Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Denna uppsats Àr en litteraturstudie av kurslitteratur i matematikdidaktik. Jag har lÀst all kurslitteratur som anvÀndes i matematikdidaktiska kurser för blivande lÀrare i tidiga skolÄr under lÀsÄret 2008/2009 vid Stockholms universitet. Jag har sökt efter beskrivningar av subtraktion och undersökt vilka olika subtraktionssituationer som finns beskrivna. Exempel pÄ subtraktionssituationer Àr minskning och jÀmförelse. En minskning Àr en situation frÄn verkligheten dÀr en mÀngd minskas och en jÀmförelse kan ske dÄ det finns tvÄ mÀngder som jÀmförs med varandra.

Uppsatsen undersöker tre Stockholms tidningars gestaltning av Crusenstolpekravallernas junidel sommaren 1838 i Stockholm. Studien Àr aktörscentrerad och inriktar sig pÄ tre aktörer folket, ordningsmakten militÀr/polis och tidningarna sjÀlva. Som teoretisk utgÄngspunkt har Maxwell McCombs dagordningsteori anvÀnts i vilken gestaltningprocessen Àr en del. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ textanalys. Detta tillvÀgagÄngssÀtt kompletteras med komparativ metod.

MÄnga stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmÀrksamma den sociala dimensionen av projekten. AlltsÄ de förutsÀttningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum dÀr mÀnniskor ska interagera med varandra. Detta innebÀr att en viktig del av behoven för mÀnniskors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel pÄ ett projekt som fallit offer för detta Àr Nya Slussen som har fÄtt stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat pÄ den fysiska utformningen.Denna studie Àmnar analysera förutsÀttningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrÄn befintlig forskning inom urbansociologi.

This essay is about personal assistance for persons with considerable intellectual disabilities.The purpose with the study is: to examine personal assistance for individuals, who can`t speakfor themselves, to examine how the individuals can determine and get influence into theirassistance and how they can get help with it, to examine the role of an representative inrelation to the serviceuserÂŽs assistance and examine if there are factors of gender in theinterviews.The chosen method is qualitative interviews.The interviews has been analysed through earlier research about personal assistance andtheoretical perspectives like: influence, integration and citizenship and discussed throughperspectives of social psychology.The main conclusions are: the influence the serviceusers can have is through persons whoknow them very well, the role of the representatives are indistinct, the serviceusers canÂŽtdetermine their assistance themselves and need help with it from relatives, representatives,personal assistants and managers, the persons who know the serviceuser intimately are best totransform the needs to assistance. The factors of gender, are that there are more men aspersonal assistants than in the care of elderly, and the representatives are mostly men. Thepersonal assistants appreciates the time they have for the serviceuser, the work can be lonelyand demanding..

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Uppgiften för projektet var att rita en varvsbyggnad pÄ den vÀstra delen av ön Beckholmen i Stockholm. Varvsbyggnaden Àr menad Ät ett reparationsvarv, som utför reparationer av de medelstora till större fartyg som trafikerar Stockholms skÀrgÄrd, och ska göra det möjligt för verksamheten att utföras klimatskyddat Äret om.Den ritade byggnaden strÀvar efter att möjliggöra ett fungerande varv med maximal kapacitet. DÀrför har de maskiner industrin anvÀnder sig av integrerats i byggnaden och tillÄtits pÄverka byggnadens utformning.Byggnaden bestÄr av en platÄ i betong ovanpÄ vilken mindre fartyg kan placeras genom anvÀndandet av varvets lyftkran som löper pÄ rÀls lÀngs med platÄn. BetongplatÄn bÀrs upp av tre stycken pelarrader och i den östra av de tvÄ korridorer som dessa skapar Àr en fristÄende byggnad med verkstÀder placerad. Den vÀstra av de tvÄ korridorerna förblir utomhus men utgör en regnskyddad vÀg frÄn verkstÀderna till skrovhallen och förrÄdet som Àr placerade intill betongplatÄn..

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

Att planera för ett hÄllbart samhÀlle blir allt viktigare och att som landskapsarkitekt kÀnna till olika verktyg som stödjer ett sÄdant planeringsarbete Àr dÀrför relevant. Grönytefaktor Àr ett planeringsverktyg som anvÀnds vid utformning av gÄrdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra DjurgÄrdsstaden dÀr den anpassats till att stödja omgivande naturvÀrden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka verktyget och presentera en anpassning för RosendalsfÀltet i Uppsala. För att fÄ ökad förstÄelse för hur Grönytefaktorn Àr uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra DjurgÄrdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. HÀr beskrivs en platsanpassad version av verktyget.

Projektet Bastu och bad pÄ VÀrmdö Àr belÀget i Stockholms skÀrgÄrd. Den speciella platsen pÄ kanten av ett berg Àr övervÀldigande och inspirerande men stÀller Àven krav pÄ en varsam placering för att spara berget och den sköra vÀxtligheten.Badet Àr balanserat nÀra bergskanten för att ge kÀnslan av att simma i det intilliggande havet med blicken vilande mot  horisonten. Badet Àr lÄngt nog för en kort simtur, det mindre huset har endast rum för vila och plats för enkla mÄltider samt en bastu. Huset Àr enkelt utformat och har en lÄg profil med tak och fasader av grÄnat trÀ. Projektet BostÀder i Blackeberg visar fyra punkthus, grupperade tvÄ och tvÄ med en gemensam gÄrdsyta och kontakt och utblickar till den intilliggande skogen.Husen har varierad form med en högre del i nio vÄningar och en lÀgre med sex vÄningar. Det Àr  fem lÀgenheter per vÄningsplan med tre etagelÀgenheter högst upp.

Projektet innebÀr en nyprogrammering och ombyggnad av en stor 60-talsbyggnad, belÀgen framför det nationalromantiska "Kontrollkontoret" i Solna, Tomteboda. Det nya förslaget innebÀr yteffektiva student och forskarbostÀder i mÄngfald. FrÄn enkilda boendeceller till gemensamma boenden och radhusliknande lÀgenheter. Detta för att möta den efterfrÄgan av bostÀder som stÀndigt ökar och för att anpassa den ekonomiska aspekten i att bygga bostÀder sÄ nÀra Stockholms city. En central frÄga har varit att anpassa boendet efter buller, dÄ platsen Àr utsatt för buller frÄn olika hÄll; jÀrnvÀg & motorvÀg.

Denna C-uppsats undersöker den svenska journalistkÄrens brist pÄ mÄngfald. Den forskningsmetod som anvÀnds Àr kvalitativ. I arbetet genomförs en fallstudie av en redaktion dÀr samtliga reportrar och Àven chefredaktören samt Vd:n för Direktpress Stockholm intervjuas. Teorin bygger pÄ forskning om mÄngfald inom journalistiken och utgÄr bland annat ifrÄn teoretiska ramverk utvecklade av samtida medieforskare sÄsom Gunilla Hultén, Gunnar Nygren och Kent Asp. Den kvalitativa metoden inbegriper semistrukturerade intervjuer enligt Steinar Kvales och Svend Brinkmanns etablerade mall.

The importance of daylight for humans has been known for a rather long time. Applying this knowledge in the science of urban planning is not very common, at least not in Stockholm, Sweden. Living in a country far from the equator with great differences between daylight and darkness during the year, daylight gets even more important for our wellbeing. This study aims to highlight the subject of daylight planning and contribute to the discussion about how to include daylight in the process of urban planning. By critically observing a new built district in Stockholm and applying guidelines of how to use daylight planning, this paper shows how important it is to include daylight planning early in the process.