Sökresultat:
843 Uppsatser om Snabbare informationsflöde - Sida 41 av 57
Att lyftas eller inte lyftas - det Àr frÄgan?
SammanfattningKunskapslyftet var den stora satsning som staten gjorde under Ă„ren1997-2002 pĂ„ vuxnas lĂ€rande. Satsningen hade fyra viktiga mĂ„lsĂ€ttningar:? Minska arbetslösheten och förnyaarbetsmarknadspolitiken? Utveckla och förnya vuxenutbildningen? Minska utbildningsklyftorna? Ăka förutsĂ€ttningarna för tillvĂ€xtSamtliga kommuner i Sverige deltog i Kunskapslyftet. Det har gjorts mĂ„nga undersökningar som Ă€r relaterade till Kunskapslyftet, men fĂ„ undersökningar har gjorts som har tagit reda pĂ„ vad deltagarna ansĂ„g om denna satsning. De flesta av deltagarna var lĂ„gutbildade och kunde genom ett förmĂ„nligt ekonomiskt bidrag, UBS - SĂ€rskilt utbildningsbidrag frĂ„n CSN, som lĂ„g pĂ„ samma nivĂ„ som a-kasseersĂ€ttningen, genomföra sina studier med en förhĂ„llandevis god studieekonomi.
Upplevelser av mjuk massage ur ett patientperspektiv : En litteraturöversikt
Bakgrund: Aktuell forskning har exempelvis visat att patienter som drabbats av en stroke och fÄtt massage under tiden pÄ sjukhuset förbÀttrat sin förmÄga att genomföra aktiviteter i det dagliga livet snabbare Àn kontrollgruppen.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av mjuk massage inom sjukvÄrden.Metod: Litteraturöversikten baseras pÄ tio kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka har funnits i databasen Cinahl. Fribergs analysmetod har anvÀnts i analysdelen. Sökorden var: touch, experience, care, touching, patient, nursing, nurs*, massage, tactile, tactile massage, soft tissue massage och aromatherapy. I diskussionen kopplas resultatet till den teoretiska utgÄngspunkten som Àr Katie Erikssons omvÄrdnadsteori, samt det vÄrdvetenskapliga konsensusbegreppet vÄrda.Resultat: I resultatet framkom fyra teman varav ett har tvÄ underteman. I första temat, Relationen till massören, beskrivs patientens relation och kÀnslor gentemot massören.
Ăr Renminbin undervĂ€rderad?
Kina har haft en exceptionell utveckling tiden efter den ekonomiska reformen 1979 dÄ den kinesiska regeringen började öppna upp den interna marknaden för internationell konkurrens. Resultatet har visats sig i vÀxande valutareserv och bytesbalans och framförallt i tilltagande BNP tillvÀxt. Under de senaste Ären har det framkommit hÄrd kritik frÄn omvÀrlden (lÀs USA och EU) dÀr budskapet har varit att den kinesiska regeringen skall revalvera sin valuta och dÀrmed nÀrma sin jÀmviktsvÀxelkurs. Den hÀr uppsatsen undersökte vad den nominella vÀxelkursen skulle ha varit i Kina nÀr budgetrestriktionen Àr uppfylld. Detta sker nÀr Kina möter sitt initiala överskott (underskott) med ett nuvÀrdesberÀknat underskott (överskott).
Ledtider och kostnader vid korta leveranstider: en
fallstudie vid Elektroskandia AB
Elektroskandia Ă€r en grossist med ett brett utbud av produkter. FrĂ„n lagret i Ărebro levereras gods till kunder i hela Sverige över natten. Examensarbetet ger förslag till hur Elektroskandia kan arbeta mot snabbare leveranser och ökad kontroll över kostnader. Det Elektroskandia kan erbjuda kunden Ă€r möjligheten att bestĂ€lla sent och fĂ„ leveransen tidigt nĂ€sta morgon. Detta beror pĂ„ att godsflödet Ă€r mycket ojĂ€mnt och för att kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser samlastas godset i ett distributionsnĂ€t dĂ€r transporten sker över natten.
Med hÀsten som pedagog, mentor och kamrat : En studie av hÀstar inom den djurassisterade pedagogiken samt deras betydelse för skolungdomars personliga utveckling
Djurassisterad pedagogik har flera tÀnkbara tillÀmpningsomrÄden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt pÄ den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt pÄ elevernas koncentrationsförmÄga, motivation och problemlösningsförmÄga. Det har ocksÄ visat sig att inlÀrningen gynnas, barn som fÄr lÀra sig att lÀsa för en hund lÀr sig snabbare. Djur Àr ocksÄ effektiva hjÀlpmedel dÄ barn utvecklar sin empati, sÀrskilt för pojkars empatiutveckling.
Knutpunkter i StÄl - Effektiv Dimensionering
Den nya standarden Eurokod krÀver omstÀllningar pÄ byggprojekteringskontoren i det hÀnseende att personalen mÄste lÀra sig att anvÀnda och följa denna standard. För knutpunkter i stÄl har det hittills funnits stöd i form av berÀkningsmetoder och handböcker, men Ànnu har inte nÄgon utförlig hjÀlp om hur man hanterar dem med Eurokod utkommit. Trots att dimensioneringsprocessen av knutpunkterna Àr mycket viktig vid projektering av stÄlkonstruktioner Àr processen lÄngsammare Àn den kan vara. DÀrför vore det bra om man fann ett enklare och snabbare sÀtt att dimensionera knutpunkter i enlighet med Eurokod.Intervjuer har visat att dimensioneringsprocessen hittills fungerat sÄ att berÀkningarna sker för hand av en konstruktör enligt BKR:s regler, för att sedan modelleras i 3D av en projektör som slutligen fÄr sina ritningar granskade av en tredje person.Genom fallstudier av standardknutpunkten BP1 söktes en förbÀttrad dimensioneringsprocess jÀmfört med den som intervjuerna beskrev. I fallstudierna dimensionerades BP1 för hand och med programmen Autodesk Robot Structure Professional Analysis 2011 och modellerades med Tekla Structure 16.0, hela tiden i enlighet med Eurokod.
Kreatin som ergogent kosttillskott - En undersökning av attityder och kunskaper hos anvÀndare
Kreatin Àr ett av de mest anvÀnda prestationshöjande kosttillskotten. Kreatin Àr en kvÀveinnehÄllande molekyl som Àr av stor vikt vid omvandlingen av kroppens lagrade energi till rörelseenergi. NÀr molekylen har en fosfatgrupp bunden till sig kallas den kreatinfosfat. I handeln finns olika typer av syntetiskt framstÀllt kreatin att köpa som kosttillskott, varvid den vanligaste Àr kreatinmonohydrat. Kreatintillskotten tillför extra kreatin till musklerna, vilket bidrar med snabbare energiutvinning vid kortare explosiva arbeten, sÄsom exempelvis styrketrÀning och kortdistanslöpning.Syftet med rapporten Àr att undersöka hur kunskapen om och attityderna till kosttillskottet kreatin kan se ut hos trÀnande individer som anvÀnder, eller har anvÀnt sig av detta kosttillskott.
Taylor i kebabfabriken
Efter millenniumskiftet uppfattas det som nĂ€rmast ?rĂ€tt? att moderna framtidsinriktade verksamheter, stora som smĂ„, bör arbeta med kvalitetsstyrning[1].  Ă
tgÀrder inom kvalitetsstyrning innebÀr att moderera och justera tillverkningsprocessen sÄ att de producerade enheterna hÄller sig till en standard[2]. Företag stÀlls stÀndigt inför flera olika alternativ om hur de kan förÀndra sitt arbetssÀtt, och öppna sig för att ta till sig olika kvalitetshöjande koncept. Dessa ska leda till att organisationen och dess processer blir mer effektiva och produktiva, för att i sin tur sÀnka kostnader, maximera vinsten, bemöta kundernas efterfrÄga, och kunna leverera billigare produkter av högre kvalitet pÄ ett snabbare och enklare sÀtt.
IT-sÀkerhetsevaluering i ackrediteringssyfte inom det svenska försvaret.
Detta examensarbete har genomförts pĂ„ uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV). Det pĂ„stĂ„s att evaluering av komplexa/sammansatta system Ă€r svĂ„rt, om inte omöjligt. Common Criteria (CC) Ă€r en ISO/IEC-standard för evaluering av produkter och system. Ăven Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) anvĂ€nds för samma Ă€ndamĂ„l. Jag har undersökt vad som Ă€r möjligt och denna uppsats beskriver alternativa evalueringslösningar med hjĂ€lp av CC/ITSEC, dock primĂ€rt enligt CC; dĂ€r fokus hela tiden vilar pĂ„ ackreditering av system och produkter inom det svenska försvaret.
MISSILE : Utvecklingsmodell och strategier för framgÄngsrika publika webbtjÀnster
Att utveckla en publik webbtjÀnst kan tyckas lÀtt, men att fÄ denna till en framgÄngsrik och lönsam applikation Àr en annan sak. Konkurrensen Àr idag stenhÄrd och en bra applikation Àr lÄngt ifrÄn det enda man behöver för att lyckas.Studiens syfte var att kartlÀgga och öka förstÄelsen kring publik webbtjÀnstutveckling, ett omrÄde som tidigare inte fÄtt sÄ stor uppmÀrksamhet i den akademiska vÀrlden. Studien bygger pÄ ett empiriskt material insamlat genom intervjuer med nÄgra av Sveriges frÀmsta IT-entreprenörer inom omrÄdet. Studien inkluderade Àven ett praktiskt moment dÀr utveckling av inbjudningssajten InviClub.se genomförts för att praktiskt testa teorierna.VÄr studie visade pÄ att traditionella systemutvecklingsmetoder Àr svÄra att tillÀmpa pÄ detta omrÄde. En faktor som visade sig vara av yttersta vikt för lyckade projekt var snabbhet, nÄgot som de traditionella modellerna RUP och Vattenfallsmodellen inte prioriterar.
Vad gör vissa medarbetare mer benÀgna att sluta Àn andra? : En studie om hur medarbetares organisationsidentifikation och yrkesstatus pÄverkar deras intentioner att lÀmna sin organisation.
Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anstÀllda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare fÄr ofta en sÀmre löneutveckling och blir mindre attraktiva pÄ arbetsmarknaden Àn de som med jÀmna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsÀttningar dÀr individer lÀmnar sina anstÀllningar i snabbare takt Àn vad som förvÀntas. Detta stÀller höga krav pÄ organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rÀtt personal samt behÄlla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer Àr mer benÀgna till att lÀmna sina organisationer Àn andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lÀmna sin organisation.
SBAR = ökad patientsÀkerhet?
Bakgrund: BristfÀllig kommunikation Àr en av de vanligaste orsakerna till de skador som uppkommer inom vÄrden. HÀlso- och sjukvÄrden Àr en komplex miljö dÀr information om den enskilda patienten ska överföras mellan personal. Det stÀlls höga krav pÄ att informationsutbytet sker pÄ ett korrekt och tydligt sÀtt dÄ detta Àr grunden till att fatta adekvata medicinska beslut och pÄ sÀtt kunna vidta de ÄtgÀrder som krÀvs. Socialstyrelsen och Svenska Kommuner och Landsting Àr nÄgra av de aktörer som föresprÄkar att kommunikationsverktyget SBAR ska anvÀndas i svensk sjukvÄrd för att sÀkerstÀlla informationsöverföring och pÄ sÄ sÀtt höja patientsÀkerheten. SBAR Àr en akronym som stÄr för S-situation, B- bakgrund, A-aktuellt och R- rekommendation och hjÀlper utövaren att strukturera informationen och minska risken för att viktig information utelÀmnas vid informationsöverföring.
"Det gÄr inte att klara sig utan e-post" : en studie om e-postanvÀndandet vid LÀnsstyrelsen Blekinge
E-post har förÀndrat mÀnniskors arbetsliv dÄ det ger snabbare kommunikation till en obetydlig kostnad. E-post skickas pÄ ett par sekunder, utan att avsÀndaren behöver ta hÀnsyn till avstÄnd eller dyra kostnader. E-post Àr enkelt och den mest ursprungliga tekniken pÄ Internet. Det Àr Àven vÀl interagerat i organisationers dagliga arbete. VÄrt syfte med kandidatuppsatsen Àr att fördjupa kunskapen om LÀnsstyrelsens mejlkultur och undersöka tjÀnstemÀnnens anvÀndande av e-post.
Effektivisering av fastighets- och serviceföretag med modern mobil teknik
IsMobile har utvecklat ett Internetbaserat verksamhetsstöd för företag med mobil personal inom fÀltservice (produktlinje BlÄ CoordinatorTM). BlÄ CoordinatorTM kombinerar, stöd för uppdragshantering, avancerad optimeringsteknik och den senaste mobila teknologin. Syftet har varit att studera hur mobil teknologi och mobilt verksamhetsstöd som BlÄ CoordinatorTM kan effektivisera uppdragshanteringen i drifts och serviceorganisationer/företag. Totalt har fem företag/organisationer granskats: ? PiteÄ Kommun ? Hellmans Rör/NVS AB ? Rikspolisstyrelsen ? Riksbyggen ? SkellefteÄ Kraft Slutsatser angÄende hur ett sÄdant system skulle kunna förbÀttra verksamheten Àr baserat pÄ litteraturstudier, kvalitativa bedömningar, intervjuer och analys av verksamheten.
Vad fÄr en socialsekreterare att stanna pÄ sin arbetsplats? : En kvalitativ studie
Socialsekreterares arbetsvillkor kÀnnetecknas i skrivande stund av en hög arbetsbelastning, personalomsÀttning och arbetsrelaterad stress. Denna studie undersöker och analyserar socialsekreterares erfarenhet av att arbeta inom myndighetsutövning, mer specifikt inom barn- och ungdomsenheter. Syftet med studien Àr att med bakgrund till de negativa arbetsvillkoren undersöka vilka faktorer det Àr som gör att socialsekreterare stannar pÄ sin arbetsplats. Detta dÄ den senaste forskningen sÄvÀl internationellt och nationellt har fokuserat pÄ faktorer som bidrar till att socialsekreterare slutar pÄ sin arbetsplats. Att synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer inom myndighetsarbetet kan ses som ett steg till ett förbÀttringsarbete.