Dagens företag går allt mer mot att vara tjänste- och kompetensorienterade och numera är kunskap, erfarenheter, varumärken och relationer med omvärlden varje företags mest värdefulla tillgång. Företagen kan göra mycket för att påverka sina intressenters syn på dem och det är viktigt att de förstår att allt de gör påverkar människor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker påverka interna och externa intressenters syn på företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen är att jämföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras på intervjuer med två respondenter från kunskapsföretag och två respondenter från tillverkningsföretag.

Med bakgrund av de senaste årens turbulens på världens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ?slimmade? företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital från verksamheten för att kunna användas till andra ändamål, såsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgångar och skulder i ett företag, men hur väljer ett företag område för att uppnå mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnås i respektive tillgång eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt kräver tid och engagemang.Syftet med denna uppsats är att skapa en modell som gör det möjligt att jämföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare användning av densamma och på så sätt skapa en prioriteringsordning som kan användas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell på ett företag och därmed se vilka frågeställningar som användandet av modellen kan stöta på.För att kunna bygga ovanstående modell görs en genomgång av befintliga teorier kring frågeställningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nätgemenskap som bland annat ägnar sig åt att återskapa historiska kläder. Gruppen heter Vi som syr medeltidskläder och återfinns på Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen består av en konstruktivistisk syn på autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och står högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar också att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner påverkar konstruktionen av det autentiska även här.

I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrån. Lokalekonomisk analys, LEA, är ett sådant verktyg som funnits i snart femton års tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget beställs och köps av Statistiska centralbyrån. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som är tillgänglig i dagsläget.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch kvartalsrapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

The purpose of this essay was to investigate affecting factors concerning social workers in social services assessments with cases of abuse. We wanted to see if social workers in social services tend to make different assessments of the need of substance abusers care. Our survey was carried out as a vignettesurvey with complementary interviews as means to deepen the outcome results.Our survey showed that the included social workers in social services in some senses make different assessments when it comes to choice of effort put in for the client. We shed light on different factors and circumstances, which could bear meaning for the social workers in social services assessments. Examples of factors were the social workers in social services age, gender, working experience and attitude towards substance abusers..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Påverkas bankernas eget kapital av övergången till IFRS/IAS? - En empirisk studie av ett fenomen Seminariedatum: 2006-06-05 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poäng Författare: Joze Barbir, Jimmy Do, Per Nilsson, Angelika Öberg Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: IFRS, eget kapital, kapitaltäckning, övergång, marknadsvärdering Syfte: Syftet är att få en ökad förståelse för vad övergången till IFRS/IAS innebär för bankerna. Vi ämnar lägga fokus på eget kapital samt utreda konsekvenserna för kapitaltäckningen. Genom en empirisk studie ska vi hitta intressanta infallsvinklar på detta outforskade område. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det förelåg något samband mellan ett litet företags leverage och kreativitet och mellan andelen venture kapital av det egna kapitalet och kreativiteten. Teorier inom områdena kreativitet och kapitalstruktur har studerats och denna teoribildning applicerades vid undersökningen. Den metod som valdes för att studera fenomenet kreativitet var dels en kvantitativ studie baserad på företagen vid Ideon där generella samband försökte fastställas. Dels har ett Ideonföretag studerats närmare i en intervjustudie för att på djupet försöka beskriva hur en förändring i kapitalstrukturen upplevs påverka det kreativa arbetet av de anställda och ledningen. Studien visar att det finns ett samband mellan kreativitet och leverage samt att det inte finns något påvisat samband mellan venture kapital och kreativitet.

Mindre företag är viktiga för den samhällsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfällen. Lån har visat sig vara en viktig finansieringskälla för dessa företag, men pågrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgången tillkonkurrenskraftig lånefinansiering framhållits vara problematisk. Den externa redovisningenkan användas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig påverka företags kostnad för lånatkapital. Svenska privata mindre företag är en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företags kostnad förlånat kapital påverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjälp av årsredovisningar från ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.

EMU-samarbetet är omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt inträde skulle innebära för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit på olika nivåer i samhället, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter på tillit hos de länder som är medlemmar i samarbetet. Det är statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sådant samband. Slutsatsen är inte helt entydig på grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter på tillit i de länder som är medlemmar i samarbetet..

Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective.

Syfte: Denna studie syftar till att försöka undersöka hur avkastningen på eget kapital förändras på kort sikt då man väljer att utlokalisera verksamheten till låglöneländer, med motivet att sänka sina produktionskostnader Slutsats: Avkastningen på eget kapital är högre för de utlokaliserande företagen vilket dock är svårt att härröra till själva flytten. Andra faktorer spelar in, exempelvis produktiviteten i låglöneländer. En utlokalisering bör ske efter noggrann utredning, då finns det goda möjligheter till att öka aktieägarnas förmögenhet..

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ett företags samverkan med grundskolan. Frågor som undersöks är hur och varför företaget samverkar med skolan liksom vilken betydelse samverkan har för företaget. Kvalitativa intervjuer med anställda på företaget och lärare på skolan har genomförts. Tidigare studier om samverkan mellan företag och skolor visar ofta att företagens interna mål har varit starkare än det gemensamma syftet med samverkan. Sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer liksom sociologen Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus utgör arbetets teoretiska grund.

Problem: Leder en hög andel räntebärande skulder i förhållande till eget kapital till en hög lönsamhet och finns det över huvud taget någon koppling mellan dessa?Lönsamheten eller räntabilitet på eget kapital kan störas av den finansiella risken och rörelserisken. Hur gör företagen för att ta reda på storleken på dessa risker för att kunna skydda sig mot dem?Hur pass stora risker bör ett företag ta?Syfte: Det första syftet med denna uppsats är att analysera hur sambandet ser ut mellan andelen räntebärande skulder i förhållande till eget kapital och lönsamhet från år 1999 till och med 2009 och det andra syftet med denna uppsats är att ta reda på om det är den finansiella risken eller rörelserisken som är den största risken under samma period.Metod: Denna uppsats är en totalundersökning av koncerner med företag på Nasdaq OMX large cap. Nödvändig data har hämtas från Affärsdata och därefter lagts in i ett Excel-dokument för att beräkna nyckeltal och samband..