The report presents a thesis carried out on behalf of the company SAAB Training and Simulation which is situated in Huskvarna. The authors of this report are going to graduate as mechanical engineers focusing on product development and design, and this thesis should reflect the knowledge obtained during the education. The assignment, given from the company was to develop a concept of a stand that will constitute as a part of a mobile system for target practice. The reader get to follow throughout the project and can hopefully learn from the smart solutions and approaches that have arisen during the process.Today SAAB doesn?t have a mobile application in their portfolio that utilizes the benefits of their sensor measuring system, also called the LOMAH-bar.

Essän handlar om samlingen i förskolan där jag har utgått från ett dilemma där ett barn blir utskickad från samlingen för att hen inte kan sitta still och behålla fokus. Då jag betraktar denna situation utifrån börjar jag reflektera kring om det är rätt av oss pedagoger att utesluta barn från samlingen. Jag börjar ifrågasätta om samlingen är meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken på hur synen på samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan från 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essä är att ta reda på om jag anser att samlingen är viktig.

The aim of this thesis is to model my artistic practice on an adaptation of Joseph Campbells monomyth and, using this model, investigate challenges of performativity in art (in public spaces). The overall themes are personal, aesthetic and ethical sovereignty and an uncompromising search for a deepening of the artistic practice. More than anything else it is a map and a story of an artist?s expansion out into an artistic field that is little developed in Sweden. It is my hope that this thesis, by using a thoroughly subjective tone, will contribute to the milieu of performative arts in Sweden as well as widen the ?how? regarding the making of a written thesis..

I mitt konstnärskap förhåller jag mig till speciella fenomen som upptar mitt engagemang och som jag relaterar till i mitt arbete. För mig har begreppen; Makt, Familj och Institution, varit särskilt viktiga och jag betraktar dem som mina huvudteman och har valt att skriva om dem i dessa grupperingar;Institution ? Makt ? ArkitekturInstitution ? Makt ? FamiljMakt ? TeckningJag kommer förklara närmare hur jag ser på dem och visa på hur de samverkar.Jag utgår från mitt konstnärskap och kommer beskriva hur det och min arbetsprocess ser ut samt beskriva tidigare verk och pågående examensarbete. I kapitlet om mina verk framgår det att tematiken jag nämnt ovan genomsyrat dem alla.Jag kommer ta upp sånt som betyder mycket för mig, och vad jag tar spjärn emot i tematik liksom i arbetsprocess.För mig handlar mitt arbete om att hitta den berättelse jag söker och låta mig föras genom konsten av mitt eget undersökande. Att utmana mina föreställningar och att låta dem möta det jag fascineras av.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Vi har valt att skriva om hur Vit makt-miljön i Västra Götaland rekryterar unga till organisationer och vad det är som lockar unga. Vi valde ämnet på grund av att vi båda kommer från delar av Västra Götaland som har problem med dessa främlingsfientliga organisationer och vi är intresserade att ta reda på varför ungdomar dras till dessa organisationer i ?vårt? område. Syftet med arbetet är att utröna vad det är som lockar nya personer till dessa organisationer som så många vänder ryggen och som är illa omtyckt av den stora allmänheten. Vi har även tagit reda på hur dessa organisationer går till väga för att locka unga nya medlemmar till dem.

I dagsläget har världen en stadigt växande befolkning och där igenom en stadigt växande energiförbrukning. Med en växande energiförbrukning har det under de senaste åren uppenbarats diskussioner rörande samhällets hållbarhet och miljöpåverkan.  Samtidigt sker det en kontinuerlig teknikutveckling och människan är mer beroende av konstant elförsörjning än någonsin tidigare. Teknologiska framsteg, tillsammans med önskan att sträva mot ett mer hållbart samhälle med hög elleveranssäkerhet, har mynnat ett begrepp kallat smarta elnät.Till följd av att elnätet involverar en stor bransch råder det delad mening över vad som utgör ett smart elnät. Detta har lett till uppkomsten av olika definitioner och modeller av konceptet. I syfte att skapa en övergripande uppfattning har en litteraturstudie utförts för att sammanställa de huvudsakliga områden som utgör det smarta elnätet.

Studien handlar om brukarmedverkan, brukarinflytande och makt utifrån frukostmöten som anordnas av utredningsgruppen inom individ- och familjeomsorgen vid socialtjänsten iBiskopsgården, Göteborg.Syftet har varit att ta reda på hur makt, brukarmedverkan och brukarinflytande tar sig uttryck under utredningsgruppens frukostmöten, med hjälp av brukares och socialsekreterares beskrivningar avdessa samt med hjälp av observationer under två frukostmöten. För att kunna besvara syftet har vi haft hjälp av följande frågeställningar;? Vad är syftet med frukostmötena?? Vems agenda styr frukostmötena?? Hur ser kommunikationen ut under frukostmötena?? Hur ser rollfördelningen ut under frukostmötena?? Vad får man ut av att delta på frukostmötena?? Vilka förväntningar och känslor är förknippade med frukostmötena?Uppsatsen bygger på ett kvalitativt material där vi använt oss av observationer och intervjuer som metoder. Vi har intervjuat tre brukare och tre socialsekreterare samt gjort deltagande observationer under två frukostmöten.Det vi funnit är att brukarmedverkan och brukarinflytande tycks vara svåra begrepp och svåra saker att arbeta med. Trots detta är det något som upplevs som positivt av såväl brukare som socialsekreterare.

I mitt konstnärskap förhåller jag mig till speciella fenomen som upptar mitt engagemang och som jag relaterar till i mitt arbete. För mig har begreppen; Makt, Familj och Institution, varit särskilt viktiga och jag betraktar dem som mina huvudteman och har valt att skriva om dem i dessa grupperingar;Institution ? Makt ? ArkitekturInstitution ? Makt ? FamiljMakt ? TeckningJag kommer förklara närmare hur jag ser på dem och visa på hur de samverkar.Jag utgår från mitt konstnärskap och kommer beskriva hur det och min arbetsprocess ser ut samt beskriva tidigare verk och pågående examensarbete. I kapitlet om mina verk framgår det att tematiken jag nämnt ovan genomsyrat dem alla.Jag kommer ta upp sånt som betyder mycket för mig, och vad jag tar spjärn emot i tematik liksom i arbetsprocess.För mig handlar mitt arbete om att hitta den berättelse jag söker och låta mig föras genom konsten av mitt eget undersökande. Att utmana mina föreställningar och att låta dem möta det jag fascineras av.

Denna uppsats undersöker elever och lärares syn på elevinflytande i Historia A, och syftet är att se om det finns några skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkätundersökning delades ut bland gymnasieelever som läser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lärare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i många fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lärare är mer splittrade i frågan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning..

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare.

Uppsatsen söker svar på frågan vad begreppet utanförskap innebär. För att få fram dess innebörd sker en analys av vad dess motsats innebär och hur urskiljandet sker. Den metod som används är en komparativ textanalys. Slutsatserna är att utanförskap innebär att individen inte finns på den marknad som övervakas och kontrolleras av statens administrativa lagstiftning. Lagstiftningen uttrycker inte någon moral utan är ett redskap för social kontroll och makt.

Kvinnor utsatta för våldtäkt är en patientgrupp som riskerar att fara illa i mötet med hälso- och sjukvården. Bristen på kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskor, så väl som vårdinrättningars brist på rutiner, skapar utrymme för sjuksköterskornas egna värderingar vilket kan medföra att kvinnan upplever en fortsatt kränkning. Studien syftade till att belysa sjuksköterskors omvårdnadsstrategier i mötet med kvinnor utsatta för våldtäkt, ett område i vilket kunskapen är begränsad. Foucaults arbeten om makt utgjorde utgångspunkt för analys och struktur av data. En hypotes formulerades; maktförhållande finns i varje relation.