SammanfattningLäsförståelse är en komplex process där flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar visar att trots snabb och korrekt läsning har en del av dessa elever svårigheter med förståelsen av innehållet i sammanhängande texter. Syftet med denna studie är att ur ett lärarperspektiv få reda på vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar väljer och hur lärare arbetar med dessa elevers läsförståelse samt vilka svårigheter lärare möter i elevernas litteraturläsning. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs på två gymnasieskolor med fem lärare som på olika sätt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, främst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar oftast väljer litteratur som har med deras intresseområde att göra, vilket också framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lärarna framhåller också att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturläsning, har svårigheter att förstå sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgångsrik arbetsmodell med elevernas läsförståelse bygger på att eleverna får läsa kortare stycken med efterföljande frågor och genomgång av textens budskap.

I den sista tiden i en människas liv var det viktigt att livskvaliteten var hög, samtidigt var livskvalitet någonting som var högst subjektivt och ibland svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som användes för att värdera cancerpatientens livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av livskvalitet i det palliativa skedet, då endast en begränsad tid av livet återstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen användes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begränsades till svensk och engelsk litteratur.

Syftet med detta examensarbete är i första hand att utröna vad som händer med interaktionsspråket mellan operatör och och maskin då ett gränssnitts aktiva yta förminskas. På ett övergripande plan kan syftet utryckas i termer av vad som händer med användarens varseblivning och förståelse av gränssnittet då detta krymper.Det konkreta syftet med detta arbete är att utröna om det går att ersätta ett nuvarande foliegränssnitt (42 x 42 cm) med en pekskärm (10 x 7,5 cm) som har en aktiv gränssnittsyta som svarar mot c:a 10 % av foligränssnittets.Utvecklingen av pekskärmsgränssnittet har gjorts i samarbete med Tetra Pak i Lund. Pekskärmsgränssnittet, som skall ersätta foliegränssnittet, hör till en förpackningsmaskin som emballerar dryckesförpackningar i kartonger. Guidelines av Ben Shneiderman (1992) har legat till grund för gränssnittsutformningen.Utvärdering av det nya pekskärms- och det gamla foliegränssnittet har genomförts med ICS-metoden (Interacting Cognitive Subsystems) och fokus har varit på vad som händer då gränssnittet krymps. En jämförelse mellan gammalt och nytt gränssnitt ligger till grund för att peka på kognitiva förändringar som det nya gränssnittet kan tänkas medföra.Det teoretiska syftet med detta arbete är att utvärdera ICS-metoden i sig, samt att jämföra denna med Shneidermans guidelines..

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvägagångssätt barn använder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn använder när de sorterar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 år. Materialet som användes var pasta, kritor och pärlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrån egna kännetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfället. Alla visade intresse för färg, men de hade förmåga att sortera och använda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mängd också.

Idag är det mycket vanligt att man använder internet för att söka reda på och ta till sig information, detta är ofta en mycket snabb och enkel metod. För personer med språkliga problem är det dock inte alltid lika enkelt, dagens sökmotorer tar inte hänsyn till hur lättläst en text är (Google har börjat experimentera lite med detta på engelska). En metod för att hjälpa personer med sådana behov är att sortera sökträffar efter hur läsbara de är enligt olika läsbarhetsmått som beräknas automatiskt av en dator. Risken är då att en sådan omfördelning av resultaten premierar träffar som innehåller mindre information eller är irrelevanta givet sökningen. Syftet med studien är att undersöka samband mellan läsbarhet innehåll och relevans för att i förlängningen kunna utforma algoritmer som kan användas för att hitta texter med lagom läsbarhet och informationstäthet åt personer med eller utan lässvårigheter.

Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram.

Kunskap om omvårdnad av kvinnor i förlossningens latensfas är bristfällig. Syftet med kunskapsöversikten var att beskriva barnmorskors omvårdnad under latensfasen. Beskrivna interventioner eftersöktes samt dess effekter på förlossningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Översikten baserades på 11 vetenskapliga artiklar.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer på deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter Jørgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks från Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid är stadd under stark förändring och har gått från "inte" till att "vara".

This essay examines the process of fair value accounting of financial assets in a Swedish commercial bank, in contrast to the theoretical approach stated by IASB. The theoretical background contains a review of the academic standpoint on fair value accounting and historical cost accounting, a detailed description of fair value accounting according to current and future IASB regulation and on the American FAS 157 regulation. The empirical case study describes the process of valuing and classifying financial assets into level 1 and level 2 of the fair value hierarchy. The analysis describes how the legal requirements for classification are interpreted and applied in practice when valuing bonds and derivatives. The authors provide an explanation as to why the majority of financial assets are valued mark to model rather than mark to market as well as a suggestion on how the share of market valued assets can be increased..

Denna uppsats är en del av trafiksäkerhetsprojektet FICA (Factors Influencing the Causation of Accidents and Incidents), vars målsättning är att genom en förståelse för förarbeteende kunna utveckla aktiv säkerhetsteknologi för fordon. Inom detta projekt kommer en metod för olycksanalys, DREAM (Driving Reliability and Error Analysis Method), att användas. Den här uppsatsen handlar om att utvärdera och utveckla denna analysmetod. Arbetet med metoden har främst gällt användbarhetsaspekter av DREAM. Även olika kvalitetsaspekter som till exempel replikerbarhet, har undersökts.

Under operation Iraq Freedom uppvisades i media en bild av en snabb och tempofylldframryckning mot Bagdad. Denna bild kontrasterade mot den som normalt förknippas med USArmy och dess krigföring. Skulle denna bild kunna vara med verkligheten överrensstämmande?Har nya tankegångar och doktriner fått ett sådant genomslag att US Army anammatmanöverkrigföringens elementa och faktiskt nyttjar det, även på taktisk nivå? Har teori såledesblivit praktik?Syftet med denna uppsats är följaktligen att verifiera eller falsifiera en hypotes, utgående i frånatt amerikanska enheter ur US Army anammat manöverteorins nyckelbegrepp och numeraanvänder sig av manöverkrigföring på taktisk nivå och således lyckats implementera en ny teori ipraktiken. Detta har gjorts genom att genomföra en fallstudie av den tredje amerikanskainfanteridivisionen (mek) och dess agerande vid olika händelser från dess att framryckningenstartar i Kuwait den 20 mars och intill Bagdad faller den 9 april.Analysen visar att divisionens agerande under dessa studerade händelseförlopp i hög gradpräglades av manöverkrigföring och att förbandet följde gällande doktrin vilken i sin tur byggerpå hörnstenarna i manöverteorin.

Vardagliga aktiviteter för personer med demens är ett viktigt område att beakta. Levnadsberättelsen består av information från personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbättra innehållet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrågor. Vi intervjuade två personer med demens, två planeringsansvariga och två arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

Problemområde Den samhällsutveckling som sker med bland annat ökad konkurrens och krav på snabb förändring hos företag har drivit fram en utveckling mot normativ styrning. Det innebär större självständighet inom organisationer och att ledare styr med visioner och idéer istället för med regler och instruktioner. För att organisationer ska klara av att förändra styrningen krävs ofta att de satsar på organisationsutveckling. Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett organisationsutvecklingsprogram påverkar normativ styrning på ett företag. Dessutom vill vi skapa insikt i vilka effekter ett sådant program kan ge.

Uppsatsen syfte var att förstå hur fyra unga män formar sin identitet och sin livsstil genom sina användarprofiler och sitt beteende på Facebook. Arbetet beskriver även hur dessa personer anpassar sig efter andra användare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet består av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkäter. Den information som materialet genererade visade att de unga männen till stor grad anpassar sig efter omgivningen på Facebook. Facebook är en stor del av de studerade individernas vardag och är en bidragande faktor till deras självbild.

Samhället förändras. Vi ser nya branscher, nya strukturer och nya företag växa fram. Det handlar till stor del om en ny logik. Tillväxten skapas idag främst av kunskapsintensiva eller tjänsteorienterade företag. Hur reagerar de svenska bankerna på utvecklingen? Jag har gjort en fallstudie på en av de svenska bankerna i syfte att undersöka en specifik del av deras arbete.