Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att, utifrĂ„n den kritik som ofta riktas mot lĂ€rarutbildningen, undersöka hur lĂ€rarutbildningen tar form via hur studenter uppfattar dess innehĂ„ll. För att nĂ„ syftet har vi valt att dela upp uppsatsen i tre delar. Till att börja med har vi beskrivit de befintliga styrdokumenten för lĂ€rarutbildningen samt dess uppkomst. Vidare har vi gjort en kvantitativ enkĂ€tundersökning pĂ„ lĂ€rarstudenter som lĂ€ser Pedagogik med didaktisk inriktning vid Örebro universitet vĂ„rterminen 2007. Denna undersökning har vi avslutningsvis satt i relation till de befintliga styrdokumenten.

För att finna lÄngsiktigt hÄllbara lösningar pÄ hur mÀnniskan kan leva och utvecklas utan att belasta miljön har forskare utvecklat en gestaltningsmetod som möjliggör efterlikning av naturens lösningar. Metoden kallas biomimik, ett ord som hÀrstammar frÄn grekiskans bios som betyder levande och mimesis som betyder imitera. Förutom att beskriva en konkret metod sÄ anvÀnds Àven begreppet biomimik för att beskriva ett generellt förhÄllningssÀtt till naturen som förebild i gestaltningsprocessen. Trots biomimikens potentiella anvÀndbarhet kvarstÄr frÄgan hur implementerbar metoden Àr inom arkitekturkÄren. Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till biomimik samt undersöka pÄ vilket, eller vilka sÀtt biomimik kan bidra till att stÀrka den gestaltande landskapsarkitektens arbetsmetodik. Arbetets huvudfrÄga har varit: PÄ vilket sÀtt, och i vilka delar av landskapsarkitektens arbetsmetodik, kan biomimik implementeras i en gestaltningsprocess? Det analysen pÄvisar Àr att biomimik som gestaltningsmetod inte Àr ett komplett redskap som kan ersÀtta vÄrt traditionella arbetssÀtt. Till det finns tvÄ huvudsakliga anledningar: processen Àr tidskrÀvande och metoden Àr ett designverktyg för produkter snarare Àn miljöer som inte hanterar samtliga, för landskapsarkitekten relevanta hÄllbarhetsaspekter.

Detta examensarbete handlar om Jen? Hubays1 pedagogiska metoder, historien om den ungerska violinskolan och dess inverkan pÄ 1900-talets stora violinister. Examensarbetet omfattar bland annat personliga upplevelser och erfarenheter som kan knytas till Àmnen och metoder vilka skrivits ner av tidigare studenter dÄ violinskolan kom till. Detta arbete vill uppmÀrksamma att Jen? Hubay skapade en av Europas mest kÀnda och viktigaste violinskola och förnyade metodiken av den europeiska violinpedagogiken med sina unika och helt nya synpunkter som ledde till en hög internationell nivÄ.

Finn upps Àmnesverktyg Àr ett imponerande inspirationsverktyg för teknikundervisande lÀrare. Genom att identifiera och lösa ett problem, sÄ fÄr man eleverna att tÀnka i nya banor. Undervisningsmaterialet och lÀrarhandledningens upplÀgg, ger lÀrarna möjlighet att anvÀnda det i sin helhet eller bara vÀlja ut enskilda delar. Men vilka erfarenheter har lÀrarna erhÄllit genom att arbeta med Àmnesverktyget i undervisningen? Undersökningen genomfördes via en webbaserad kvantitativ enkÀt.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lÀrande, framgÄngsfaktorer ur ett elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande examensarbete Àr att ta del av elevers tankar nÀr det gÀller flexibla studier pÄ Komvux och dÀrigenom försöka belysa vilka faktorer som Àr viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan. För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts dÀr intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k.

PÄ grund av krig eller andra umbÀranden i hemlandet tvingas mÀnniskor pÄ flykt frÄn olika delar av vÀrlden. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste Ären har en ny grupp flyktingar kommit till vÄrt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp dÄ de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan ocksÄ genomgÄ den kris tonÄrsperioden med identitetssökande innebÀr. Syftet med föreliggande intervjustudie Àr att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gÀllande identitetsskapande under pÄverkan av migrationskris och tonÄrskris.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att synliggöra vad pedagogens agerande i frÄga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger pÄ observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi sÄg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtÀnkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi tvÄ underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi sÄg ocksÄ skillnad pÄ vem reglerna egentligen utgick frÄn, om de utgick frÄn elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhÄllningssÀttet till de regler som finns i ett klassrum Àr nÀst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsstÀllande..

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att problematisera mÄngfaldshanteringen genom att studera mÄngfald dÀr den praktiseras, bland de anstÀllda. Med hjÀlp av anstÀlldas perspektiv vill vi undersöka hur ett företag i Sverige praktiskt jobbar med diversity management. För att detta ska bli möjligt Àr det samtidigt viktigt att förstÄ ledningens perspektiv, dÀrför kommer vi att ta med Àven denna. Vi vill bidra till att utveckla teoriernas möjligheter att tillÀmpas praktiskt genom att ta större hÀnsyn till medarbetarnas förvÀntningar och Äsikter i arbetet med mÄngfald. Metod: Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ och deduktiv ansats i vÄr studie dÄ vi har valt att utgÄ ifrÄn tidigare forskning om mÄngfald för att sedan kunna identifiera om det finns nÄgot perspektiv som saknades eller som skulle kunna fördjupas.

NĂ€r IT-kraschen intrĂ€ffade under 2001 fick den pĂ„tagliga konsekvenser för svensk ekonomi. TillvĂ€xten, som tidigare varit hög, fick negativa vĂ€rden och sysselsĂ€ttningsökningen avstannade. NĂ€r sedan tillvĂ€xten Ă„terhĂ€mtade sig, efter knappt ett Ă„r, förblev sysselsĂ€ttningsnivĂ„n oförĂ€ndrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsĂ€ttningen inte visat nĂ„gra markanta förbĂ€ttringar. Vi vill med vĂ„r uppsats nĂ€rmare kartlĂ€gga var denna tillvĂ€xt utan nyanstĂ€llningar uppkommer.

Bakgrund och problem: Införandet av Kyotoprotokollet har gjort miljöarbetet mer komplicerat Àn tidigare, framförallt eftersom sambanden mellan miljöstrategi och utslÀppsreduktioner Àndras. Med ett handelssystem för utslÀppsrÀtter kan inte utslÀppsreduktioner lÀngre behandlas separat, utan mÄste bli en del av miljöstrategin och framförallt kopplas till utslÀppshandeln om företaget ska undvika kostnader och dra nytta av de fördelar ett vÀl genomfört miljöarbete erbjuder.Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva LKAB:s arbete med utslÀppshandeln samt att undersöka hur sambanden mellan miljöstrategi, utslÀppshandel och utslÀppsreduktioner hanteras. Vidare visar studien pÄ de förbÀttringsmöjligheter som finns och presenterar förbÀttringsförslag.Metod: Studien genomfördes som en fallstudie pÄ LKAB. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat ett flertal anstÀllda för att skapa förstÄelse för omrÄdet. Empirin strukturerades upp i tre delar, en för varje delÀmne.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad lÀrare bedömer och vad de upplever vara vÀsentligt att elever lÀr sig i matematik. Vi har utgÄtt frÄn aktuell litteratur som vi bedömt som relevant för vÄrt arbete. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i den kommunala skolan som arbetar i olika samhÀllen. Intervjusvaren har vi kategoriserat för att resultatet ska bli mer lÀttöverskÄdligt. Vi har analyserat svaren och kommit fram till att lÀrarna Àr mycket lÀromedelsbundna.

Sociala medier. Vi delar med oss av vad vi tycker och kÀnner. Vi delar bilder pÄ vÄr familj och det senaste bullbaket till vÄra 600 ?nÀrmaste vÀnner?. Vi kommenterar och gillar andras inlÀgg.

Detta examensarbete handlar om social fostran i skolan ur ett elevperspektiv. Syftet med studien har varit att förstÄ elevers uppfattningar om social fostran i skolan. Vi har genom kvalitativa intervjuer frÄgat fem gymnasieelever om vilka upplevelser de har av social fostran i skolan, vilken form av social fostran de önskar att skolan anvÀnder sig av samt hur de upplever relationen mellan social fostran och en god arbetsmiljö. Elevernas upplevelser visade att lÀraren har en central roll och att relationen mellan lÀrare och elever Àr grundlÀggande för elevernas moraliska utveckling. LikasÄ önskar eleverna att lÀrarna ska vara goda förebilder och med ett tydligt förhÄllningssÀtt visa vad som Àr ett acceptabelt beteende.