Detta projekt är ett resultat av genomförda studier på AB Bruzaholms Bruk under våren 2011. Företaget upplevde, likt många andra företag, tuffare konkurrens och ville därför ha hjälp med att se över sin produktion och lagerhållning. Syftet med projektet bestämdes därför till att generera förslag på hur företaget kan minska sina ordersärkostnader och lagerföringskostnader för sex av företagets produkter.   För att uppnå projektets syfte beräknades ordersärkostnader och lagerföringskostnader för de sex produkterna. Detta utfördes genom att ordersärkostnadsaktiviteter för produkterna identifierades, tidsbestämdes och beräknades.

Världen genomgår ett skifte mot ett mer tjänsteorienterat samhälle och det intellektuella kapitalets värdeskapande egenskaper blir allt viktigare att kunna hantera. Ett företags resursomvandlingar har genom resursbaserad teori tydliggjort det intellektuella kapitalets värdeskapande. Forskare inom området har kommit fram till att det finns generella mönster av resursomvandlingar, bland annat för professionella tjänsteföretag. Tidigare forskning har i princip inte behandlat en systematisk jämförelse mellan professionella tjänstebolag, varför denna studie kommer att göra en jämförelse mellan revisionsbyråer och arkitektbyråer.Syftet med studien är därför att förklara två olika professionella tjänsteföretags resursomvandlingar, för att identifiera om de följer tidigare forsknings generella mönster eller om de skiljer sig åt i förhållande till varandra på grund av skilda egenskaper inom branscherna. De branschspecifika egenskaperna kommer utav nämnarna: klientmakt, kommersialiseringen och konkurrensen.Studien har en deduktiv ansats av kvantitativ karaktär med både en jämförande- och tvärsnittsdesign.

Problembakgrund: Svenskt Näringsliv gav för en tid sedan professorerna Per Thorell och Claes Norberg ett uppdrag att undersöka nytta och kostnad med revision i små aktiebolag. Slutsatserna kring undersökningen publicerades i en rapport som presenterades den 16 mars 2005. Denna rapport ledde till att debatten kring revisionsplikten i de små aktiebolagen togs upp på nytt. Många har olika åsikter angående detta och i praktiken är frågan inte utredd och det finns ett behov att undersöka ämnet vidare. Vår studies huvudproblem är: Hur påverkar en förändring i revisionsplikten revisionsbolagen? Vilka konsekvenser får detta för klienterna, de små aktiebolagen?Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka behovet och nyttan med revisionsplikt för mindre bolag ur revisorernas perspektiv.

Den ökande graden av homogena produkter och en allt högre konkurrens mellan företag skaparett behov för företagen att differentiera sig genom service. Fler och fler företag använder sig avproduktsupportservice för att skapa konkurrensfördelar. Det är lönsamt att ha bra kundserviceeftersom det kostar mindre att göra kunderna nöjda än vad det gör att attrahera nya kunder ellerfå tillbaka kunder som företaget tidigare förlorat. Det mycket viktigt för ett företag att se tillvilka kvaliteter som ger framgångsrik personal. Bra personal har olika nyckelegenskaperberoende på vilken bransch det handlar om.

1. Reaction on burial depth and nitrogen availability and placement in competition with a crop In this trial it was investigated how couch grass (Elymus repens) changes its ability to compete in stands of wheat and barley with different burial depth and different amounts and placement of nitrogen. More knowledge in this area can be valuable in the attempt to decrease the use of herbicides and still keep the weeds under control. The trial was carried out in the summer of 2004 as an outdoor pot experiment. The pots contained 15 litres of soil with a surface of 0,06 m2.

Ökad konkurrens och snabba förändringar i företagens omvärld leder till att företagen snabbt måste kunna anpassa sig till de nya förutsättningarna. Genom att organisera företaget i projektform kan dess flexibilitet kraftigt förbättras. Då projekt är lättare att starta än att bygga upp helt nya avdelningar inom organisationen, samt att dess genomloppstid är relativt kort kan riskerna minimeras (Tonnquist, 2008). Varje projekt är samordnat av ett antal aktörer som t.ex. beställare, projektledare, projektgrupp och en styrgrupp.

Alltfler människor har idag råd att unna sig något exklusivt och det finns en växande konkurrens på marknaden. Det finns därför också många böcker inom marknadsföring som talar om för företag hur de kan göra för att nå framgång med sina varumärken. Vårt syfte med denna uppsats är att titta på några av dessa teorier och att utifrån ett företagsperspektiv undersöka vilka faktorer i modern marknadsföringsstrategi som är tillämpbara på exklusiva varumärken. Frågeställningen som vi ska besvara är:Hur jobbar företag för att framställa och förstärka en exklusiv image i deras varumärken? För att besvara frågeställningen har vi gjort tre observationer i Köpenhamn.

Idag finns det många olika leverantörer av maskinstyrningssystem och de flesta tillverkare av mätinstrument har ett eget grävsystem. Den största leverantören på svenska marknaden är Scanlaser som enligt dem själva levererat 9 av 10 grävsystem som idag används. Fler leverantörer är på väg in på marknaden vilket medför att det blir större konkurrens. Topcon, Novatron och Trimble är några tillverkare som är på stark frammarsch.Tekniken som används idag är likvärdig hos de flesta leverantörer. På maskinen monteras olika sensorer och kopplas till en kontrollbox som grafiskt visar skopans läge mot ett teoretiskt höjdplan.

The competition in the milk industry has increased during the last couple of years. This is a result of the trade barrier that dissolved when Sweden entered the European Union. The membership signifies an increased internationalization for the dairies, which has also increased the existence of low price chains in the Swedish food market. The increased share of private brands has strengthened the competitive situation for the manufacturer- owned brands. Three of Sweden?s seven largest dairies have now decided to launch a low price milk to cope with the competitive situation.

Idag implementeras övervakningstjänster allt mer i olika verksamheter, särskilt inom transportbranschen. Implementeringen av övervakningstjänster möjliggör en bättre säkerhet och effektivare arbetsgång i form av att man som företag kan se bränsleförbrukning, lastbilars position och planera rutter utifrån leveransplats. Vi ville få kunskap om hur man övervakar anställda inom andra branscher och hur de anställda reagerar på övervakningen och utförde därför en bakgrundsundersökning där vi läste olika fallstudier från bland annat hemtjänsten, försäljningsbranschen och grundskolan. Vår frågeställning blev var går gränsen för acceptabel övervakning? Vi besvarade den genom att utföra intervjuer i två omgångar med tio respektive sex chaufförer som körde för företag i Bohuslän samt via en bakgrundsundersökning.

Bakgrund: En av de viktigaste förutsättningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt, är att landet integreras i världsekonomin och skapar ett klimat som främjar utländska investeringar. Idag råder det hård konkurrens mellan länder när det gäller att attrahera utländska investerare, och det är upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utländska direktinvesteringar. Vidare är vårt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har på utländska investerare.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen används en metodtriangulering bestående av intervjuer med experter, en enkätundersökning av utländska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga källor.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utländska investerare, framförallt naturresurser, men även turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs även som mycket fördelaktig. För närvarande finns det däremot fler hinder än fördelar för utländska investerare.

En ständig konkurrens har gjort att det för företag gäller att utforma marknadsföring som uppmärksammas mer än andras, vilket medfört att de improviserar och ibland går över etiska riktlinjer. Könsdiskriminerande inslag är ett resultat av dessa improvisationer och det har ur samhällsperspektiv bidragit till ökat våld och en negativ syn på dagens idealkropp, samtidigt som det ur ett företagsperspektiv kan leda till att en negativ attityd skapas till marknadsföringen. På grund av dessa problem är det av stor betydelse för företag att anpassa sin marknadsföring efter konsumenters reaktioner, genom att lyssna på dem kan det nämligen utformas marknadsföring som är positiv för både företag och konsumenter.  Med syftet att undersöka hur unga konsumenter i åldrar mellan 18 och 25 år reagerar på könsdiskriminerande inslag i reklamfilmer, genomfördes två öppna gruppintervjuer med fem respektive åtta konsumenter. Av intresse var inte endast konsumenters reaktioner, utan även vilka följder inslagen kan få för de företag som använder dem i sin kommunikation.Som teoretisk grund för uppsatsen finns information om vad som framkommit under tidigare undersökningar av hur konsumenter reagerat på könsdiskriminerande inslag, men även vad det är för regler som gäller vid användning av inslagen samt hur konsumenter uppmärksammar den marknadsföring de exponeras för.

Projektet som ligger till grund för denna rapport studerar värmekonsumtionen hos virkestorkar i sågverksbranschen. Det SCA-ägda sågverket Tunadal beläget i Sundsvall, Västernorrland, har använts som referenssågverk. Av de träd som används vid sågverken avgår endast 47 % till sågad vara, drygt 11 % utnyttjas för egen förbrukning. Denna biomassa förbränns i en egen- eller externt-ägd panna, i vissa fall förekommer avtal med närliggande industrier som tillgodoser värmen till torkarna via processvärme eller fjärrvärme. Vid en eventuell minskning av torkarnas värmekonsumtion medför detta att ytterligare biomassa kan avsättas till marknaden.

Den aktuella studien kretsar kring temat det fria skolvalet och ämnar studera Uppsala kommuns ?högstadiemarknad?. Detta görs ur två hänseenden. Dels genom att kartlägga högstadiemarknadens etablering och utseende, i termer av friskoleetablering, sedan skolvalsreformernas införande i början av 1990-talet fram till 2014, och dels genom att studera hur några potentiella faktorer påverkar enskilda skolors förmåga att rekrytera elever på marknaden, sett till hur många elever de lockar läsåren 2006/07, 2009/10 samt 2013/14. Följande två forskningsfrågor besvaras: Hur har högstadiemarknaden i Uppsala kommun, sett till producenterna och huvudmannatypernas andelar av marknaden, förändrats sedan införandet av det tidiga 1990-talets skolreformer? Och kan lärartäthet, marknadsföringskostnad, skolkvalitet, betyg eller huvudmannatyp förklara den andel enskilda högstadieskolor har och har haft i konkurrensen på samma marknad? Studien baseras främst på data från Skolverkets offentliga databaser och analyseras via tabellanalys och linjär regressionsanalys.

SammanfattningAtt investera i långfilmprojekt är riskfyllt. Därför är det mycket sällsynt att en långfilm i Sverige produceras utan ekonomiskt stöd från det Svenska Filminstitutet, SFI. Branschen har hamnat i en beroendeställning vilket gjort att makten koncentrerats hos Institutet. För att höja totala publiktillströmningen och filmkvalitén bestämde SFI år 2006 att öka storleken på stöden, men att detta skulle ske på bekostnad av ett mindre antal produktioner. Utvecklingen innebär att färre bolag i framtiden kommer ha en ekonomisk möjlighet att producera långfilm, att färre anställda behövs och att filmernas mångfald försämras - alla dessa är händelseförlopp som SFI en gång grundades för att motverka.