Syftet med uppsatsen a?r att o?ka kunskapen om bista?ndshandla?ggares erfarenheter av utredningar av insatsen va?rd- och omsorgsboende fo?r a?ldre. Bista?ndshandla?ggningen inom a?ldreomsorgen i Stockholms stad har genomga?tt flera fo?ra?ndringar de senaste a?ren. De fo?ra?ndringar vi koncentrerat oss pa? att studera, a?r info?randet av kartla?ggnings- och bedo?mningsinstrumentet som bista?ndshandla?ggarna anva?nder fo?r att utreda a?ldres anso?kningar om va?rd- och omsorgsboende enligt socialtja?nstlagen 4 kap.

TrafiksÀkerhet Àr ett viktigt samt alltid ett aktuellt Àmne. Polisen och VÀgverket har under lÄng tid arbetat mot en nollvision. Nollvisionen innebÀr att bland andra Polisen och VÀgverket arbetar tillsammans i avsikt att uppnÄ visionen om noll döda i trafiken. NedanstÄende rapport syftar till att ta reda pÄ vad allmÀnheten anser om de höjda bötesbeloppen vid hastighetsövertrÀdelse som infördes Är 2006. Rapporten syftar Àven till att ta reda pÄ hur polisen arbetar med Rikspolisstyrelsens nya riktlinjer gÀllande nolltolerans.

Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anledningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönomrÄdena i relation till den rÄdande förtÀtning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi pÄ att skapa en tÀt stad vilket medför effekter pÄ stadens parker och offentliga grönomrÄden. Studien diskuterar de vÀrden som tillkommer och gÄr förlorade nÀr exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönomrÄden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönomrÄdenas funktion i den tÀta staden. De metoder som anvÀnts i studien bestÄr av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att skapa en nulÀgesanalys över mÄlvaktstrÀningen för pojkar mellan14-16 Är inom Stockholms elitfotbollslag.Hur ser strukturen för trÀningarna ut, samt hur förhÄller sig mÄlvaktstrÀningarna i tid och antal till lagtrÀningarna? Jobbar trÀnarna med planering inför sÀsong och enskilda trÀningar och hur Àr de konstruerade? Hur ser utbildningsnivÄn ut bland mÄlvaktstrÀnarna inom Stockholms elitfotbollslag i Äldrarna 14Är-16Är? Finns det en utbildningsplan för mÄlvakterna i Äldrarna 14Är-16Är inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm?MetodStudien bygger pÄ en kvantitativ undersökning genom enkÀtförfarande, samt en enskild intervju. EnkÀten skickades ut till 32st valda trÀnare pÄ elitnivÄ inom Stockholm. Flera lag har samma mÄlvaktstrÀnare. Intervjun genomfördes pÄ en av Stockholms mest meriterade mÄlvaktstrÀnare.

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

I Stockholms lÀn finns ett stort behov av att bygga bostÀder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostÀder Àr en befolkningsökning inom lÀnet. Utbyggnaden sker bÄde genom pÄbyggnad av befintliga huskroppar, förtÀtningar, ÄteranvÀndning av sedan tidigare hÄrdgjorda ytor men ocksÄ genom att anvÀnda marken i befintliga parker och natur.I mitt arbete har jag en forskningsfrÄga/hypotes om att det Àr möjligt att bygga inom ett grönomrÄde utan att dess vÀrde förloras.För att utreda hur ett grönomrÄdes vÀrden kan pÄverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera tvÄ olika omrÄden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom JÀrvakilen och göra en jÀmförelsestudie mellan dessa. GrönomrÄdet, JÀrvakilen, Àr en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsomrÄde.Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas pÄ nÀrbeslÀktade förutsÀttningar sÄsom nÀrhet till rekreationsomrÄde med natur, infrastruktur med vÀgbuller frÄn ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad dÀremot Àr avstÄndet till nÀrliggande tÀtort.

Uppsatsen utforskar nÄgra omstÀndigheter kring vilka de omfattande förÀndringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" dÀr dessa bilder stÄr i förgrunden fÄr "Klarakvarteren" i en viss mening stÄ som symbol för det moderna Stockholm i och med anlÀggandet av den nya centralstationen pÄ 1870-talet, samt genom att utgöra den sjÀlvklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm Àr "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spÄren efter den omfattande omdaningen av stadskÀrnan, i allt vÀsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en lÀngre essÀ av Per WÀstberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i mÄnga Är arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna vÀcka frÄgor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sÀgas gÄ samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förÀndringar..

Syftet Àr att med hjÀlp av fallet Stockholms stads hemtjÀnst analysera hur ledningen pÄ utförarnivÄ implementerar ett pÄtvingat arbetssystem.Studien Àr kvalitativ dÀr avsikten med studien Àr att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod anvÀnts. Den huvudsakliga datakÀllan Àr Ätta intervjuer med chefer pÄ olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förÀndringsmotstÄnd och förÀndringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjÀnsten Är 2014, nÄgot som har mött mycket motstÄnd av vÄrdbitrÀden. Detta har lagt press pÄ ledningen pÄ utförarnivÄ som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom Ätta stycken intervjuer med chefer frÄn olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstÄnd diskuterats.Studien har resulterat i en utvÀrdering av ledningsarbetet som till största delen pÄverkat utfallet av införandet av ParaGÄ i hemtjÀnsten.

SyfteSyftet Ă€r att utifrĂ„n mĂ„lomrĂ„de nio i de nationella folkhĂ€lsomĂ„len som stĂ„r för ökad fysisk aktivitet, dĂ€r det stĂ„r att Ă€ldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda pĂ„ hur detta tillĂ€mpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att mĂ„let uppfylls.MetodEn studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjĂ€lp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för Ă€ldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök pĂ„ FriskvĂ„rds-centrum i HĂ€sselby-VĂ€llingby gjordes i syfte att erfara hur friskvĂ„rd för Ă€ldre kan tillĂ€mpas i praktiken.ResultatNio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de Ă€ldre, men det Ă€r i stor utstrĂ€ckning för dem som Ă€r i behov av vĂ„rd och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt pĂ„ fysisk aktivitet dĂ€r Ă€ven friska Ă€ldre ingĂ„r.

Upphandlingar för införande av nya IT-system inom offentlig sektor omfattas i Sverige av Lagen om offentlig upphandling. Denna lag tvingar den upphandlande myndigheten att vÀlja ett av tvÄ direktiv för att utse ett vinnande anbud, det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det med lÀgst pris. Tidigare studier visar pÄ att mÄnga anser det lÀttare att gÄ efter direktivet om lÀgst pris dÄ det ekonomiskt mest fördelaktiga mÄste motiveras utifrÄn flera aspekter. Studien syftar till att undersöka hur en verksamhet inom offentlig sektor kan sÀtta ett kvantitativt mervÀrde pÄ krav för IT-systemet för att pÄ sÄ sÀtt kunna genomföra upphandlingen med det ekonomiskt mest fördelaktiga som direktiv. ForskningsfrÄgan har studerats genom en dokumentstudie pÄ Stockholms Stads nya IT-satsning Skolplattform som Àr uppdelad i fem separata upphandlingar.

A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.

Segregation avser det rumsliga Ätskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar pÄ den etniska bostadssegregationen men syftar dÄ endast pÄ individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stÀmmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms lÀn och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsomrÄden dÀr överrepresentationen av individer med samma födelseland Àr relativt hög.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

FolkhÀlsopolitiskt arbete bedrivs pÄ flera nivÄer i samhÀllet vilket Àr nödvÀndigt för att lyckas med förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete. FolkhÀlsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhÀlsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen pÄverkar i hög grad folkhÀlsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhÀlsointresserade landstingpolitiker i Stockholms lÀn anser om, samt vilken anvÀndning de har av de folkhÀlsorapporter som publicerats av Centrum för folkhÀlsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjÀlp av meningskoncentrering.Resultatet visade att folkhÀlsorapporten anvÀnds vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar.