Sökresultat:
150 Uppsatser om Snökyla - Sida 8 av 10
Problem med att hÄlla snöleopard (Panthera uncia) i fÄngenskap
I Centralasien lever det utrotningshotade djuret snöleopard (Panthera uncia). Antalet vilda snöleoparder berÀknas ligga under 7000 individer. Snöleoparden brottas med ett antal olika hot i det vilda, med risk att det leder till utrotning. Djuret jagas av tjuvjÀgare, delvis för sin fina pÀls, men ocksÄ för att anvÀnda ben och tÀnder till medicin. MÀnniskans utbredning leder till mindre omrÄden för snöleoparden att hitta byten pÄ, samt att den dödas i vedergÀllning om den skulle anfalla boskapsdjur.
Under visitationszonernas yta - En unders?kning av visitationszonernas p?verkan p? r?ttssubjektet och dess implikationer genom Jevgenij Pasjukanis r?ttsformsteori
Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen.
Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens.
Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.
Termisk energilagring i borrhÄl : En studie av borrhÄlets temperaturinverkan pÄ vÀrmepumpens vÀrmefaktor
Sverige har en hög andel installerade bergvÀrmepumpar, som Àr en typ av vÀtska-vatten vÀrmepump. Ett problem som finns för befintliga bergvÀrmesystem Àr att berget med tiden kyls ned dÄ returslangen till borrhÄlet konstant levererar kyla till berget. Till följd av detta mister systemet en betydande del av sin verkningsgrad samtidigt som det i extrema fall kan leda till permanent isbildning i borrhÄlet.Ett sÀtt att motverka detta problem Àr att tillÀmpa termisk energilagring i bergvÀrmesystemets borrhÄl. Den internationella benÀmningen för denna teknik Àr ?Borehole Thermal Energy Storage, BTES?.Rapporten har behandlat en friliggande enplansvilla med ett befintligt bergvÀrmesystem som tillÀmpar termisk energilagring i bergvÀrmesystemets borrhÄl med solvÀrme.
Kylbehovet hos ett batteribaserat elenergilager : Med avseende pÄ kyldistribution, drifttemperatur, klimat, isolering och termisk tröghet
Under 2011 började MacBat AB ta fram ett elenergilager kallat Macbat Energy Storage System (MESS), vilket Àr uppbyggt av 360 stycken tvÄvolts bly-syrabatterier inhysta i ett 20 fots container. DÄ bly-syrabatterier Àr kÀnsliga för vÀrme Àr den hÀr studien inriktad pÄ att utreda hur stort kylbehovet blir under olika förutsÀttningar dÀr kyldistribution, drifttemperatur pÄ batterierna, klimat, isolering och termiska tröghet Àr varierande parameterar. Det ska Àven avgöras vilken konfiguration av kyldistribution och isolering som ger lÀgst kylbehov för de studerade klimaten, vilka Àr av varmtempererad, arid och tropisk karaktÀr.För att besvara studiens tvÄ mÄl togs fyra matematiska modeller fram i SIMULINK. TvÄ luftkylda och tvÄ vattenkylda dÀr en av varje var isolerad med 100 mm mineralull medan den andra var oisolerad. För samtliga modeller varierades drifttemperaturen mellan 25 ? 35 °C och de studerade klimaten utgjordes av Phnom Phen, Kambodja, Djibouti, Djibouti, Bagdad, Irak samt London, England.
UvÀrdering av Lagerlokalisering och Lagerutformning
Armatec tillhandahÄller system, produkter och funktionella lösningar inom vÀrme, kyla och process. Företaget har lager i Sverige, Norge och Danmark. Under senare tid har företaget sett att lagret i Norge utgör en stor kostnad. Armatec har dÀrför börjat fundera pÄ om de skulle tjÀna pÄ att centralisera logistikstrukturen dvs. stÀnga lagret i Norge och utöka centrallagret i Göteborg.
FörbÀttringsarbete för tunga transporter av plast i vagn
FjÀrrvÀrme Àr idag den vanligaste formen av fastighetsuppvÀrmning i Sverige. Förutom vÀrmeanlÀggningar som byggts just för ÀndamÄlet att leverera fjÀrrvÀrme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör pÄ marknaden i de orter dÀr industrin finns. BillerudKorsnÀs massa- och pappersbruk pÄ Gruvön i Grums kommun levererar fjÀrrvÀrme till kommunen och till det intilliggande sÄgverket. Syftet med projektet Àr att genom kartlÀggning av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjÀrrvÀrmeleverans som följd.  MÄlet Àr att upprÀtta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjÀlp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjÀrrvÀrmeleverans. Metoden i arbetet har utgÄtt frÄn att kartlÀgga energiflöden till tvÄ vattencisterner pÄ barrsulfatlinjens sekundÀrvÀrmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundÀrvÀrmesystemet har inhÀmtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. SekundÀrvÀrmesystemet pÄ barrsulfatlinjen bestÄr av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal vÀrmevÀxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet Àr att temperaturen i ljumvatten-cistern Àr högre Àn den borde.
Individuell mÀtning och debitering av vÀrme och varmvatten i flerbostadshus -� Informationsgivningsprocessen
I februari 2014 lÀmnade Regeringen i en lagrÄdsremiss förslag pÄ genomförande av
det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslÄr att
en ny lag införs med krav pÄ den som Àger eller uppför en byggnad att se till att varje
lÀgenhets anvÀndning av vÀrme, kyla och tappvarmvatten kan mÀtas, om det Àr
tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell
mÀtning och debitering, Àven benÀmnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ
av informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds
Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillÀmpande av
IMD i flerbostadshus. Vi undersöker ocksÄ hur ett urval av de studerade bolagens
hyresgÀster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar.
Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens
tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de informerar sina hyresgÀster om IMD till viss del
överensstÀmmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visat
sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har vÀl
genomtÀnkta handlingsplaner för hur de ska gÄ tillvÀga nÀr de informerar berörda
hyresgÀster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsÀtta pÄ den inslagna
vÀgen med stegvist införande och löpande information under denna process.
Företagen informerar sina hyresgÀster om att systemet kan bidra till en bÀttre miljö,
lÀgre kostnader och en mer rÀttvis kostnadsfördelning.
Drift och underhÄll för högre effektivitet av jÀrnvÀgar.
Den senaste svenska vintern var en riktig katastrof som bestod av Ovanliga mÀngder snö, fukt och kyla, frÄn mitten av december 2009 till mitten av mars 2010. Snömassor orsakade stora problem i tÄgtrafiken, bÄde nationellt och lokalt. Det pÄverkade bÄde gods- och persontransporten. Halka och tak ras ledde till personskador och dödsolyckor. Kylan pÄverkade Àven elnÀt som ledde till att mÀnniskor stod utan vÀrme och belysning.
Energiutredning Norrbottens LĂ€ns Landsting
Norrbottens LÀns Landsting (NLL) har Ärligen höga energikostnader fördelat pÄ ett stort fastighetsbestÄnd. För att undersöka om energikostnaderna kan sÀnkas bör energiutredningar utföras. Genom att utföra en energiutredning pÄ en fastighet uppdagas om möjlighet till energibesparingar finns och vilka ÄtgÀrder som kan utföras. I samrÄd med Dan Sundén fastighetsförvaltare pÄ NLL, Division Service Fastigheter, begrÀnsades denna energiutredning till att omfatta Björkskatans och Hertsöns vÄrdcentraler. Syftet med examensarbetet var att utreda vilka möjliga energibesparingsÄtgÀrder NLL kan genomföra pÄ Björkskatans och Hertsöns vÄrdcentraler.
Ett mikroklimats pÄverkan pÄ en byggnads energianvÀndning
Idén om att kunna utnyttja ett vÀxthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad Àr inte ny, redan 1976 byggdes en sÄdan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. DÀr byggdes ett hus inuti ett vÀxthus, och det finns Àven andra exempel frÄn Sverige och utlandet. Det Àr dÀremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det Àr endast ett fÄtal byggnader som Àr byggda enligt den principen. Tanken Àr att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och dÀrmed minska byggnadens vÀrmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och Àr inte baserad pÄ en existerande byggnad.
Utredning och effektivisering av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen : En studie med mÄlet att möjliggöra en ökad fjÀrrvÀrmeleverans
FjÀrrvÀrme Àr idag den vanligaste formen av fastighetsuppvÀrmning i Sverige. Förutom vÀrmeanlÀggningar som byggts just för ÀndamÄlet att leverera fjÀrrvÀrme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör pÄ marknaden i de orter dÀr industrin finns. BillerudKorsnÀs massa- och pappersbruk pÄ Gruvön i Grums kommun levererar fjÀrrvÀrme till kommunen och till det intilliggande sÄgverket. Syftet med projektet Àr att genom kartlÀggning av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjÀrrvÀrmeleverans som följd.  MÄlet Àr att upprÀtta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjÀlp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjÀrrvÀrmeleverans. Metoden i arbetet har utgÄtt frÄn att kartlÀgga energiflöden till tvÄ vattencisterner pÄ barrsulfatlinjens sekundÀrvÀrmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundÀrvÀrmesystemet har inhÀmtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. SekundÀrvÀrmesystemet pÄ barrsulfatlinjen bestÄr av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal vÀrmevÀxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet Àr att temperaturen i ljumvatten-cistern Àr högre Àn den borde.
Miljöutredning av Scandiaconsult och verksamheten i fastigheten KapellgrÀnd 7
?Miljöutredning av Scandiaconsult och verksamheten pÄ KapellgrÀnd 7? heter denna rapport som skrivitsav Lena Fridlund som ett examensarbete pÄ VÀg och Vattens civilingenjörsutbildning pÄ KTH iStockholm.Intervjuer med personal, kunder och andra intressenter har genomförts för att i rapportens första del fÄ ettrelevant underlag för att ta fram miljömÄl, miljöpolicy och förslag till rutiner för Scandiaconsult iStockholm.Slutsatsen av den har delen av arbetet Àr att för Scandiaconsult Àr en av de viktigaste miljöaspekternaprojekteringen och de effekter som den medför. DÀrav den andra delen av rapporten dÀr riktlinjer förprojekteringen finns diskuterade. I denna del ingÄr Àven riktlinjer för avfallshantering, med motiveringenatt det Àr en aspekt som engagerar mÄnga och som Àr relativt lÀtt att ÄtgÀrda pÄ kort tid. Miljöplaner börupprÀttas för alla de omrÄden dÀr en förÀndring, eller en kontroll av verksamheten, Àr lÀmplig.Den sista av de tre delar som rapporten bestÄr av behandlar all den verksamhet som bedrivs pÄKapellgrÀnd 7 och ska hjÀlpa fastighetsförvaltaren Arsenalen att hitta de problem som finns i byggnaden.HÀr har inte aspekterna vÀrderats utan bara identifierats.
Absorptionskyla i Linköpings energisystem : kompressorkyla vs absorptionskyla
Huvudsyftet med arbetet har varit att undersöka potentialen för vÀrmedriven kylproduktion, dvs. absorptionskyla, i Linköpings energisystem. Bakgrunden Àr att mÄnga energibolag söker efter nya avsÀttningsomrÄden för fjÀrrvÀrme pga. det överskott pÄ vÀrme som finns sommartid i energisystem med kraftvÀrme. Dessutom förvÀntas elpriserna fortsÀtta stiga dÄ Sverige med stor sannolikhet kommer att följa resten av Europa och gÄ frÄn ett energidimensionerat system till ett effektdimensionerat system.
Miljökrav mobila kommunikationssystem
Examensarbetet har utförts pÄ Saab Security and Defence Solutions i Arboga. Syftet med arbetet har varit att ta fram nya miljökrav för stativlÄdor med innehÄllande elektronikutrustning som behövs för upprÀttandet av en mobil flygplats, samt att ta fram lösningar för hur dessa miljökrav kan uppfyllas. Arbetet begrÀnsades till att frÀmst undersöka nya miljökrav för stativlÄda AP-F (innehÄller elektronik för kommunikation) som Àr en av stativlÄdorna. Tanken Àr dock att analysen och lösningarna ska kunna tillÀmpas pÄ övriga stativlÄdor. Den elektroniska utrustningen inuti stativlÄdorna producerar vÀrme som mÄste föras bort för att inte riskera att tillförlitligheten försÀmras hos utrustningen.
EnergianvÀndning och energieffektiviseringsÄtgÀrder vid sjukhusen i Norrbottens lÀn
I Sverige finns det överlag ett stort intresse och god kunskap om miljöeffekter, men samtidigt saknas ofta insikt om energianvÀndningens inverkan pÄ miljön. MÄnga ifrÄgasÀtter inte tillgÄngen pÄ energi och tar dÀrför inte hÀnsyn till kopplingen mellan energianvÀndning och miljöfrÄgor, trots att energieffektivisering Àr ett av de viktigaste sÀtten att förbÀttra miljön. Förvaltning utgör en stor del av en byggnads totala livscykelenergikostnad (LCCe). Norrbottens lÀns landsting Àr en stor fastighetsÀgare i Norrbotten med en total lokalyta pÄ cirka 700 000 kvadratmeter, varför effektiv förvaltning Àr betydelsefull betrÀffande sÄ vÀl ekonomi som miljö. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga energianvÀndningen vid sjukhusen i Norrbottens lÀn samt att identifiera möjligheter till effektivisering i energianvÀndningen.