Problemformulering och syfte: I flera magasin har en viss typ av annons blivit allt vanligare. Inbäddad bland redaktionellt material och vanliga helsidesannonser kan man ibland se en annons som vid första anblicken ser ut som redaktionellt material men som i själva verket är en annons. Denna typ kallas för ?advertorial?. Även i dagspress finns reklam bland redaktionellt material.

Syfte: Genom att jämföra de tre veckotidningarna Julia,Veckorevyn och Tara vill jag ta reda på hur många reklamannonser som finns i de respektive tidningarna och hur många artiklar med dold reklam som finns i tidningarna. Veckotidningar idag är dyra att köpa och deras ekonomi och själva existens bygger på att de har många annonsörer, detta ger upphov till att tidningarna många gånger upplevs som reklamblad. Genom min undersökning vill jag ta reda på om det köparen betalar för vid köpet av veckotidningen verkligen är mestadels reklam och i vilken form denna förekommer ? öppen eller dold. Metod: Med hjälp av John Fiskes kvantitativa innehållsanalys har jag tänkt studera innehållet i tidningarna Tara, Veckorevyn och Julia för att kontrollera hur stor del av tidningen som innehåller reklam i någon form och hur stor del av tidningen som lämnas fri till övriga artiklar.

Introduktion:1982 slog filmen E.T. igenom, robotens favoritgodis var Reese Pieces vars försäljning ökade med 65 % i direkt anknytning till filmens släpp. Efter denna succé rusade marknadsförare till Hollywood för att få sina produkter placerade i filmer. Sedan dess har produktplacering varit ett väl använt och accepterat marknadsföringsverktyg som kallats för Smygreklam eller dold marknadsföring. Nu har ett skifte skett i industrin, ett nytt EU-direktiv har kommit och det har ändrat förutsättningarna för marknadsförarna, i och med direktivet måste EU-medlemsländerna meddela tittarna när ett TV-program eller en film innehåller produktplacering.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Bakgrund och problem: Bloggen som marknadskommunikationsverktyg har ökat de senaste åren. Företag har börjat kommunicerar budskap via bloggtexter med förhoppning om att öka dess trovärdighet och därmed effekt, vilket väckt en debatt angående produktplacering och Smygreklam. Hur kan företag tillämpa bloggen som marknadskommunikationsverktyg utan att gå emot svensk lag och vad finns det egentligen för risker och möjligheter med detta?Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga företags tillvägagångssätt att avsiktligt använda privata bloggar i sin marknadskommunikation samt identifiera eventuella risker och möjligheter med detta.Metod: Vår studie bygger på en kvalitativ metod där vi genomfört blogganalys av Sveriges tio största privata bloggar. Vi har vidare intervjuat 15 företag som är verksamma med marknadskommunikation via dessa bloggar.