I denna uppsats har vi tydligt urskiljt olika inslag och delar som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vad gÀller att stÀrka klÀdbutikers varumÀrke och image. Genom dem sÄ har vi utvecklat en egen modell som förklarar hur en klÀdbutik kan bygga upp och stÀrka sitt varumÀrke och sin image. Vi har delat upp modellen i tvÄ steg, det första steget tar upp de delar och inslag som Àr fundamentala och den andra delen Àr en pÄbyggnadsdel, om klÀdesbutiken vill förstÀrka sitt varumÀrke och sin image ytterligare. Det första steget innefattar hur inslag och aktiviteter frÄn de tvÄ sinnena, ljud och syn pÄverkar klÀdbutiken. I denna del speglas dessutom vilken roll personalens attityder och bemötande har för kundens upplevelse av butiken.

Jag har studerat frÄgestÀllningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i sÄ fall ut och efter vilka kriterier Àr denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv anvÀnt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterÀra nÀranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga omrÄden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. UtifrÄn analys av tidigare forskning, och utlÄningsstatistik hÀvdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgÄr i min uppsats Àr inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig pÄ litterÀra och konstnÀrliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istÀllet utgöras av vuxnas förestÀllning om hur barn och barndom ska vara.

Jag har skrivit en essÀ om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag anvÀnder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsomrÄdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. EssÀformen Àr mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfrÄga Àr: hur fÄngar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vÄrt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap?.Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter.

Ett företag kan behöva förÀndra sin strategi för att bli mer effektivt. Vid förÀndring av ett företags strategi stÄr företaget ofta inför ett förÀndringsarbete som kan pÄverka hela eller delar av verksamheten. DÀrav borde en analys av ett företags nulÀge i förhÄllande till ett önskat lÀge göra att företag relativt enkelt skulle uppnÄ bÀttre resultat. SÄ enkelt Àr det emellertid inte: företag skall dessutom transportera sig frÄn nulÀget till önskat lÀge. Syftet med denna uppsats var att beskriva ett förÀndringsarbete och de kritiska framgÄngsfaktorerna vid byte av ekonomiskt styrsystem i ett storföretag.

Det hÀr Àr ett arbete som bygger pÄ en undersökning om Ätta lÀrares syn pÄ hur de möter elevers sprÄkliga erfarenheter med matematikens abstrakta sprÄk. Arbetet ger ocksÄ en bild av vad de hÀr lÀrarna anser Àr viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den hÀr undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och dÀrmed stÀrka kunskapsutvecklingen inom omrÄdet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de Ätta lÀrarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrÄn forskningslitteratur. Vi kom fram till att lÀrarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta sprÄk.

Dagens stÀder lever upp till kravet pÄ hÄllbarhet i lÄngt ifrÄn alla sina delar. StÀdernas moderna tillskott prÀglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skÀr lÄngt in i stÀderna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför Àr det sÄ och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas Àven utanför stadens centrala delar.

Uppsatsen heter ?Som nyutexaminerad Àr man vÀldigt?man Àr lite skör och sÄ? och Àr skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrÀtta pÄ sin första arbetsplats. FrÄgestÀllningarna behandlade Àven skillnaden mellan att ha praktiserat pÄ samma stÀlle eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen anvÀndes en kvalitativ intervjumetod.

Det bedrÀgliga beteendet i kommuner har fÄtt allt mer uppmÀrksamhet de senaste Ären, media har fokus pÄ bedrÀgerier och nya skandaler avlöser varandra. En stark intern kontroll anses bidra till en mindre risk för att en organisation utsÀtts för bedrÀgligt beteende. En del studier motsÀger detta och pÄvisar att tekniska kontroller och regler inte har sÄ stor inverkan pÄ det bedrÀgliga beteendet. I kommunallagen finns regleringar kring att kommuner ska arbeta med intern kontroll, samt vem som har det yttersta ansvaret för att det sköts pÄ ett korrekt vis. Studiens syfte har varit att ge en förstÄelse till varför det bedrÀgliga beteendet finns trots att intern kontroll genomförs i kommuner, samt om det finns nÄgon koppling till mÀnniskans riskbenÀgenhet och beslutsfattande.Eftersom det finns relativt lite forskning inom detta omrÄde i Sverige Àr det vÀl lÀmpat att anvÀnda en explorativ forskningsstrategi.

Denna studie avser att ta reda pÄ om nÄgon förÀndrad effekt kan fÄs gÀllande brÀnsleförbrukning och emissioner dÄ dieselolja strömmar igenom ett magnetiskt fÀlt innan det förbrÀnns i en dieselmotor som driver en generator. Utrustningen som ger upphov till magnetfÀltet har tillhandahÄllits av ett kommersiellt företag. Studien bestÄr av tvÄ delar, en teoretisk del och en praktisk del. I den teoretiska delen presenteras tidigare vetenskapliga studier inom Àmnet samt hur tillverkaren av utrustningen menar att tekniken fungerar. I den praktiska delen har tester gÀllande rökgasemissioner och brÀnsleförbrukning gjorts.

Denna rapport behandlar automatisering av statorlindning vid monteringsline 4 för elmotorer pÄ ABB Motors AB i VÀsterÄs. MÄlet med projektet var att hitta ett lönsamt sÀtt att automatisera delar av elmotormonteringen. Arbetet begrÀnsades till att omfatta monteringsline 4 dÀr motorer av storlek IEC 200- 250 monteras, dessa Àr de största motorer som produceras i VÀsterÄs. PÄ grund av relativt smÄ volymer och en omfattande variantflora mÄste en automatisering vara flexibel. För att nÄ en fungerande automatiserad lösning behövde flera praktiska materialhanteringsproblem lösas.

I mÄnga sammanhang Àr det önskvÀrt att importera data frÄn textfiler, excelfiler och liknande till en databas. För detta krÀvs att data i nÄgot skede översÀtts till en ER-modell (Entity Relationship), en modell som beskriver relevanta delar i ett databasschema. Modellen för hur denna översÀttning ser ut varierar frÄn fall till fall.I det hÀr examensarbetet har en applikation tagits fram för import av data till en ER-modell ur ett modellperspektiv i linje med Model Driven Architecture (MDA) ?. Vinsten ligger i att anvÀnda en metamodell som beskriver hur olika modeller för transformering frÄn tabelldata till en ER-modell fÄr se ut.

Idag finns omkring 625 miljoner webbsidor pÄ internet. Rapporten betonar vikten av att synas bland dessa samt hur man gör för att bli sedd, detta samlingsnamn kallas sökmotoroptimering.I den hÀr studien behandlar vi Àmnet sökmotoroptimering med inriktning mot Google, vad det Àr och hur det anvÀnds i praktiken. VÄrt syfte Àr att fördjupa oss i detta Àmne och bilda oss en uppfattning om vad det handlar om. I resultatet har vi utifrÄn Googles riktlinjer listat flera begrepp som hjÀlper dig att optimera din webbsida. Vi har Àven i resultatet intervjuat flera verksamheter eftersom vi vill veta hur sökmotoroptimering anvÀnds hos dem.I analysen har vi sedan jÀmfört Googles riktlinjer med teori och resultat för att ta reda pÄ vad som utmÀrker sig mest.Vi har kommit fram till att en lÀttillgÀnglig sida med bra innehÄll Àr det som utmÀrker sökmotoroptimering och det som gör att webbsidan blir synligare i trÀfflistan.

I dagens tuffa företagsklimat Àr det extra viktigt att kunna effektiviseras och snabbt utvecklas för att skapa eller behÄlla sina marknadsandelar. En allt viktigare del för att effektivisera företagen Àr att logistiken fungerar bra. Alla delar i ett företag kan inte fungera perfekt, vilket har lett till att allt fler företag har valt att lÀgga ut delar av sin verksamhet pÄ en extern part.Denna magisteruppsats beskriver varför ett företag outsourcar sin logistikverksamhet Ät ett tredjepartslogistikföretag, samt hur försörjningskedjan ser ut och fungerar inom det valda tredjepartslogistikföretaget.Vi har gjort vÄr empiriska undersökning i form av en fallstudie pÄ McDonaldŽs som har outsourcat sin logistikverksamhet Ät Scandlog.Den största drivkraften till att företag vÀljer att utkontraktera sin logistikverksamhet Àr för att de ska kunna Àgna sig Ät sin kÀrnverksamhet och utveckla den pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Genom att överlÀmna logistikverksamheten till ett externt företag, som Àr specialiserade inom logistik, utvecklas Àven denna del av företaget pÄ ett effektivt sÀtt..

Studiens syfte Àr att undersöka vilken syn det finns pÄ jÀmstÀlldhet i kommunal verksamhet samt hur jÀmstÀlldhet pÄverkar och pÄverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer Àr genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd Ät analysen. Analysen Àr uppbyggd av fyra delar dÀr de tre första redogör för resultat och analys av jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Denna kandidatuppsats tar bland annat sin utgÄngspunkt i modellen MÄltidens fem aspekter (MFA) och hur man kan arbeta med modellens olika delar för att verka hÀlsofrÀmjande mot sina gÀster. En annan utgÄngspunkt Àr olika defintioner av begreppet hÀlsa. För datainsamlingen har interjuver genomförts med mÄltidsförestÄndare inom ett brett spann av omrÄden, i det hÀr fallet sjukhus, skola, Àldreomsorg samt personalrestaurang, inom bÄde privat och offentlig sektor inom VÀstra Götalands lÀn. Resultatet visar att mÄltidsförestÄndarna har olika syn pÄ hÀlsobegreppet beroende pÄ utbildningsbakgrund. Det framkommer ocksÄ att de arbetar med MFA inom verksamheternas olika delar för att frÀmja hÀlsa hos sina gÀster.