Sök:

Sökresultat:

13262 Uppsatser om Social inkludering - Sida 19 av 885

Visionen om En skola för alla : En intervjustudie om åtta åedagpgers arbete för att uppnå En skola för alla

En skola för alla är ett begrepp som är väl känt inom skolans värld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten påvisar vikten av att skolan ska vara en plats där alla barn vistas på lika villkor och får en likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar och behov. Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar för att uppnå visionen om En skola för alla. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av läroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjälp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frågeställningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Egen och social påverkan på perfektionsim hos individuella idrottare

The main purpose of this study was to examine own and social influence on perfectionismwith individual athletes. The participants (n= 96) of this study represented ten different sportsand their ages was between 15 and 44. An interview with four of the participant wasconducted. The instruments used for this study was the Positive and Negative PerfectionismScale (Terry-Short et al., 1995) and for the interviews questions was based on own and socialinfluence. The results showed that there was a relationship between positive perfectionismand own influence, negative perfectionism and own influence, negative perfectionism andsocial influence.

Evidens eller referens?: vad påverkar rektorers beslut?

Today the school is a given place for preventing social problems. The school struggles continuously to live up to the expectations of balancing preventive social work with pedagogy in a satisfactory way.The purpose of this essay is to get a picture of priorities of social work in school. I want to know what it is that affects and controls the principal's decision about what kind of social project they will accept and be a part of.This essay shows that only one of the eleven principals interviewed apply projects based on evidence when they decide about participation in a social project. Instead, the decisions are based on references from other schools. The reason why the principals do not base their judgement on projects which are based on evidence is because they consider the search for results too time consuming.When there is no requirement that a certain part of the social work in a school must be based on evidence, it leads to the children taking part in different social projects which we can not guarantee are good for them.One solution can be to guide the principals through a national social teachingplan, which can assure that social work based on evidence are being applied in the municipality schools as well as the independent schools..

Ungdomars upplevelser av marginalisering

Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i några marginaliserade områden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och marginalisering. Följande frågeställningar har väglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade områden social exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhället? Vilka hinder upplever ungdomar för att lämna marginaliseringen och marginaliserade områden?Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lämna marginaliserade områden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist är hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhällsvetenskaperna och använder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i åldrarna 18- 29 år boende i marginaliserade områden.

Den svenska bredbandsstrategin : Ett delat ansvar

Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras.

Det queera kulturarvet Kulturarvssektorns arbete med inkludering av hbtqi-personer

Since 1979 when homosexuality no longer was classified as an illness the Swedish authorities have been working on increasing the LGBTQ community?s rights and living conditions. How is this work reflected within the Cultural heritage sector, especially since the adoption of Agenda 2030. The purpose and goal of this study is to examine whether the cultural heritage sector actively works to include the LGBTQ perspective in their preservation work by using a quantitative method. Through a document analysis and a survey, it examines this on a national, regional and local level within ?sterg?tland county and its 13 municipalities. The study shows that at a national level there are no specific strategies for working inclusively with an LGBTQ perspective in cultural heritage, however, there is almost always a general level where concepts such as equality, gender equality, inclusion and intersectionality are mentioned.

den goda och den "onda" leken : en studie av lek i förskolan

Inkludering, bemötande och måluppfyllelse går in i varandra, och de är alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och måluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lärare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsättningar, gemensamt för alla lärare är att de arbetar på gymnasiet. Resultatet från intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som används i ämnet Idrott och hälsa skiljer sig befintligt åt mellan olika skolor.

Twittra, gilla, mäta - En studie av åtta företags arbete med sociala medier

This thesis investigates and analyses the social media strategy of eight companies. How the companies measure and evaluate their activity and investments in social media channels in general, and Facebook in particular is studied through qualitative interviews. The findings are then compared and analysed. Findings indicate that companies' social media presences to a large extent are dependent on individual employees with high levels of interest for the area and that companies that have integrated social media into their others operations see more value from their efforts..

Hur barn samspelar med varandra på raster och utevistelse i förskola och skola : Ett arbete om inkludering och exkludering

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Inkludering i f?rskolan - F?rskoll?rares yrkesprofession i relation till barns individuella behov och utbildning.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Fem pedagogers syn på inkluderingsbegreppet - en hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn på inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

Att möta olika beteenden i klassrummet : To encounter different behaviours in the classroom

Syftet med denna studie var att ta reda på vilken hjälp en lärare kan ge en elev som har beteendeproblem och uppträder på ett sådant sätt att denna stör undervisningen för sig själv och/eller andra, samt vilka metoder som finns för att hjälpa den samme och vad en lärare kan göra när problemen blir för svåra. I undersökningen deltog tre lärare, en specialpedagog och en socionom. Metoden för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att i klassrummet spelar bemötande och positiv förstärkning en viktig roll för att eleven ska bli sedd och därigenom uppträda på ett bättre sätt. Regler och ramar och ett strukturerat förhållningssätt är medel som ger elever med beteendeproblem bättre förutsättningar.

Kan ?Jag? påverka? : En fallstudie om inkludering av medborgaren inför en beslutsprocess i Västerås stad.

Påverkansmöjligheterna i ett representativt system är normalt att rösta, kontakta en politiker samt eget engagemang i ett politiskt parti. Uppsatsens syfte är att precisera hur Västerås stad förhåller sig till två idealtypiska ytterligheter och ifall beslutsprocessen är att betrakta som ett närmande eller avvikande från Dahls idealtypiska demokratidefinition. De undersökta påverkansmöjligheterna medborgardialog, utökat samråd, allmänhetens frågestund och sociala medier var av olika dignitet. Utökat samråd och allmänhetens frågestund betraktas som meningsfulla och som ett närmande av idealet, medan medborgardialogen och sociala medier betraktas som symboliska och ett närmande av idealtypen oligarki. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att det i princip krävs att medborgaren är berörd av en fråga för att inkluderas inför en beslutsprocess.

Särskild undervisningsgrupp eller bara "särskild"

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Vi är en grupp och alla ingår i den gruppen. : En kvalitativ studie om inkludering som undervisningsform för elever med läs- och skrivsvårigheter, årkurs 2

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning.

<- Föregående sida 19 Nästa sida ->