Sökresultat:
133 Uppsatser om Smćgrisöverlevnad - Sida 7 av 9
Fixering av suggor ? sÄ pÄverkas vÀlfÀrd och smÄgrisdödlighet
Piglet survival is a problem of great significance in pig production, affecting both animal welfare and economic aspects negatively. In Sweden it is illegal to use farrowing crates for sows on regular basis. To encounter this problem there is a proposal of an animal welfare program to allow the use of crates for sows during, and a number of days after, farrowing. The proposal aims to reduce piglet mortality and improve pig welfare. This present review aims to analyse how crating affects the welfare of sows, gilts and piglets as well as piglet mortality.
Vaccinering mot galtlukt ? ett alternativ till obedövad kirurgisk kastrering av smÄgris
In 2012, about 1.3 million boars were surgically castrated, most of them without anaesthesia. Castration is performed to avoid the occurrence of boar taint and aggressive and sexual behaviour. There is a growing concern about the welfare of the piglets and the Swedish Board of Agriculture is working to find efficient and functional alternatives to castration without anaesthesia. The aim of this study was to obtain an overall picture of the latest research about the alternatives to castration without anaesthesia, with focus on vaccination against boar taint, and how they affect the welfare of the pigs.
The alternative methods that are available today are surgical castration with anaesthesia and/or analgesia, rearing entire males and vaccination against boar taint.
Ăr gnagare reservoar för patogena leptospiraarter i Sverige?
The aim of the project was to investigate if Swedish rodents, brown rat (Rattus norvegicus), house mouse (Mus musculus), wood mouse (Apodemus spp) and water vole (Arvicola terrestris) captured in pig herds and in urban areas, constitute a reservoir for pathogenic Leptospira spp. Under Swedish conditions leptospirosis gives rise to reproductive disorders in pigs and symptoms of flu in humans. It has long been established that rodents are chronic carriers of pathogenic leptospires in their kidneys, and can spread the bacteria with urine. The old nomenclature of serovoars is still in use, but a new system of genetic classification has developed and today the genus Leptospira contains 17 species. There are several diagnostic test developed for leptospirosis.
Miljöns inverkan pÄ hÀlsa och vÀlfÀrd hos ekologiskt hÄllna grisar
Ett ekologiskt lantbruk syftar till att skapa ett uthÄlligt system som drivs i symbios med omgivande natur. För djuren pÄ ett sÄdant lantbruk har man ambitionen att hÄlla hög nivÄ av hÀlsa och vÀlfÀrd. Ett av de frÀmsta mÄlen Àr ökad frihet och möjlighet till naturligt beteende.
Det fria levernet har bÄde positiva och negativa konsekvenser för djurens vÀlmÄende. Syftet med det hÀr arbetet Àr att redovisa och diskutera hÀlsa och vÀlfÀrd i ekologisk grishÄllning med ambitionen att reda ut rÄdande situation och utsikter för framtiden.
I dagens lÀge verkar ekologiskt hÄllna grisar fÄ sina beteendemÀssiga behov tillfredstÀllda i högre grad jÀmfört konventionellt hÄllna. Bland annat ses stabilare temperament och fÀrre problembeteenden.
TemperaturmÀtning pÄ gris - en jÀmförelse mellan infrarödmÀtning pÄ hud och rektaltemperatur
Under en tidsperiod pÄ tretton veckor mÀttes temperaturen pÄ tvÄhundratjugo suggor och etthundraÄttiotre smÄgrisar i grisningsboxar vid SLUs forskningsanlÀggning. Vid varje mÀtningstillfÀlle mÀttes rektaltemperatur samt hudtemperatur pÄ tryne, öra, bog, lÀnd och vulva. Varje mÀtomrÄde pÄ huden mÀttes tre gÄnger vid ett mÀttillfÀlle, tvÄ olika IR-termometrar anvÀndes. Detta innebar totalt ettusen etthundra enskilda mÀtningar pÄ suggor och niohundrafemton mÀtningar pÄ smÄgrisar. som samlades in och analyserades avseende korrelation mellan de olika mÀtomrÄdena pÄ huden och rektaltemperaturen.
Fuktig spannmÄl inokulerad med jÀst och mjölksyrabakterier till vÀxande grisar
En stor del av energikostnaderna inom lantbruket gÄr Ät till att torka spannmÄl. Ett alternativ till torkning och ett sÀtt att minska kostnaderna Àr att lagra in och anvÀnda fuktig spannmÄl. Problemet med det kan vara att fuktig spannmÄl Àr en gynnsam miljö för skadliga mikroorganismer och kan ge stora problem om nÄgot gÄr fel under fermenteringssprocessen och om lagringen inte blir stabil. Tidigare forskning med jÀsten Wickerhamomyces. Anomalus har visat pÄ positiva egenskaper som bland annat hÀmmande av skadliga mikroorganismer och ökad tillgÀnglighet av fosfor.
GÄsproduktion : uppfödning av gÀsslingar fram till slakt
GÄsproduktionen i Sverige har de senaste Ären varit fallande i antal slaktade gÀss, antalet
uppfödare har ocksÄ minskat i antal och i dagslÀget ÄterstÄr numera endast ett par större
producenter.
Det som Àr kÀnt om produktionsformen och samtidigt nedskrivet i svensk litteratur Àr
inte sÄ omfattande. Vill man skaffa sig mer kunskap om produktionen fÄr man vÀnda sig
till personer som Àr aktiva eller har varit verksamma inom uppfödningen för att fÄ
information. Marknaden för att sÀlja gÀss Àr begrÀnsad och Àr koncentrerad till frÀmst
SkÄne. Trots att det Àr en liten marknad Àr dÀr oftast brist varje Är pÄ svenskproducerad
gÄs. Detta ger utrymme och möjlighet för bÄde existerande och blivande producenter att
ta bra betalt för sina gÀss.
Priset pÄ gÄs som producenter fick varierade 2011 mellan 80-130 kronor per kilo slaktad
vikt.
Tidig social kontakt mellan smÄgrisar frÄn olika kullar, konsekvenser för tillvÀxt och beteende
Blandning av frÀmmande grisar med varandra i samband med avvÀnjning kan leda till aggressioner och allvarliga skador. Vid uppfödning av okastrerade hangrisar kan problem i samband med blandningen försvÄras ytterligare och kan bli ett potentiellt djurvÀlfÀrdsproblem. Genom att lÄta de smÄgrisar som ska gÄ ihop efter avvÀnjning trÀffas redan vid tvÄ veckors Älder kan aggressionerna reduceras. TvÄ veckor Àr den Älder dÄ smÄgrisar naturligt lÀmnar boet och slÄr följe med den övriga gruppen. Vid den perioden kan smÄgrisarna skapa nya kontakter utan att det involverar aggressioner.
Byggnadsfunktionen i nybyggda djurstallar
Syftet med denna undersökning har varit att sammanstÀlla och utvÀrdera information vad gÀller uppförandet av ett antal lantbruksbyggnader. MÄlsÀttningen var att kunna presentera ett faktaunderlag som hjÀlpmedel för berörda parter i kommande byggverksamhet. I examensarbetet undersöktes tre huvudpunkter, ?tidsÄtgÄng för byggprocessen?, ?den fÀrdiga stallbyggnadens form och funktion? samt en kostnadsuppföljning av bygget. Informationen samlades in genom att ett antal lantbrukare fick besvara nÄgra förutbestÀmda frÄgor inom dessa omrÄden som sedan sammanstÀlldes.
Anestesi vid kastration av spÀdgris :
An overwhelming majority of all male piglets are castrated without anaesthesia
when they are very young. In Sweden this means that approximately one and a half
million piglets are castrated every year. The reason the piglets are castrated is the
strong and unpleasant smell and taste, the ?boar taint? that the meat from intact
boars sometimes exhibits. Boar taint is chiefly cause by androstenone and skatole,
two compounds that are mostly produced by sexually mature boars and are
accumulated in the subcutaneous fat.
Kognitionsforskning i djurhÄllningen: grisars kognition och dess tillÀmpning vid slaktsvinshÄllning
Pigs are often mentioned as relatively intelligent animals when compared to other nonhuman species. Despite this knowledge, the vast majority of pigs are kept under conditions that lack opportunities to satisfy their cognitive needs. Therefore, a need to evaluate the present scientific studies about pig cognition was acknowledged, in order to evaluate to what extent the knowledge is applied in the husbandry of finishing pigs. If a considerable lack of application was determined, suggestions about how to use the obtained information to improve pig welfare were also to be made.
A synthesis of the present literature was made, and it could be concluded that a considerable amount of studies had been carried out in the present area. The pigs of today appear to have the same behavioural and cognitive needs as their ancestor, the wild boar.
BogsÄr hos digivande suggor: inverkan av strategisk halmning och hull
The objectives of this experimental study were to investigate if a strategic method to supply loose housed sows with large quantities of straw 2 days before expected farrowing and if the sow?s body condition had any effect on the occurrence of shoulder lesions 5 weeks after farrowing. Data came from a study conducted on four commercial piglet-producing farms in southwest Sweden between March and December 2009. At each farm one batch of sows was followed during two consecutive lactations. The sows were randomly assigned to two different treatment groups and the sows that remained in the batch during the second lactation switched treatment group.
Inverkan av strategisk halmning pÄ förlossningstider hos suggor (Sus Scrofa)
Forskningen har konstaterat att suggor har ett inneboende behov av att fÄ utföra bobyggnadsbeteende och att suggor som inte fÄtt nÄgot strömaterial och dÀrmed inte fÄtt möjlighet att utöva bobyggnad har haft lÀngre och svÄrare förlossningar. Syftet med denna studie var att undersöka ifall strategisk halmning har nÄgon effekt pÄ förlossningslÀngd, födslointervallet mellan 1: a- 3: e kulting, genomsnittsintervallet per kulting, andelen dödfödda kultingar samt aktivitetsgraden hos suggan under pÄgÄende förlossning. I studien ingick 56 suggor frÄn 4 konventionella gÄrdar som följdes under 2 grisningar. Vid en grisning fick de tillgÄng till 15 kg halm tvÄ dagar före förvÀntad grisning, (s.k. strategisk halmning) och vid den andra fick de istÀllet 1 kg halm dagligen innan förlossningen.
KRAV-grisar har fler ledanmÀrkningar Àn konventionellt uppfödda grisar.
Promoters are genetic elements that facilitate the transcription of a gene and they have been found in front of non-coding RNA (ncRNA) genes in different organ-isms, e.g. the model plant Arabidopsis thaliana. A similar element, DUSE, has been found in front of ncRNAs in the social amoeba Dictyostelium discoideum and a part of this project has been to analyze the function of this putative promoter element through cloning and expression studies. A construct to analyze the func-tion of DUSE was successfully designed and introduced into D. discoideum but full expression studies were not finished because of shortage of time.
Strukturell respektive kognitiv miljöberikning : vad betyder det för grisen?
Tamgrisar (Sus scrofa domestica) har i stort sett kvar samma beteenden som de vildsvin (Sus scrofa) de stammar frÄn. Inom den storskaliga produktionen Àr de lagstadgade kraven pÄ sysselsÀttningsmöjligheter för grisarna vÀldigt lÄga eller helt obefintliga. Grisarna hÄlls i en torftig miljö dÀr deras möjligheter till sysselsÀttning blir mycket begrÀnsade. Detta pÄverkar vÀlfÀrden negativt och kan leda till att de blir passiva eller utvecklar stressbetingade och
skadliga beteenden. För att komma tillrÀtta med vÀlfÀrds- och beteendeproblem kan olika typer av miljöberikning introduceras för grisarna.