SyfteRapporten's syfte är att ta fram ett förslag till en ny fabrik för torntillverkning som tar hänsyn till dagen's krav på resurssnålhet. Samtidigt som anläggningen har möjlighet till snabb förändring vid skiftande vindkraftstornsutbud. Bisyftet är att ge förslag på förändringar som redan i dagsläget går att implementera ho's EWP samt hur dessa bör genomföra's både nu och i den nya fabriken. MetodRapporten bygger på flertalet kvalitativa komparativa fallstudier. Primärdata har framförallt samlat's in genom observationer i EWP:'s produktion samt vid de besökta fabrikerna i Danmark och Tyskland.

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

The Republic of Moldova, situated in eastern Europe and a former part of the Soviet Union, is now experiencing a phase of transition in both society and landscape. They have hardly any fossil depots and are currently dependent on Russian gas, with 97% of their energy needs imported. The new elected government wants to move towards the EU and this is generally seen as the way to grow and reduce poverty. Security in the energy sector is important and one tool is to increase the use of renewable energy sources. Through interviews, texts, and visits I have studied the implementation of renewable energies (RE) in Moldova through a society development perspective. The study has aimed to investigate the sociotechnical complexity of this subject and to discuss the potentials and way of dealing with the subject in the specific cultural context of Moldova.

Litteraturstudien sammanställer tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens och kraftledningars påverkan på djurlivet, både vilda och domesticerade djurgrupper. Avgränsningar som gjorts är att enbart behandla påverkan på betesdjur. Eftersom litteraturen inom området är mycket begränsad har vi även gjort kopplingar till närliggande områden så som störningar från olika typer av buller samt trafik, jakt, friluftsliv och habitatförändringar vilka uppstår i samband med en etablering. I de fall då faktaunderlag för betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi även tittat på hur människan påverkas av effekterna för att kunna få en förståelse för hur djuren upplever eller påverkas av störningen.Det går inte att utesluta att det kan finnas en påverkan på betesdjuren, framförallt på de vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller från vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och långvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjärtfrekvens.

Riksdagen har satt upp mål att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. Jämfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade år 2010 är det en kraftig utbyggnad som kräver planering. Över hälften av den kommande kapaciteten projekteras för i områden med kallt klimat. Vid grundläggning i kallt klimat är problematiken kring tjäle något som ständigt måste beaktas. Grundläggning av fundament sker vanligtvis på frostfritt djup, oftast uppskattat från enklare beräkningar eller generaliserade kartor.

Norra Djurgårdsstaden, en ny stadsdel i Stockholms innerstad, utvecklas av Fortum och ABB till ett "smart elnät". Det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden kommer att bestå av den samling integrerade tekniska lösningar som ska möjliggöra att elnätet och dess abonnenter kan bidra till en hållbar utveckling samt anpassa elmarknaden till människors liv och ett optimalt utnyttjande av energi. Tillförlitlighet, energieffektivitet, förnybar elproduktion från vindkraft och solceller samt integration av elfordon är fokusområden för det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden. Drift- och underhållskostnader för Fortum i Stockholms elnät är uppskattningsvis cirka 38 miljoner SEK. Det ligger därför ett stort intresse hos energibolag som Fortum att optimera och effektivisera underhållet av elnätet.

De senaste åren har intresset för vindkraftsetableringar ökat i Västerbotten. Det finns generellt goda vindresurser samtidigt som det är glest befolkat. På uppdrag av Balticgruppen utreder Apoidea möjligheten att etablera en vindkraftspark med ca 20 vindkraftverk nordväst om Nordmaling. För att försäkra sig om vindförhållanden på platsen har vindmätningar gjorts under ca. ett och ett halvt års tid.

Världens energibehov förväntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hårdare. För att komma till rätta med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila bränslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikällor måste öka. En större andel intermittenta förnybara energikällor på elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov då det exempelvis blåser eller när solen skiner går den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet måste ske samtidigt.För att förnybar energi ska kunna expandera men också effektiviseras måste samhället utveckla smarta elnät. Det finns olika uppfattningar vad som krävs för att skapa smarta elnät men elektrisk energilagersystem återkommer ofta i litteraturen.

Världens energibehov förväntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hårdare. För att komma till rätta med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila bränslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikällor måste öka. En större andel intermittenta förnybara energikällor på elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov då det exempelvis blåser eller när solen skiner går den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet måste ske samtidigt.För att förnybar energi ska kunna expandera men också effektiviseras måste samhället utveckla smarta elnät. Det finns olika uppfattningar vad som krävs för att skapa smarta elnät men elektrisk energilagersystem återkommer ofta i litteraturen.

Upplevelseindustrin är ett av Sveriges största tillväxtområden och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska länder satsar på anläggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns få turistanläggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anläggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. Anläggningens arbetsnamn är ACA och står för Arctic Circle Arena.