Idén till projektet föddes då projektgruppen själva upplevde ett problem med att kläder ofta ligger och stökar i hemmet. När vi undersökte detta närmre upptäckte vi att kläder idag tvättas allt för ofta. Folk är osäkra på om kläderna är tillräckligt fräscha för att användas flera gånger. Det finns inte heller någon bra plats att förvara de använda kläderna på och de samlas på hög. Till slut hamnar allt i tvätten, oavsett om det är smutsigt eller inte.

Syfte: Att med utgångspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhällens rättigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mångfald undersöka samers nyttjanderätt till privategendom. Artiklarna väcker en rad intressanta frågeställningar. Jag kommer koncentrera mig på att diskutera självbestämmandet och ägandets legitimitet utifrån ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven står samhällsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer även undersöka ägande som rättighet, dels utifrån ovanstående men även utifrån Wesley Hohfeld och Onora O?Neills rättighetsteorier och analyser.

The aim of this master?s thesis is to examine libraries which combine the functions of school- and public library and to evaluate the staff?s experience and attitude towards a library profile with the emphasis on children and youth. The purpose of the study is also to examine how the libraries work with several tasks and functions within different target groups with different needs.With new institutionalism and Scandinavian institutional theory the thesis examine the library as an organization and what influences the construction. With a model that describes how the library constitutes four different rooms in the society I investigate the different functions.The methodology is qualitative with interviews of five persons of the staff, four librarians and one library assistant. The study examines how the staff that works at two libraries under similar conditions experiences their tasks.

In these days we can witness a growing number of combined school and public libraries in Sweden. It can be explained as an economy measure or as an attempt to develop the library work. The aim of this thesis is to picture how working in combined libraries affects high school librarians? own apprehensions of their professional identity. The results are based on in-depth interviews made with four high school librarians, working not only towards the students but also the public.

Allmänna fotbollsstadion är ett arkitektoniskt manifest som undersöker Allmänna Idrottsklubbens roll i samhället som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet är dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltåg inom gångavstånd.  Allmänna fotbollsstadion bevarar och förstärker kulturella värderingar och ideal genom att betona frågor som är viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgräs och betong. Allmänna fotbollsstadion är utformad efter platsens förutsättningar och förstärker närområdet genom sin mångsidighet och breda funktion.

Uppsatsen består av två delar. Den första ska ge förståelse för vilka kelterna var både som term och som folk. Den ska också ge förståelse för vilken deras religion var och hur samhället såg ut. Avgränsningen blev till att uppsatsen till största delen bara handlar om kelterna på de brittiska öarna och inte de kelter som levde på den europeiska kontinenten. I den andra delen undersöks det om det finns något samband mellan den keltiska festen Samhain och dagens populära Halloweenfest.

Denna uppsats är en studie av fosterföräldrar i en familjeby i Rumänien. Fosterföräldrarna arbetar för en frivillig organisation i Rumänien som har svenska grundare. Studien är av kvalitativ karaktär och mitt syfte är att studera fosterföräldrarnas föräldraskap och familjernas betydelse för barnen som växer upp i frånvaro av sina biologiska föräldrar i dagens Rumänien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska föräldrar är, vilken motivation som driver fosterföräldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin påverkar deras attityder och arbete. Jag jämför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket också är mina teoretiska utgångspunkter .

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns grundläggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. Jämförelsen fokuserar på lärare med respektive utan formell musiklärarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen där de med respektive utan examen representerats av två personer var. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det är mer som förbinder än som skiljer de fyra pedagogerna åt.

Livsmedelsbistånd har en möjlighet att ta hand om den akuta hungern hos människor medan de kan koncentrera sig på att ta sig ur fattigdomen. Trots sin lilla andel av världshandeln är det livsmedelsbiståndet som kan ha en direkt inverkan på folk beroende på sin karaktär i form av mat. Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer som påverkat livsmedelsbiståndet från Europeiska Unionen till Afrika söder på Sahara mellan åren 1988 och 2000. Utifrån teori och litteratur på området har en testbar kvantitativ modell byggts upp som ett försök till att förklara ifall livsmedelsbiståndet från EU till Afrika söder på Sahara påverkas av faktorer i mottagarländerna, faktorer i givarländerna eller andra faktorer. Det visar sig att givandet av livsmedelsbistånd under perioden har skett främst utifrån mottagarnas behov.

Dialogpoliser är specialutbildade poliser som används under demonstrationer/opinionsyttringar. Dialogpolisens arbetsuppgift är att genom en förtroendefull dialog vara länken mellan folk i ett demonstrationsled och polisledningen. Genom att föra en dialog med de som vill demonstrera ska dialogpolisen undvika att missförstånd uppstår mellan polis och demonstranter. Syftet med detta arbete är att belysa de för och nackdelar med användandet av dialogpoliser. Jag har under mitt arbete intervjuat både dialogpoliser och personer som har erfarenhet av att utföra demonstrationer.

Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och lärare uppfattar sambandet mellan lunchsituationen och undervisningen samt vilka faktorer det är som påverkar elevernas lunchvanor. Undersökningen gjordes i form av elevenkäter och uppföljande intervjuer med lärare.Enkäterna besvarades av elever i mellanstadiet på två olika skolor i två olika kommuner.De flesta elever har en positiv inställning till skolmaten och tycker att den är god. Dock svarar en del av eleverna att de inte alltid äter sig mätta under lunchen.  Eleverna tror att de skulle äta mer och oftare äta sig mätta om det fanns två olika rätter att välja mellan varje dag.Enligt lärarna kan de ibland märka skillnad på eleverna beroende på vad det är för mat som serveras till lunch. Är det något eleverna tycker om äter de mer och är piggare på eftermiddagarna är det något de inte tycker om äter de mindre och det kan leda till konflikter under eftermiddagarna. Lektionerna som påverkas mest under dagen är lektionen precis innan lunch då eleverna kan vara trötta och hungriga men även den sista lektionen på dagen. Lektionen precis efter lunch känner eleverna sig piggast. Miljön i matsalen inverkar också på hur elevernas lunchvanor ser ut, de svarar att de har tillräckligt med tid att äta på men kan bli stressade av att mycket folk kommer och går samt när kompisar sitter och väntar. .

Purpose/Aim: To create a communication strategy for PADI Nordic with the intention of getting Swedish divers, who have been certified abroad, to Swedish dive centers.Material/Method: The study is based on a number of personal interviews conducted with a) divers who are active in Sweden, b) divers who are not active in Sweden and c) representatives from PADI and PADI affiliated dive centers.Main results: The main reason that people who have been certified abroad do not dive in Sweden is that they regard it as being too complicated, too cold, too expensive and with nothing interesting to see. These might partly be misconceptions that can be corrected through a communication strategic effort. The best way to change this perception is by two different forms of communication. One will go from PADI Nordic straight to the divers through an email. This will have the purpose of getting their attention, making diving sound interesting and raise their awareness in preparation for the other part of the process.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.