Sökresultat:
23806 Uppsatser om Social hćllbar utveckling - Sida 23 av 1588
HandlÀggning & Kunskap : En kvalitativ studie om barnhandlÀggares kunsakpsanvÀndning i handlÀggning av LVU-Àrenden.
The focus of this thesis is on social workers? knowledge in assessing and making decisions in child welfare cases. The primary aim is to identify what skills or knowledge social workers find most useful within child welfare agencies in Swedish municipalities. Six different types of knowledge, social policy and the approach of child welfare cases are perspectives considered in the analysis. The interviews with social workers were held in three agencies in southern Sweden, in 2014.
HÄllbarhet och offentliga IT-upphandlingar : En studie om IT-konsulters arbete med offentliga upphandlingar
Att utveckla hÄllbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att Àventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn pÄ hÄllbarhet Àr viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) Àr förbundna med varandra. SamhÀllet stÀller krav pÄ arbete kring hÄllbarhetsfrÄgor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehÄller krav pÄ att företag kommunicera sitt arbete kring hÄllbar utveckling. Studien visar pÄ att IT- företag kÀnner denna press och de arbetar stÀndigt med att förbÀttra sÀttet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hÄllbarhet.
Kunskap inom socialtjÀnsten: en studie om kunskapssynen inom IFO i en medelstor svensk kommun.
The purpose of this study was to examine knowledge within the social services. We narrowed the study down from general knowledge to scientifically produced knowledge and how the social workers relate to such knowledge. We aimed to see how the social workers perceive different knowledge and how they relate to the different sources of knowledge. We also examined the different factors that will enable and motivate social workers to stay updated with scientifically produced knowledge that is relevant to their work. We also examined what limits the ability or motivation for renewing ones knowledge.
Social Lojalitet i ResebyrÄbranschen
Det Àr oerhört viktigt, i synnerhet pÄ en konkurrensutsatt marknad, att anvÀnda sig av lojalitetsfrÀmjande ÄtgÀrder som sticker ut och skiljer sig frÄn mÀngden. LojalitetsÄtgÀrderna ska vara av en sÄdan art att de inte ska kunna kopieras av konkurrenter. Med benÀmningen ?Social Lojalitet? kombineras ickemonetÀra belöningar som incitament för att skapa en sant lojal kund, med funktionell kvalitet samt kundens egna sociala nÀtverk..
Barnperspektiv : En kvalitativ studie om hur handlÀggare i tvÄ kommuner beaktar barnperspektivet inom ekonomiskt bistÄnd
The purpose of this study was to examine social workers working process in social assistance with focus on the childÂŽs perspective. We were interested in learning about the existence of variations in approach and attitude between two municipalities. Question to be answered about what methods and approaches used by social workers to include the childÂŽs perspective in the process of social assistance. Another question to be answered about what the manner in which social workers took into account the childÂŽs perspective when the families apply for social assistance in relation to the operations and requirement. To fulfill the purpose, qualitative methods were used.
Bortom det praktisk-estetiska - en undersökning av de praktisk-estetiska Àmnena i grundskolan
Vi har i det hÀr arbetet inriktat oss pÄ att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska Àmnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det Àr en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fÀltet. VÄr undersökning har grundat sig i följande frÄgestÀllningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa Àmnen? Kan dessa Àmnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i sÄ fall hur? Dessa frÄgestÀllningar har vi undersökt med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor inom Malmö kommun.
I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska Àmnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekrÀftar vi de praktisk-estetiska Àmnenas plats i grundskolan.
Corporate Social Responsibility and Nongovernmental Organizations
Background: Corporations are established and organized in order to create economic values for their owners and the main aim of every business enterprise is to be profitable and satisfy the financial expectations of their shareholders. However, corporate social responsibility focuses on the ethical aspects of corporate business in order to achieve the balance between the profitability and social responsibility. Nongovernmental organizations through their activities promote the respect for human rights and environmental care within the corporate world. Purpose and Scope: To make an in-depth study about the role of nongovernmental organizations regarding corporate social responsibility in order to increase the understanding of corporate social responsibility. Methodology: We used literature research for our thesis and we analysed the secondary data related to the corporate social responsibility.
Arbetsmiljöns betydelse för kreativt tÀnkande och utveckling av kunskap
Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tÀnkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett vÀrdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemÀrkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgÄr att eroderas. PÄ sÄ sÀtt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrÀmjas till en vÀrdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssÀttet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrÄn tvÄ fallstudier av verksamheterna VÀxthuset och Designcentrum. Slutsatser: VÄr slutsats betrÀffande den fysiska miljön Àr att rekvisit som ljus och ljussÀttning, ljud samt luft och temperatur har en direkt pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet och kreativt tÀnkande, medan naturinslag och fÀrg pÄverkar indirekt och Àr mer beroende av individuella förutsÀttningar.
Social hÄllbarhet inom fysisk planering
Social hÄllbarhet handlar om att skapa ett samhÀlle dÀr alla
mÀnniskor kan leva sina vardagsliv utifrÄn sina egna behov. Det ska vara
jÀmstÀllt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan
mÀnniskor. SamhÀllsstrukturen spelar en avgörande roll för hur vÄra vardagsliv
ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar nÀr det gÀller att forma
socialt hÄllbara miljöer.
I arbetet analyseras begreppet social hÄllbarhet och hur planeraren kan arbeta
med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet, medborgardeltagande, mötesplatser och
trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar
beskrivs och ett exempel pÄ hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i
planeringen ges, i det hÀr fallet Karlshamn kommun.
I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om
Karlshamn, sett utifrÄn den fysiska planerarens roll och ett socialt
hÄllbarhetsperspektiv.
Arbetet vÀnder sig frÀmst till de som studerar eller arbetar med
samhÀllplanering av nÄgot slag, men kan Àven vara av intresse för kommuner
eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..
Vinster i vardagen : lokal utveckling i bolagsform
Medias rapporter om nedskÀrningar i vÀlfÀrd och service, inte minst pÄ Sveriges landsbygd, kommer allt tÀtare. Allt fler bygder vÀljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med sÀrskild vinstutdelningsbegrÀnsning (svb). I denna kandidatuppsats inom Àmnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstÄs i förhÄllande till det senmoderna samhÀllet. FrÄgan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmlÀndska Stavsjö dÀr engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell trÀff för sÄ kallade svb-bolag.
Socialarbetares tolkning och tillÀmpning av LVM: ur ett genusperspektiv
The law (1988:870) concerning care of substance abusers is constructed in a way that gives the social workers room to interpret and apply the law individually. This may contribute to differences in treatment between female and male substance abusers. The purpose of the essay was to investigate whether the client's gender had any significance to how the social worker interpret and apply the law (LVM).The specific questions we worked around were:- What significance does the client's gender have in the decision-making?- Does the social worker's opinion about the law have any significance?- What factors can effect the social worker's interpretation and application of the law?- What importance do the social workers attach to prevailing norms about men and women when they interpret and apply the law?We chose to use a qualitative method to answer the above questions. Six social workers were interviewed and 39 LVM sentences were analysed.
?Social utveckling i skolan? ? en studie om hur gruppen kan pÄverka individen
I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.
Elevers och pedagogers syn pÄ Social och Emotionell TrÀning i skolan
Idag finns social och emotionell trÀning (SET) som ett sÀrskilt Àmne pÄ en del skolor med egna tilldelade timmar pÄ schemat. Det vi stÀllt oss frÄgande till Àr vad det Àr som gör att vi har tagit in social och emotionell trÀning som ett eget Àmne pÄ schemat i grundskolans tidigare Är och vi frÄgar oss Àven om det behövs sÀrskilda lektioner för detta? Genom att intervjua tre lÀrare och tio elever samt att göra observationer under dessa lektioner har vi försökt finna svaren pÄ vÄra frÄgor..
Lekens betydelse för barns utveckling, En kvalitativ studie pÄ Solens förskola
Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogers syn pÄ den fria leken. Uppsatsen utgÄr frÄn pedagogernas uppfattningar och upplevelser av den fria lekens betydelse för barns utveckling. Detta har undersökts genom intervjuer med tre verksamma pedagoger pÄ en förskola i södra Sverige, vilken har getts det fingerade namnet Solens Förskola. Studiens teoretiska grundval baserar sig pÄ forskningsomrÄden som rör barns utveckling och lÀrande genom leken.
Resultatet visar pÄ olika möjligheter för pedagogen att anvÀnda leken och för att stödja och hjÀlpa barnen att utveckla sitt sociala samspel och lÀrande.
Undergrupper av social Ängest i relation till depressiva symtom och livstillfredsstÀllelse hos unga vuxna: En tvÀrsnittsstudie
Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka möjliga mönster av social Ängest och dess relation till depressiva symtom och livstillfredsstÀllelse. Social Ängest innebÀr lidande för mÄnga mÀnniskor och medför rÀdsla för situationer dÀr det finns risk att granskas, att fÄ uppmÀrksamhet samt att bli bedömd för sina prestationer. Social Ängest karakteriseras av undvikande beteende men indikationer finns att det Àven existerar en atypisk undergrupp av social Ängest som uppvisar ett impulsivt beteende. SjÀlvskattningsformulÀr har anvÀnts vid datainsamlingen och urvalet bestod av unga vuxna i Äldern 20-24 Är. Resultaten analyserades genom klusteranalys och indikerade att en atypisk impulsiv grupp med social Ängest existerade samt att kön modererar graden av depressiva symtom. .