I denna uppsats ville vi undersöka hur den samiska kulturen representeras inom turism I Sverige. Vi utgick från fyra relevanta teman; dessa var autenticitet, identitet, makt och turism. Frågeställningarna var: Hur framställs den samiska kulturen i turismsammanhang i Sápmi? Hur påverkas den samiska identiteten av hur kulturen framställs inom turismnäringen? Hur mycket får samerna själva vara med och bestämma när det kommer till hur kulturen framställs inom turismnäringen? Vi började med att se över den samiska befolkningens historia. Det är viktigt att förstå hur de har behandlats förr för att kunna förstå varför saker och ting är som de är idag.

Den här uppsatsen belyser barns/elevers uppfattningar och tankar kring den kinesiska kulturen. Men även hur Swedish School Beijing tar till vara på den nya kulturen i undervisningen. Vidare belyser den om svenska elever i utlandet får möjlighet till en likvärdig utbildning som de eleverna i Sverige får. Uppsatsen upplyser även er läsare om hur lärarna arbetar på Swedish School Beijing och i den mån de tar tillvara på den nya kultur som barnen/eleverna möter i Kina. I litteraturdelen tas det upp vilka olika kulturkrockar som kan uppstå vid flytt till ett nytt land med ny och annorlunda kultur.

Allt fler svenskar är utlandsstationerade i Kina (Sveriges Ambassad 2008) och att anpassa sig till den kinesiska kulturen kan vara påfrestande för en utlandstjänstgörande. Problematiken kring kulturanpassning har lett till att olika teorier testats och utvecklats (Black & Mendenhall 1991). En av de modeller som tagits fram är U-kurvan som beskriver individens anpassningsprocess genom faserna kulturchock och kulturanpassning (Zapf 1991). Individuella faktorer, som exempelvis språkkunskaper och kulturell erfarenhet har varit centrala inom forskningsområdet (Earley & Mosakowski 2004, Shay & Baack 2004) och denna studie undersöker därför företagsrelaterade faktorer då en utlandstjänstgörandes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas av hur pass anpassad individen är till kulturen (Aycan 1997, Jun m. fl.

Syfte: Revisorers objektivitet är ett krav samt en av de grundläggande principerna för att revisorer ska kunna upprätthålla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början på 2000-talet har revisorers objektivitet ifrågasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det är som påverkar revisorernas objektivitet bland annat har det forskats på hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer påverkar revisorernas objektivitet. Vår avsikt med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar revisorers objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess påverkan på revisorernas objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer:Transformativt ledarskapDen etiska kulturenDen moraliska identitetenMetod: Data samlades in genom en enkätundersökning där vi mätte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas objektivitet.

Syftet med studien är att undersöka hur muslimska föräldrar upplever mötet med den svenska förskolan. Vilka problem uppstår enligt föräldrarna och hur tycker de att de blir bemötta av förskolepersonalen. Jag valde att använda mig av intervjuer som metod. Jag intervjuade sammanlagt fyra muslimska föräldrar. Resultatet visar att föräldrarna bland annat tycker att det är problematiskt att få barnen att följa de religiösa föreskrifter som föräldrarna vill då de är i förskolan.

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt är därför att undersöka huruvida det är nationell kultur eller organisationskultur som präglar ledarskapet i ett utländskt dotterbolag vars kultur är vitt skild från moderbolagets. Därför ämnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet på det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och därmed mer stämmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anställda på moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina.

Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU.Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat..

SyfteSyftet med uppsatsen är att med utgångspunk i Hofstedes studier om påverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur påverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrågeställningVad är sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt är det att ta hänsyn till den nationella kulturen när företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie. Jag har med hjälp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet är omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands då den är beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stämmer delvis då IKEA påverkats av både den ryska marknaden och nationella kulturen.Fastän nationell kultur har en stor påverkan på företag som etablerar sig utomlands, så är den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland påverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det påverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rätt ledarskap och en tydlig organisationskultur så skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

Företagskulturer är något som intresserat både forskare och chefer inom företagsvärlden i många år. Kulturen inom en organisation kan göra företaget mer effektivt, motivera personal och underlätta kommunikation. Dock går vissa tankebanor kring företagskulturer isär. Vissa forskare menar att varje företag har en unik kultur med en helt egen uppsättning normer och värderingar. Kombinationen av olika människor i organisationen och företagets unika historia bildar en kultur som blir helt egen och därmed olika andra företags kulturer.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur den nationella kulturen pa?verkar marknadsfo?ringens utformning. Vi har anva?nt oss av tre kulturella dimensioner ? horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism ? fo?r att se om det finns spa?r av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsfo?ringen. Underso?kningen har baserats pa? en inneha?llsanalys av bankers reklamfilmer, som ha?mtats fra?n ett land av respektive kulturell dimension.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.

Både från politiskt och akademiskt håll betonas betydelsen av matematiskt partikulärspråk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie är att studera hur förskolelärare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lärare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fältanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar.

Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen påverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma område har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie på fyra tyska dotterbolag i Sverige, där fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur påverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrån tidigare forskning gjord på samma område.

De första syrianerna kom som flyktingar från Libanon till Sverige 1967 men den stora flygtingvågen av syrianer till Sverige skedde i mitten av 1970 och i början av 1980-t.När man flyr sitt forna hemland lämnar man en del av sin gamla kultur kvar och tar emot en del av den nya kulturen i det land man flyr till, en del av livet är när man förlovar och gifter sig eller när man skiljer sig, just på detta område är det en del skillnader mellan de forna hemländerna och det nya landet, i Sverige har man en individcentrerad kultur, medan i de länder syrianerna kommer ifrån är det den kollektivistiskcentrerade kulturen som dominerar.Trots att äktenskapet är en av sju sakrament(mysterion)som finns i den syrisk-ortodoxa kyrkan som syrianerna tillhör och skilsmässa var var ytterst sällan förekommande i de forna hemländerna är det desto vanligare att man skiljer sig(annulering av äktenskap).Det är denna förändringsprocces som beskrivers i den här uppsatsen..

Syftet med undersökningen är att vi vill göra en historisk tillbakablick för att se om det finns en skillnad över tiden bland yrkesverksamma lärares kunskaper och erfarenheter om grupprocesser i skolan och vad som bidragit till att det eventuellt kan vara så. Detta gör vi genom att undersöka vilka erfarenheter och kunskaper yrkesverksamma lärare har om ämnet samt vad dessa har med sig från sin yrkesutbildning. Tillvägagångssättet har varit enkäter, intervjuer samt litteraturstudier för att se vad som påverkar lärarnas syn på grupprocesser. Det vi sett är att två kulturer påverkar lärarnas roll: en officiell kultur (progressivismen) och en inofficiell kultur (enligt uppfostringsdoktrinen). Intervjuerna visar tydligt att läraren i sin roll behöver kunskaper inom ämnet, men att de fått dessa utanför och före lärarutbildningen och inte genom den.