Sök:

Sökresultat:

462 Uppsatser om Smćfolk - Sida 7 av 31

Elektrokoppar - en fallstudie av ekonomistyrningen i ett tillverkningsföretag

En kvalitativ fallstudie dÀr vi med hjÀlp av öppna personliga intervjuer talat med folk i ledande befattningar pÄ vÄr fallkoncern Elektrokoppargruppen för att forma oss en bild av hur budgeten fungerar pÄ företaget. UtifrÄn valda teorier om budget och dess process har vi sedan analyserat företaget och dess situation. Utav budgetprocessens tre delar har vi kommit fram till att budget Àr ett effektivt styrverktyg under planeringsstadiet i fallföretaget. I den löpande styrningen och uppföljningen Àr den dÀremot dysfunktionell dÀr vi anser att budgeten spelar en kompletterande roll till nyckeltalen som Àr det överordnade styrinstrumentet. Detta beror frÀmst pÄ de oberÀkneliga rÄvarupriserna.

Timing i sÄngundervisningen

Since my experience is that teachers in singing hardly ever talk about when to sing a tone, I have chosen to examine this fact through interviews and earlier research in this matter. The interviewed singing teachers belong to different genres (classical music, pop/rock, jazz and folk music). I asked them to share their thoughts about the word timing, when it comes to music. I also wanted to know if they have any methods when it comes to teaching students to improve their timing. Further on, I have been discussing the results and the literature in order to make clear in what way singing teachers give priority to when a tone is being sung.

Parkett eller plastmatta, spelar det roll?

IKEAs mÄl Àr att deras produkter ska vara för ?de mÄnga mÀnniskorna?. För att bygga hus som passar ihop med detta mÄste det vara till kostnader som folk har rÄd med.Syftet med den hÀr rapporten Àr att ta fram ett förslag pÄ en yteffektiv lÀgenhet som kan sÀttas ihop till ett mindre flerbostadshus. Yteffektiva lÀgenheter gör att huset tar upp mindre plats pÄ marken och dÀrför kostar mindre per kvadratmeter. Med hjÀlp av detta hus kommer en jÀmförelse av kostnader för olika invÀndiga ytmaterial att utföras.

Är det för starkt?: Vad blir mĂ€nniskors reaktioner ifall man anvĂ€nder sig av Socialstyrelsens grĂ€nsvĂ€rden i SOSFS2005:7?

Arbetets syfte Àr att introducera den subjektiva uppskattningen av en bra nivÄ vid konserter. Detta dÄ tidigare arbete endast belyst den medicinska aspekten. MÄlet Àr att göra fler konsertbesökare nöjda med ljudupplevelsen och arbetet vÀnder sig framförallt till aktiva PA-tekniker som jobbar med höga ljudnivÄer. Genom ett lyssningstest dÀr försökspersonerna fÄr bedöma nivÄn pÄ sjumÀtbart lika starka klipp med olika frekvensinnehÄll insamlas den data som behövs. Det visas att vid nivÄer som Àr lÀgre Àn det maxvÀrde som Socialstyrelsen tagit fram, tycker folk att det Àr för starkt.

Hav, FÀstning, Kurort & Surfing - En studie om image och varumÀrke för en destination, med Varberg som fall

Det Àr svÄrt att skapa en enhetlig bild av en destination eller stad, och dÀrför Àr det svÄrt att skapa ett destinationsvarumÀrke. Destinationens image, alltsÄ hur folk ser pÄ destinationen och uppfattar den, kan pÄverka varumÀrkets framgÄng, och Àven tvÀrtom. Hur pÄverkar en destinations varumÀrke destinationens image, och vice versa? Det Àr vÄr forskningsfrÄga i den hÀr uppsatsen. Syftet Àr att öka förstÄelsen för hur en destinations image och varumÀrke hÀnger ihop och pÄverkar varandra.

VÀlfÀrdssamhÀllet och folkrörelserna

Folkrörelserna i Sverige vÀxte upp under 1900-talet dÄ folk vÀnde sig mot samhÀllet och krÀvde reformer av olika slag. De första var frÀmst arbetarrörelser och idérörelser. De har en viktig roll som politisk resurs eftersom de bistÄr medborgarna i deras intressen och konflikter med samhÀllet. De utvecklar det sociala kapitalet genom de mÀnskliga möten som sker. VÀlfÀrden gynnas genom att föreningslivet, den sÄ kallade tredje sektorn, tillhandahÄller tjÀnster och information vilket ger kollektiva lösningar och nya möjligheter.

EnergivÀven : ett projekt om tillfÀllig landskapsarkitektur

StĂ€der Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring och övergĂ„ngen frĂ„n industrisamhĂ€lle till kunskapssamhĂ€lle medför en omstrukturering av stadens ytor. Postindustriella landskap uppstĂ„r centralt i stĂ€derna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i ansprĂ„k med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer Ă€n bara fysiska förĂ€ndringar. Även om alla fysiska förutsĂ€ttningar Ă€r pĂ„ plats mĂ„ste det finnas liv i omrĂ„det för att göra det attraktivt. I detta examensarbete studeras begreppet tillfĂ€llig landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet Ă€r att undersöka om tillfĂ€llig landskapsarkitektur kan vara ett sĂ€tt att uppmĂ€rksamma ett utvecklingsomrĂ„de och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igĂ„ng. Arbetet Ă€r indelat i tvĂ„ delar.

?Man lÀr sig kommunicera med folk och sÄnt?

Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andrasprÄk ser pÄ sin lÀromiljö och hur den pÄverkas om man arbetar med pedagogiskt drama i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr: ? Hur pÄverkas lÀromiljön av undervisningen med pedagogiskt drama? ? Hur skapar lÀraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frÄgor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andrasprÄk efter att ha observerat dem under fyra dramapass, samt anvÀnt oss av enkÀter till lÀrare i svenska som andrasprÄk. Resultatet visar att lÀrarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnÄs och att eleverna Àr vÀldigt positiva till pedagogiskt drama. Det visar ocksÄ att kunskapen Àr mycket liten om pedagogiskt drama bland dessa lÀrare och att det kan vara ett sÀtt att skapa en tryggare lÀromiljö..

Ett examensarbete om Energideklarationen

Energideklarationen började gÀlla fullt ut vid Ärsskiftet 08/09. Hur det fungerar med den och folks uppfattningar gÄr isÀr lite. Men de flesta Àr positiva till denna och Àr överens om att det Àr en bra sak. Dock sÄ har det och finns fortfarande lite frÄgetecken kring denna som Ànnu inte rÀttats till. Den kommer antagligen att bli Ànnu bÀttre under tidens gÄng nÀr den Àr mer etablerad i fastighetsbranschen.

Marknadsundersökning : Ett steg i innovationsprocessen

Syftet med detta arbete Àr att göra en enklare variant av en marknadsundersökning. Marknadsundersökningen Àr ett uppdrag frÄn en egen företagare som gör smyckesförvaringar. Ett annat syfte med arbetet Àr analysera uppdragsgivarens innovationsprocess. Arbetet har tvÄ syften. För att göra en marknadsundersökning gjordes det en internetbaserad undersökning av en kvantitativ karaktÀr med 140 personer som deltog och 40 st blev bortfall.

Den obekvÀma planeten : En analys av retoriken i dokumentÀrfilmerna An Inconvenient Truth och The Planet

An Inconvenient Truth (2006) och The planet (2006) Àr tvÄ stycken dokumentÀrfilmer som behandlar klimathotet och dess globala följder. Uppsatsen diskuterar den retoriska meningen och de retoriska skiljaktigheter, likheter mellan dokumentÀrfilmerna. Den diskuterar Àven syftet av de filmsekvenser som anvÀnds till varje tal/intervju. Uppsatsen innehÄller analyser av varje film samt en analyssummering mellan bÄda filmerna. An Inconvenient Truth (2006) Àr en dokumentÀrfilm med fokus pÄ Al Gores och hans kampanj dÀr han försöker informera folk gÀllande klimathotet.

Personalvetares yrkesroll och yrkesidentitet

Under utbildningen av programmet för personal- och arbetslivsfrÄgorhar det framkommit en uppfattning om att yrket personalvetare saknaren tydlig bild vad gÀller innebörd pÄ arbetsmarknaden, men ocksÄ hosfolk i allmÀnhet. Syftet med denna studie var att undersöka huryrkesverksamma personalvetare upplever sin yrkesroll och sinyrkesidentitet samt hur andra mÀnniskors omdömen om yrket pÄverkardessa upplevelser. Materialet samlades in genom halvstruktureradeintervjuer med sex yrkesverksamma personalvetare. Intervjuernaanalyserades med hjÀlp av tematisk induktiv analys. Resultatet visar en tydlig personalvetarens roll och yrkesidentitet.

Hampa i det svenska textilarvet : en studie i hur historia om textilföremÄl arrangeras i mellanrummet mellan natur och kultur

This essay is about the Swedish textile heritage but also with an analysis of handmade hemp textiles from Transylvania. Plant fibers such as hemp and flax grown in a soil nature that existed around the subsistence farm. The knowledge of the earth nature combined with textiles has not been specifically studied in the research from the last century. By examining simple folk textiles of hemp shows how the textiles also are an universal field. The focus is on the raw material which is a transformation between nature and culture.With a phenomenological approach, the study will describe how the textile heritage announcement molds a territory in the interpretation of "our" Swedish plantfibres for textiles uses.

Bokborg, varuhus eller kunskapsteater? : Undersökning av folk- och högskolebiblioteksbyggnader, frÄn Carolina Rediviva till Malmö högskolebibliotek

This is a two years master?s thesis that studies five libraries. The purpose with the paper was to look at a specific material and study how it expresses itself around the architecture of the buildings, an if the descriptions were different depending on the library, public library or university library. The conclusion is that the ways of describing the library buildings have varied; depending on one part time and one part evolution. The way library buildings look and have been used has changed over time also, and as well how people perceive and talk, or in this case write about them..

Folk och minnen i Glaskogen - En analys av ?verlevnadsfaktorer hos s?gner, folklore och folkminnen

This work is meant to show how memory can work within a smaller society when it comes to folklore and local history. What is remembered, how it is remembered and why it is remembered. Sprung from the older collections of folklore within the selected area - which is Glaskogen in western V?rmland - the purpose is to look at different types of memorizing and how it can work. The purpose is also to analyze some of the folklore from Glaskogen via narrative analyzing methods of Palmenfelt, Labov and Young, and also to understand Glaskogen from a cultural heritage perspective, looking at the valuation process and attitude towards the immaterial heritage.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->