Sökresultat:
420 Uppsatser om Smak- och luktförändringar - Sida 23 av 28
Reducering av DOC beroende av karaktÀr med fyra dricksvattenberedningstekniker : JÀmförelse mellan fÀllning (FeCl3 och Al2(SO4)3), membranfiltrering och jonbyte med MIEXŸ
Halten löst organiskt material (DOC) har under de senaste 20 Ären ökat i vÄra sjöar. Det har ocksÄ skett förÀndringar i karaktÀren. DOC stÀller till problem för vattenverk som anvÀnder ytvatten som dricksvattenkÀlla genom att det kan ge lukt, smak och fÀrg till vattnet. Det ger ocksÄ ett ökat behov av fÀllningskemikalier, större slambildning och större bildning av potentiellt skadliga desinfektionsprodukter. I och med förÀndringarna i halt och karaktÀr av DOC behöver nuvarande reningstekniker förbÀttras och nya tekniker utvecklas.I den hÀr studien undersöktes tvÄ konventionella reningstekniker; fÀllning med jÀrnklorid och fÀllning med aluminiumsulfat, samt tvÄ modernare tekniker; jonbyte med MIEXŸ och membranteknik.
TillvÀxtinhibering pÄ fast substrat av Aspergillus niger-sporer genom tillsats av sorbin-, bensoe- och fenylmjölksyra
Mögelkontaminering Àr ett problem inom livsmedelsindustrin eftersom den kan orsaka minskad hÄllbarhet och minskad sÀkerhet av livsmedel. Aspergillus niger Àr ett vanligtförekommande mögel i varmare klimat och hittas dÀrför ofta i importerade livsmedel. A.niger kan till exempel orsaka stor förstörelse av fÀrsk frukt och grönsaker. En vanligkonserveringsmetod för att inhibera mögeltillvÀxt i livsmedel Àr att tillsÀtta de svaga organiska syrorna sorbin? och bensoesyra.
Smaken av Sverige : UtlÀndska studenters upplevelse av den svenska smaken
Sverige Àr ett land dÀr tillgÄngen av rÄvaror frÄn det egna landskapet pÄverkats av de fyra Ärstiderna. Dagens Sverige har blivit berikat av invandring och det Àr lÀtt att tillgÄ alla möjliga rÄvaror under hela Äret. Har dagens svenskar en mattradition tydlig nog att definieras av studenter som temporÀrt vistas i detta avlÄnga land?Syftet med följande uppsatsarbete var att undersöka vad utlÀndska studenter som vistats temporÀrt i Sverige anser och upplever vara svensk smak.För att undersöka syftet valdes intervjuer som metod och dÄ svaren inte kunde mÀtas blev forskningsmetoden kvalitativ. För att öka trovÀrdigheten i arbetet gjordes ett urval av de studenter som skulle intervjuas.
Ăr tiden mogen för Intelligenta Agenter? : en studie av acceptans för agenttekniken
Den snabba utvecklingen av informationsteknik har medfört stora förÀndringar i modernt arbetsliv. Nya verktyg uppkommer stÀndigt i syfte att effektivisera arbete. Intelligenta Agenter Àr en sÄdan artefakt vars syfte Àr bl a att effektivisera olika arbetsuppgifter. Detta verktyg har gjort sitt intÄg i och förvÀntas revolutionera vÄrt IT- samhÀlle. NÀr arbetet effektiviseras Àr det dock inte ovanligt att det sker pÄ bekostnad av andra vÀrden, sÄsom arbetets innehÄll och karaktÀr.
Gatsten eller lervÀlling : En studie i hur habitus pÄverkar mÀnniskors val av musikfestivaler
I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.
Inte bara ?fint och fult?
Inspirationen till föreliggande studie vÀcktes av en situation under VFU som ledde till vidare frÄgor och diskussion oss skribenter emellan, om hur lÀrare anvÀnder vÀrderingsbegrepp. Vid nÀrmare undersökning av kursplanen för Àmnet slöjd stÄr det att eleverna ska ges förutsÀttningar att utveckla förmÄgan att ?analysera och vÀrdera arbetsprocesser och resultat med hjÀlp av slöjdspecifika begrepp? och ?tolka slöjdföremÄls estetiska och kulturella uttryck? (Skolverket, 2011a, s.213). Vad innebÀr det? Hur arbetar slöjdlÀrare mot de mÄlen?Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare undervisar elever för att ge dem förutsÀttningar att analysera och vÀrdera resultat och analysera slöjdföremÄls estetiska uttryck.
Bakom gardinen : drÀktmode och nakna kvinnokroppar 1600-2000
Uppsatsen behandlar gardinernas utveckling och relation till drÀktmode och kvinnans kropp mellan 1600 och 2000. I uppsatsens första del undersöks representationer av gardiner i flamlÀndskt 1600 tals mÄleri. DÀrefter behandlas 1700 och 1800 talens dekorerade gardiner, dess antika referenser och relation till drÀktmode. SÀngförhÀngets erotiska representationer i konsten och förhÄllande till den nakna kvinnokroppen undersöks i uppsatsens tredje del. Slutligen behandlas modernismens bortvalda gardiner, postmodernismens stilblandningar och samband med mode och kvinnans kropp idag.Bildanalyserna fokuserar pÄ gardiner och sÀngförhÀngen, hur de representeras i mÄleri, illustrationer och fotografier samt hur de förhÄller sig till bland annat drÀktmode, kvinnans kropp antik skulptur, symbolik och allegoriska budskap. Gardiner har mÄnga betydelser bortom alla praktiska funktioner.
Livet efter hj?rtstopp : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats
Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.
James Bond : Relationen mellan film och produktplaceringar
Behovet av produktplaceringssamarbeten ökar eftersom traditionell reklam minskar i effektivitet samtidigt som filmproduktioner krÀver större budgetar. Bondfilmer har lockat publik i 50 Är vilket gör det möjligt att studera relationen mellan filmernas karaktÀr och produktplaceringar ur ett historiskt perspektiv. Materialet bestÄr av den första filmen Dr. No (1962) samt den senaste filmen Skyfall (2012). Semiotiska analyser görs av scener med framtrÀdande produktplaceringar.
Inscapes : bilder och samtal som undersökningsmetod att urskilja inredningssmak
I detta examensarbete undersöker jag en metod, eller varför inte kalla det för ett verktyg, frÀmst till för mig sjÀlv. Verktyget Àr tÀnkt att underlÀtta researcharbetet dÄ jag behöver komma till rÀtta med vad kunden bÀr pÄ för Äsikter och vÀrderingar kring sÄvÀl enstaka inredningsobjekt som sin vardagliga miljö. DÀrmed Àr det alltsÄ tÀnkt att skapa en överblick över inredningssmak, funktionella krav samt emotionella vÀrden.Verktyget bestÄr av ett bildspel samt ett formulÀr att föra anteckningar i. Det Àr min uppgift, som anvÀndare, att skaffa mig en sÄ innehÄllsrik informationsbank som möjligt för att kunna anpassa projektet sÄ att kunden kÀnner sig bÄde delaktig och nöjd med slutprodukten. DÀrför stÀlls mitt sociala engagemang pÄ sin spets; en bra intervju ger mÄnga vÀrdefulla svar!En utgÄngspunkt i denna uppsats Àr att jag inte tar stÀllning till vad som Àr god- respektive dÄlig smak, och jag hÄller mig öppen för hur andra mÀnniskor vÀrderar och diskuterar kring möbler och annan inredning; jag förestÀller mig att de utgÄr frÄn sina egna erfarenheter och preferenser.Mina förhoppningar med det hÀr verktyget som hjÀlpmedel Àr att det ska underlÀtta sökandet efter kundens kÀnslomÀssiga förhÄllande till inredning och slutligen att denna/denne ska kÀnna sig som ?ett? med det inredningsförslag som projektet landar i.De frÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr hur ett hjÀlpverktyg skulle kunna se ut för att underlÀtta förstudier om inredningssmak, om metoden fungerar och hur den skulle kunna förbÀttras, om metoden Àr ett lÀmpligt verktyg för mig att anvÀnda i min framtida yrkesroll som formgivare och inredare, samt hur testpersonerna tyckte att metoden kÀndes i frÄga om systematik och utförande.Resultatet av de fem fallstudierna blev över förvÀntan; fyra av fem valde ?sitt? vardagsrum, varav den femte valde sitt alternativ pÄ stark andra plats..
Svinn pÄ restaurang
Svinn Àr ett vanligt förekommande problem i bÄde hushÄllet och pÄ restaurangen. Det har Àven en pÄverkan pÄ bÄde miljö och ekonomi. Svinn uppstÄr av olika anledningar och Àr nÀstan omöjligt att undvika, men Àven om det inte gÄr att avlÀgsna all form av svinn kan mÀngden minskas. Detta genom att hantera livsmedel pÄ rÀtt sÀtt, förvara livsmedlet i rÀtt miljö och temperatur, planera inköp men viktigast av allt, genom att anvÀnda oss av smak- och luktsinnet innan vi vÀljer att kasta bort nÄgot vars bÀst före-datum har utgÄtt, dÄ det kan förbrukas i de flesta av fallen. Detta Àr inte hÄllbart dÄ vi bekostar nÄgonting som vi sedan inte konsumerar, vilket innebÀr att vi orsakar oss sjÀlva onödiga ekonomiska förluster.Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur mycket svinn som genereras pÄ tre restauranger och hur restaurangpersonalen arbetar för att motverka svinn.
Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.
Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt
hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar.
Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana
parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie
unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga
artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till
Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete.
Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre
vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig
groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma
ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.
FörÀldrasamverkan i introduktionsklassen - fem grundskolelÀrares syn pÄ förÀldramöten och digital dokumentation
I denna undersökning Àr syftet att undersöka huruvida de intervjuade lÀrarna erbjuder förÀldrar till nyanlÀnda möjligheter till samverkan. Eftersom förÀldrasamverkan Àr ett sÄ brett omrÄde ligger fokus pÄ förÀldramöten och webbaserade lÀrplattformar. Undersökningen har utförts genom öppna intervjuer med fem lÀrare som undervisar i introduktionsklasser pÄ högstadienivÄ. Analysen utgÄr ifrÄn hermeneutiska principer och lÀrarnas uttalanden knyts an till tidigare forskning, samt lÀroplan och skollag.
Undersökningens resultat synliggör tydliga brister rörande förÀldrasamverkan i flera av de undersökta fallen.
Blommor av skrÀp? Javisst!? Ett sÀtt att anvÀnda fantasi och kreativitet i estetiskt skapande med bild och form med utgÄngspunkt i utomhusobservationer och Ätervinningsmaterial
Mitt examensarbete handlar om en fantastisk resa bland sjuttio barn inom fritidsverksamheten i en skola i södra SkÄne. Det bÀrande syftet med detta arbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt estetiskt skapande med bild och form kan frÀmja barns kreativitet och fantasi genom erfarenheter av utomhusobservationer. För att kunna utföra detta arbete har jag tagit hjÀlp av utemiljön dÀr barnen fÄr uppleva naturen pÄ sin egen skolgÄrd dÀr alla sinnen samverkar. Tillsammans med barnen egna naturupplevelser och observationer introducerade jag i samarbete med en fritidspedagog temat "blommor av skrÀp". Denna iscensÀttning ligger till grund för följande syfte: PÄ vilket sÀtt arbetar barnen med estetiskt skapande i bild och form som utgÄngspunkt frÄn utomhusobservationer och Ätervinningsmaterial? För att fÄ svar pÄ min undersökning och fÄ en djupare kunskap om hela verksamheten har jag förutom observationer, intervjuad tre lÀrare och Ätta barn för att fÄ syn bland annat pÄ deras tankar kring kreativitet och fantasi.
Ekonomistyrning i PostNord AB Region VÀxjö : Budget i kombination med prestationsmÀtning och dess styreffekter i organisationen
Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.