Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Syftet med denna studie är att beskriva hur en icke-statlig organisation i Tanzania arbetar med genusfrågor och hur dessa frågor på olika sätt påverkar organisationens medlemmar. Detta är en samhällsvetenskaplig studie med en kvalitativ ansats. I en fältstudie i Rorya distriktet, Tanzania, har sju fokusgrupper med småskaliga bönder intervjuats. Det empiriska materialet har kopplats till relevant litteratur om genus och jämställdhetsfrågor. Uppsatsen har lett till slutsatser som på flera sätt visar på en positiv trend i organisationens jämställdhetsarbete.

Denna studie inriktar sig på bevarande av åkermarksareal utifrån ett hållbart resurshanteringsperspektiv. Syftet är att analysera förutsättningarna för åkermarkens bevarande genom en kartläggning av faktiskt och önskvärt handlingsutrymme på regional nivå i Sverige. Studien utgår ifrån ett induktivt förhållningssätt men har fäste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriärer. Det empiriska materialet bygger på en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands länsstyrelse för att kartlägga det praktiska, upplevda samt önskvärda handlingsutrymme för åkermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mål -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivåns formella handlingsutrymme i frågan.

Fosfor är ett näringsämne som alla växter, djur och människor är beroende av. Ett välkänt problem är övergödning som kan leda till döda sjöar och hav med låg biodiversitet. Dessutom är fosfor ett ämne som möjliggör de jordbruksmetoder som vi idag förlitar oss på. Vad händer om denna ändliga resurs blir en bristvara och starkt begränsar produktionen av mat? Det skulle framförallt drabba de redan utsatta och fattiga länderna.

The majority of the Swedish population were self-provided within agriculture a hundred years ago. Times do change and today the situation is the other way around - most of us live within city boundaries and only few work with farming and related agricultural businesses. One thing that has not changed though, is the need of supplies from Swedish agriculture.What do we think of those products? Are we even aware of the connection between us and agriculture? The Federation of Swedish Farmers, LRF (Lantbrukarnas riksförbund), started their project to strengthen the link between consumers and producers in 2008.This paper is part of the project and its aim is to investigate consumers' views and values upon the effects and products from Swedish agriculture.Opinions and values have been studied through interviews influenced by phenomenology. The results show that the informants in general had a positive approach and thinking concerning the products and effects from Swedish agriculture.

Det moderna konventionella jordbruket bidrar till flera olika typer av miljöproblem i Sverige och i världen. En förändring behövs för ett hållbart jordbruk nu och i framtiden. Denna förändring måste i stor grad innefatta jordbrukarna som är aktiva inom den konventionella produktionen. Jordbrukarna framställs ofta som bovarna i dramat och regleras idag med olika politiska styrmedel för att deras miljöpåverkan ska minska. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur de konventionella jordbrukarna upplever sitt arbete och liv.

Norberg ingår i Bergslagen som länge stod för den övervägande delen av Sveriges exportinkomster tack vare den omfattande produktionen och exporten av främst järn men också koppar och silver. Norberg tillhör järnbergslagen och här började malmbrytningen tidigt. Bergsbrukets påverkan på naturmiljön har inte studerats så ingående men historiska källor ger vissa glimtar om läget. Dessa källor är dock av olika orsaker inte alltid helt tillförlitliga och de sträcker sig oftast inte längre tillbaka än till 1600-talet, varför de behöver kompletteras med material från andra typer av källor för att skapa en bättre helhetsbild. I denna studie har en pollen- och kolpartikelanalys av sjön Kalvens sediment, i Norberg Västmanland, utförts för att studera vegetationsutvecklingen i området kring sjön där både gruvor, hyttor och hammare har legat. Sedimentet i sjön är varvigt vilket har gjort att man med stor precision kunnat datera olika förändringar.

In which ways have composing processes in music appeared over the past 300 years? How may composing processes work today? What does new technology do to this processes?The key purpose of this study is to investigate various composing processes. A further purpose is also to gain an awareness of how we use modern technology by computers and their notation programmes.The research design of this thesis includes a display of literature related to composing processes. along with an analysis of the writer?s own experiences in the area.

Har NAFTA-avtalet (North American Free Trade Agreement) som 1994 ingicks mellan Mexiko, USA och Kanada, haft de effekter på den mexikanska jordbrukssektorn, speciellt dess majssektor, som kan förväntas i enlighet med nationalekonomisk teori? Detta är den huvudsakliga forskningsfrågan som denna uppsats försöker undersöka och besvara. Min slutsats är att i fråga om Mexiko är svaret i huvudsak beroende på vilka producenter man väljer att studera. När gäller dess majssektor är effekterna av NAFTA på de konstbevattnade producenterna, företrädesvis i norra Mexiko, mer eller mindre i linje med vad som kan förväntas, medan effekterna på de regnbevattnade producenterna företrädesvis i södra Mexiko ej följer det förväntade mönstret. I en fortsatt analys av NAFTA-avtalets konsekvenser, framstår behovet av statliga interventioner mycket tydligt.

EU:s jordbrukspolitik och dess effekter på unionens och omvärldens invånare är ett ämne som ofta väcker debatt. När man studerar effekterna på medlemsländerna skiljer man ofta mellan budgeteffekter och handelseffekter där det förstnämnda är mer frekvent förekommande både i media och som föremål för studier. Jag har valt att studera handelseffekterna som uppstår tillföljd av att EU skyddar unionens jordbruksproduktion från konkurrens utifrån.Medlemsländerna påverkas olika beroende på hur situationen inom jordbruket och handeln med jordbruksprodukter är i landet. Mitt syfte är att se vilka av medlemsländerna som vinner respektive förlorar på hur EU:s jordbruksprogram är utformat idag. I min analys använder jag data från tidsperioden 1995-2004 och jag har valt att arbeta med produktgrupperna spannmål, kött och frukt och grönsaker.

To guarantee protection of our drinking water, water catchment protections are established. These are divided into three different zones and in the first zone it is most likely that an activity, such as agriculture, will contaminate the water resource. Hence the activities are strongly regulated or banned. The EU communion is working towards a sustained water quality through several directives; Nitrate Directive, Waterframwork directives and Sustainable use of pesticide directive. The main purpose is to regulate the diffuse pollution from agriculture.This thesis is about how Denmark, Germany and France are working towards a sustainable agriculture within water protection areas.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

I denna uppsats undersöker jag ångplogars och motorplogars påverkan på det svenska jordbruket, med syftet att utröna om, och i så fall varför eller varför inte, motorplogar spreds snabbare än de tidigare ångplogarna. Detta bygger på en hypotes om att ångplogarna skulle ha kunnat bevisa värdet av mekaniserat jordbruk för de svenska bönderna, och därmed berett vägen för motorplogarna. Undersökningen utförs genom att analysera hur attityderna hos bönderna gentemot dessa maskiner, och jordbruksmekanisering överlag, förändras i två stora tidskrifter med lantbrukstema under perioden 1890-1920. Detta tar avstamp i en presentation av forskningsläget angående ångmaskinens inverkan på den industriella revolutionen, där jag visar att visar det industriella systemet för produktion var viktigare än någon teknologi.Resultatet som framkommer är att motorplogar inte spreds snabbare än ångplogar och alltså inte kan sägas ha berett vägen för motorplogar, att båda teknologierna hämmades av kostnadsmässiga problem och låg lämplighet för mindre gårdar, samt att det är troligare att motorplogar skulle ha berett vägen för traktorerna i o m deras snarlikhet med varandra..

En stor del av jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från nötköttssektorn. Dess produktion påverkas i Sverige och EU av EU:s jordbrukspolitik. En större del av jordbrukssubventionerna var tidigare kopplade till produtionen vilket gav incitament att öka produktionen. 2003 infördes en reform med gårdsstöd som var frikopplat från produktionen. I uppsatsen studeras litteraturen kring hur nötköttsproduktionen påverkas av gårdsstödet, och utifrån detta görs egna beräkningar om förändringar i växthusgasutsläpp.

Ethiopia is the country with most livestock per capita on the continent of Africa. There are 34.5 million cattle that are used for drought, meat- and milkproduction and 85% of the population rely on agriculture for their survival in some way. Milk is produced in four main systems, through pastoralism in the lowlands, in mixed crop-livestock systems in the highlands, in and near big cities with only one or two cows, and in intensive farming systems. There are 17 cattle breeds in Ethiopia and some of them are more suitable for milk production than others. Several environmental and economic problems arise from livestock holding in the country, for example overgrazing, low production due to feed shortage, low quality of the avaible feed and non-existing breeding programs.