I november 2007 införde politikerna i Bryssel ett direktiv med avsikt att öppna upp för konkurrens och öka transparensen på Europas aktiemarknader. Börsmonopolet bröts upp och aktiemarknaden fragmenterades, det blev då möjligt att handla aktier på andra marknadsplatser än enbart på primärmarknaden.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fragmenterade handeln påverkar marknadsövervakningen och informationsflöden mellan marknadsplatserna. Är marknadsplatsernas informationssamarbete tillräckligt bra för att skapa en säker och effektiv marknad? Har riskerna för marknadsmissbruk ökat och hur väl står direktivet rustat mot insynspersonshandel? För att få en inblick i ämnet gjordes en litteraturstudie i MiFID och dess påverkan på marknaden. Rapporter, artiklar, lagtexter och direktivets artiklar ligger som grund för utformandet av den empiriska undersökningen som bestod av intervjuer med personer som är väl insatta i ämnet och en enkätundersökning till olika marknadsplatser som handlar med svensknoterade aktier.Resultatet av den empiriska undersökningen visar att det finns stora problem med marknadsövervakningen och informationsflöden på den europeiska aktiemarknaden.

Siemens Industrial Turbomachinery AB, nedan utskrivet som Siemens, är en svensk turbintillverkare placerad i Finspång som tillhör den tyska koncernen Siemens AG. Turbintillverkningen i Finspång började 1911 under namnet STAL men har sedan dess bytt ägarstruktur flertalet gånger. STAL-Laval, ABB STAL och Alstom Power är ett urval av de namn verksamheten har haft innan den blev en del av Siemens.Ett problem som Siemens står inför vid produktionsplanering av gasturbiner är de mycket långa ledtider inom den egna produktionen samt från underleverantörerna. Den totala ledtiden för en gasturbin är cirka 2,5 år samtidigt som de flesta kunder beställer sin gasturbin cirka ett år innan leverans. Produktionsplaneringen förlitar sig därför mycket på prognoser vilket skapar en osäkerhet.

Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.

Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.

Denna kandidatuppsats har utförts under hösten, 2007, och syftet med denna uppsats är tvådelad och har gått ut på att bland annat studera ett förändringsarbete inom en global IT-organisation samt arbeta fram en förändringsplan för de befintliga förändringsåtgärder som ska implementeras på IT-organisationen med start 2008. Förändringsplanen är avgränsad till stora verksamheter med dedikerad IT-organisation (med extern drivkraft till förändring). Uppsatsen är även avgränsad till den så kallade designfasen i implementeringen av ett prestationssystem. Rapportens metodologi och ansats är en kombination av hermeneutisk och aktionsforskning.Förändringen på IT-organisationen sker för att den externa verksamheten planerar att expandera de tre närmaste åren och verksamheten förväntar sig att IT-organisationen ska börja arbeta på ett sätt som skapar ett högre affärsvärde för hela företaget samt att dubbla sin leveranskapacitet inom tre år utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. I och med denna verksamhetsexpansion har IT-organisationen identifierat ett ökat leveransglapp mellan verksamhetens kommande behov och IT:s kapacitet och man inser att det inte är möjligt att IT ? organisationen klarar av att leva upp till den förväntade ökade kapacitet, med sina egna interna resurser.