SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.

I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i VÀstsverige pÄverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. VÄrt syfte har varit att öka förstÄelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och pÄverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgÄtt ifrÄn ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssÀtt i vÄr ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivÄ, translokal nivÄ och samspelet som en mikronivÄ, lokal nivÄ inom företaget.

En vÀl fungerande bostadsmarknad Àr avgörande för ett samhÀlles utveckling och vÀlfÀrd. Den stora bostadsbristen i Stockholm, och dÄ sÀrskilt bristen pÄ hyresrÀtter, har dÀrför lÀnge varit ett omdiskuterat problem. NÀstan samtliga av Stockholms kommuner uppgav Är 2011 att det rÄder brist pÄ hyresrÀtter, ett resultat av minskat byggande i kombination med en hög grad ombildningar till bostadsrÀtter. Följdproblemen visar sig bland annat i form av svarta marknader för hyreskontrakt, lÄnga kötider samt svÄrigheter för ungdomar att göra entré pÄ bostadsmarknaden.Denna uppsats fokuserar pÄ alternativa upplÄtelseformer och deras möjlighet att komplettera hyresrÀtten pÄ Stockholms bostadsmarknad, samt deras inverkan pÄ de problem som följer med bristen pÄ hyresrÀtter. De alternativa upplÄtelseformer som studeras nÀrmare Àr kooperativ hyresrÀtt samt den nya formen andelsÀgarlÀgenhet.

Borseman, P & Stintzing, M. (2010).Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av tvÄ pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle. AbstractStudien belyser tvÄ olika pedagogiska inriktningar ? Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik.

En nyskapande byggnad, en opera. Trots det perfekta lÀget mellan berg och mot vattnet sÄ vÀnder sig byggnaden innÄt. Med formen av ett kvarter dÀr innergÄrden Àr det centrala. Runt den grönskande gÄrden finns de publika rummen och sÄ fort man kommit upp i dessa öppnar sig Stockholms inlopp för besökarna. Byggnaden har ett fokus, besökarna fÄr ett fokus..

Uppsatsen behandlar hur klÀder kan fungera som ett kommunikationsmedelinom organisationen, dÀr frisöryrket studeras specifikt. KlÀderna betraktas ur ett kulturellt perspektiv dÀr semiotiken anvÀnds explicit för att studera klÀderna. Uppsatsen kommer fram till att klÀder har en stor inverkan pÄ bÀraren och de personer som implicit pÄverkas. Teoriavsnittet gÄr igenom semiotiken och den kulturella delen, sedan redovisas metoden som anvÀnds. Vidare ges inblick i klÀders signalsystem vad det gÀller fysisk- och kulturell form.

Sluttningshus. 3 kilformade bostadshus pÄ en sluttning i Gröndal. PÄ SannadalsplatÄns i centrala Gröndal finns en plats med fin utsikt mot MÀlaren och Stockholms stad. HÀrifrÄn sluttar marken 22 meter till lekparken nedanför. Mot gatan, pÄ SannadalsplatÄn, Àr byggnaderna som lÀgst för att sedan vÀxa sig som högst dÀr marken Àr som lÀgst.

Syfte: Den geografiska aspekten hos fondsparare har inte studerats tidigare och det Àr dÀrför vÀldigt intressant att göra en studie inom detta omrÄde. Studien görs i samarbete med en av Sveriges storbanker. Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om risktagandet hos svenska fondsparande, i en av Sveriges storbanker, skiljer sig Ät mellan olika lÀn och kommuner. Jag undersöker Àven frÄgor som:·           Vilket av könen tar störst risk? ·           Tar yngre eller Àldre störst risk?·           Tar Àldre kvinnor större risk Àn Àldre mÀn?·           Beror portföljvÀrdet pÄ hur stor risk placeraren tar?·           PÄverkar andelsvÀrde av portföljens risktagande?·           Fondsparare som har sin hemvist i en storstad (Stockholm, Göteborg och Malmö) tar dessa större risker Àn mÀn/kvinnor som bor utanför storstÀderna?·           Skiljer sig risktagandet mellan Ären 2001- 2007? Metod: Den empiriska metoden multipel linjÀr regression, sÄ kallad Ordinary Least Square anvÀnds i studien.

Den hÀr undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes pÄ en smÄbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den hÀr undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig nÀr de allra yngsta barnen pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. UtifrÄn ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgÄng skett av fÀltdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgrÀnsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benÀmns (i) Barninitierad dialog utifrÄn fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik anvÀnde sig av dÄ han ville skapa sig mening.

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

REFERATMĂ€nniskan har i tusentals Ă„r anvĂ€nt sig av hĂ€sten. En utveckling har skett dĂ€r mĂ€nniskan frĂ„n början jagat hĂ€sten och sett den som föda, till att anvĂ€nda den till sport och hobbyverksamhet. DĂ€remellan var hĂ€sten ett viktigt redskap i det dagliga lantbruket, men den ersattes sedan av motordrivna fordon. Även om mĂ€nniskans sĂ€tt att anvĂ€nda hĂ€sten har varierat kvarstĂ„r det faktum att hĂ€stens naturliga behov behöver tillgodoses för att den ska mĂ„ bra. År 2010 finns det 363 000 hĂ€star i Sverige och uppstallning nĂ€ra tĂ€tbebyggt omrĂ„de blir vanligare.

Det finns mycket som pekar pÄ att turismen i Stockholmsregionen kommer att öka i framtiden. GÀstnÀtterna har de senaste Ären ökat stadigt och i Svensk turisms Vision 2020 Àr mÄlet att turismen ska öka och att Sverige ska bli en attraktiv besöksdestination. Runtom i vÀrlden finns det mÄnga exempel pÄ exploaterade omrÄden som i brist pÄ hÄllbar turismutveckling tagit skada, bÄde naturomrÄden och lokala samhÀllen. För att en destination ska kunna vara attraktiv krÀvs noga planering och ett samarbete mellan aktörer och lokalbefolkning.Studien utgÄr frÄn begreppet hÄllbar turism med huvudfokus pÄ de sociala aspekterna. Undersökningen bygger pÄ turismens pÄverkan och vilken betydelse den har för det lokala samhÀllet i Stockholms skÀrgÄrd.

SammanfattningStudien handlar om seniorer och deras upplevda kunskaper inom hjÀrt- lungrÀddning. Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att ta reda pÄ om seniorer i Stockholms kommuner har den kunskap som krÀvs för att rÀdda en annan persons liv vid hjÀrtstopp. Vidare var syftet att beskriva de sorters begrÀnsningar som upplevs av seniorer vid utförandet av hjÀrt- lungrÀddning. Studiens frÄgestÀllningar var:- Vilken kunskap har seniorer idag om hjÀrt- lungrÀddning?- Upplever seniorer att det finns begrÀnsningar med att utföra hjÀrt- lungrÀddning? MetodFör att kunna besvara frÄgestÀllningarna valdes en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt dÀr mÄlpopulationen var seniorer över 65 Är och sex av 26 Stockholms kommuner representerades. Telefonkontakt upprÀttades med föreningar och besök anordnades för enkÀtutlÀmning.

TvÄ eller flera fastigheter har ibland ett gemensamt behov av att nyttja ett markomrÄde som Àr belÀget utanför den egna fastigheten. Det finns ett antal olika möjligheter att tillgodose detta behov varav en möjlighet Àr att bilda en samfÀllighet. Det finns idag nÀrmare 100 000 samfÀlligheter i Sverige. I det hÀr arbetet undersöks vilka ÀndamÄl dessa samfÀlligheter har. I arbetet undersöks Àven nÀr samfÀlligheter bildats och genom vilken ÄtgÀrd bildandet skett.