Sök:

Sökresultat:

79 Uppsatser om Smćbostadshus - Sida 2 av 6

Renovering av ett miljonprogramshus

Rapporten beskriver en undersökning om de olika renoveringsÄtgÀrder som typiskt behöver utföras för bostadshus byggda under miljonprogrammet. Studien utgÄr frÄn ett flerbostadshus som byggdes under 1968-1969 och som ligger i Norrliden i kvarteret Graniten, Kalmar. Undersökningen fokuserar pÄ energianvÀndning, energieffektivisering, tillgÀnglighet och kommunikation med hyresgÀster under renoveringen. Dessa Àmnen behandlas utifrÄn tvÄ perspektiv; dels genom beskrivning av det pÄgÄende projektet i bostadshusen i Graniten och dels genom teorier beskrivna i litteraturen. .

3D visualisering av Silverdal

Idag Àger Skanska ett antal tomter i omrÄdet Silverdal, Stockholm, som ska bebyggas med kontor och bostadshus. Bostadshusen och kontorsbyggnaderna ska sedan sÀljas. Skanska vill dÀrför göra en visualisering av omrÄdet och anvÀnda som underlag vid försÀljningen. Examensarbetets syfte Àr att ta fram en förenklad terrÀngmodell över Silverdal med hjÀlp avprogrammet Autodesk 3D studio max 9. Byggnaderna visualiseras genom grÄa fyrkanter för att man ska fÄ en bild av hur byggnaderna kommer att ligga i miljöerna.Allt som allt sÄ anser jag att projektet gÄtt bra efter att beslutet tagits att endast nÄgra fasta vinklar skulle fÀrdigstÀllas..

FörÀndring av svensk takstol: En jÀmförelse mellan BABS 1946 och Eurokod

Idag Ă€r det vanligt i, bland annat, Stockholm att bygga om vindar i gamla sekelskifteshus till lĂ€genhetsvĂ„ningar som ett arbete i att förtĂ€ta staden. Vid dessa ombyggnationer Ă€r det vanligt att arkitekten vill förĂ€ndra takstolen för att till exempel fĂ„ en bĂ€ttre rumskĂ€nsla.Takstolar som Ă€r vanliga i bostadshus Ă€r uppstolpat tak, ramverkstakstol, fackverkstakstol och svensk takstol. I detta arbete studeras den svenska takstolen som Ă€r helt dominerande i bostadshus och finns i flera olika varianter i hus frĂ„n 1800- och 1900-talet i Sverige. Denna typ av takstol har en utformning som möjliggör inredning av vinden.Syftet med detta arbete Ă€r att med hjĂ€lp av tvĂ„ referensobjekt frĂ„n Östermalm i Stockholm (kvarteret Tallen och kvarteret Adlern) undersöka vad som hĂ€nder om takstolen förĂ€ndras och detta görs med avseende pĂ„ standarderna BABS 1946 samt Eurokod. Detta i syfte att samtidigt göra en jĂ€mförelse mellan dessa tvĂ„ standarder.Teorin har behandlat hur last- och dimensioneringsberĂ€kningar görs med avseende pĂ„ brottgrĂ€ns utifrĂ„n de studerade standarderna.Totalt undersöktes 3 olika förĂ€ndringar av takstol per referensobjekt dĂ€r antingen hanbjĂ€lken togs bort eller nĂ„got av stödbenen.

HĂ„llbar byggnad med hĂ€nsyn tilltrafikbuller Utformning av ett bostadshus i ett trafikerat planomrĂ„de i Örebro

De flesta av Sveriges kommuner har ett mÄl dÀr de strÀvar efter att bygga ett hÄllbart samhÀlle, vilket innebÀr att man utnyttjar den befintliga infrastrukturen. MÄlet med detta Àr att dra nytta av de obebyggda omrÄdena i stadsbilden genom att bygga nytt. Eftersom de tysta sidorna av byggnaderna ska ligga pÄ en ljudnivÄ under 45 dB(A) har det hÀr examensarbetet behandlat de möjliga lösningar som kan tillÀmpas vid bullerdÀmpning. En platsinventering har utförts dÀr de olika förutsÀttningarna har studerats, och dÀr resultaten av studierna har granskats med syfte till att planera en vision.Nyckelord: BullerdÀmpning, bostadsutformning, platsinventering.

Horisontalstabilisering av trÀstommar: Elastisk och plastisk dimensionering

PÄ grund av stora stadsbrÀnder under slutet av 1800-talet tillÀts inga höga bostadshus med trÀstomme i Sverige fram till 1994. De byggnadsstadgar som innebar förbud mot att bygga högre Àn 2 vÄningar med trÀstomme ersattes 1994 med brandskyddskrav. I och med det fick flervÄningshus med trÀstomme byggas. Vid byggande av flervÄningshus krÀvs ett fungerande stabiliserande system och stabilisering mot horisontalkrafter. Ett sÀtt att stabilisera Àr genom skivverkan.

Energieffektivitet och kvalitet pÄ inomhusluft i radon förorenade bostadshus

To build a sustainable future should we first understand that; every aspect of our daily lives can affect the environment. It?s important that we take responsibility for understanding how we impact the environment and change our actions accordingly. The worlds total energy consumption equivalent to 80 million MWh / year. This corresponds to about 220 million MWh / day.Energy consumption is one of the main reasons for increased greenhouse gases when the reduction of this consumption has a great demand worldwide.In order to prevent the energy that consumed the buildings must be energy efficient but there is a conflict between radon ventilation and energy conservation in a building, given that ventilation can consume as much energy (currently 29-59% of energy-efficient houses use), especially in a cold climate as in Norway.

Underlag för mest fördelaktiga upphandling av stomkomplettering i mindre bostadshus :  

Examensarbetets syfte var att skapa och jÀmföra tvÄ alternativa underlag för upphandling av stomkomplement i JSBs typhus ?Trygga Boendet?. Typhusets stomme Àr av betong och har hög prefabriceringsgrad, det utsÄgs till vinnare i en tÀvling SABO anordnade i strÀvan efter billiga hyresrÀtter, som grund till tÀvlingen lÄg en undersökning som visade att 70 % av Sveriges kommuner har brist pÄ billiga hyresrÀtter.Undersökningen avgrÀnsades till en jÀmförelse av tvÄ alternativvid uppförande av stomkomplement, ett alternativ var att ta fram upphandlingsunderlag till en sÄ kallad stomkomplementsentreprenör som utförde samtliga stomkomplement, ett andra alternativ var att ta fram underlag för upphandling av separata entreprenörer för varje stomkomplement..

Limnologen : Inblick i svenskt trÀbyggande

I Sverige fanns, mellan 1874 och 1994, ett förbud mot att bygga bostadshus med fler Àn tvÄ vÄningar i trÀstomme. Under denna tid försvann större delen av hantverks- och ingenjörskunnandet och man fick dÀrför börja frÄn början dÄ förbudet hÀvdes. Byggandet gick till en början trögt, men tog fart i och med regeringens nationella trÀbyggnadsstrategi och utvecklandet av byggande med massivtrÀ i början av 2000-talet. Limnologen i VÀxjö Àr ett bra exempel pÄ hur lÄngt fram Sverige ligger i utvecklingen, men det pekar ocksÄ pÄ omrÄden inom tekniken som behöver förbÀttras.Den hÀr uppsatsen behandlar översiktligt hur trÀhusbyggandet har sett ut i Sverige och beskriver sedan Limnologen med fokus pÄ entreprenadform, stabilisering, brandskydd och akustik. Vidare beskrivs hur massivtrÀtekniken har utvecklats och hur byggsystemet för massivtrÀ har tagits fram..

Adaptiv temperaturreglering av bostadshus

The control of indoor temperature must be able to handle large time constants and both measureable disturbances like outdoor temperature, and non-measurable disturbances, like waste heat from appliances. Due to cheaper microcontrollers (small computers with designated tasks) with better performance, more advanced and computation-demanding methods for control can be used.In this thesis, Generalized Predictive Control (GPC) has been implemented and tested on a theoretically derived model of a house. GPC states that a model of the system is estimated in every sample, and the control is carried out simultaneously, based on predictions of the model. Disturbances like solar radiation can be estimated and used in the control as well. The control signals are determined by quadratic programming, which makes it possible to consider conditions, for example limitations on the control signals.GPC requires a number of parameters to be defined, like model order and control signal penalty, but is relatively robust for variations in them.

TvÄ projekt: Bastu och bad pÄ VÀrmdö; BostÀder i Blackeberg

Projektet Bastu och bad pÄ VÀrmdö Àr belÀget i Stockholms skÀrgÄrd. Den speciella platsen pÄ kanten av ett berg Àr övervÀldigande och inspirerande men stÀller Àven krav pÄ en varsam placering för att spara berget och den sköra vÀxtligheten.Badet Àr balanserat nÀra bergskanten för att ge kÀnslan av att simma i det intilliggande havet med blicken vilande mot  horisonten. Badet Àr lÄngt nog för en kort simtur, det mindre huset har endast rum för vila och plats för enkla mÄltider samt en bastu. Huset Àr enkelt utformat och har en lÄg profil med tak och fasader av grÄnat trÀ. Projektet BostÀder i Blackeberg visar fyra punkthus, grupperade tvÄ och tvÄ med en gemensam gÄrdsyta och kontakt och utblickar till den intilliggande skogen.Husen har varierad form med en högre del i nio vÄningar och en lÀgre med sex vÄningar. Det Àr  fem lÀgenheter per vÄningsplan med tre etagelÀgenheter högst upp.

Flyttning av flerfamiljshus

Den frÀmsta orsaken till att flerfamiljshus flyttas Àr att deras marknadsvÀrde höjs nÀr de flyttas frÄn en ort med mÄnga tomma lÀgenheter till en ort dÀr lÀgenheter efterfrÄgas. Höjningen av marknadsvÀrdet betalar flyttningskostnaden och kan dessutom ge en vinst. Förutom detta medför flyttningen att husen Äter ger hyresintÀkter pÄ den nya orten. Denna ekonomiska drivkraft har gjort att flera flyttningsprojekt genomförts de senaste Ären. Flyttade hus betraktas i nÀstan alla avseenden som om de vore nyproducerade.

Kulturhistorisk inventering av bebyggelse och miljö för omrÄdena Stensberg och RönnÀs i Ljungby stad

Idag saknas en bra översikt för kulturhistoriskt intressanta byggnader i hela Ljungby stad. Centrumbebyggelsen Àr inventerad och vÀrderad sedan tidigare, men övriga delar av staden Àr i behov av samma arbete.  MÄlet Àr att denna studie ska leverera ett kunskapsunderlag som underlÀttar vid planering och bygglovsprövning. I arbetet inventeras och vÀrderas bebyggelsen och miljön i omrÄdena Stensberg och RönnÀs i Ljungby stad.  Genom fÀltobservationer och studier av bl.a. kartor och ritningar har konstaterats att bebyggelsen Àr av varierande karaktÀr.

OvanpÄ : Nya bostÀder pÄ befintliga hus

OvanpÄ-        nya bostÀder pÄ befintliga husEtt examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Att bygga pÄ tak Àr ett allt vanligare sÀtt att förtÀta befintliga bostadsomrÄden i Stockholms inner- och ytterstad. Bristen pÄ mark och en ofta relativt lÄg befintlig bebyggelse gör denna metod attraktiv för att skapa nya bostÀder. Som alternativ till att riva och bygga nytt Àr pÄbyggnad ett intressant sÀtt att tillföra nya Ärsringar i staden. I mÄnga fall kan kommunen godkÀnna en pÄbyggnad utan detaljplaneÀndring vilket har uppmÀrksammats av bÄde fastighetsÀgare och exploatörer som en lönsam investering. Dessutom finns nu en ökad politisk vilja att skapa nya bostÀder och tillÄta förÀndringar i stadsbilden.

Haditer i praktiken : Shiamuslimers frihet för egen tolkning

OvanpÄ-        nya bostÀder pÄ befintliga husEtt examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Att bygga pÄ tak Àr ett allt vanligare sÀtt att förtÀta befintliga bostadsomrÄden i Stockholms inner- och ytterstad. Bristen pÄ mark och en ofta relativt lÄg befintlig bebyggelse gör denna metod attraktiv för att skapa nya bostÀder. Som alternativ till att riva och bygga nytt Àr pÄbyggnad ett intressant sÀtt att tillföra nya Ärsringar i staden. I mÄnga fall kan kommunen godkÀnna en pÄbyggnad utan detaljplaneÀndring vilket har uppmÀrksammats av bÄde fastighetsÀgare och exploatörer som en lönsam investering. Dessutom finns nu en ökad politisk vilja att skapa nya bostÀder och tillÄta förÀndringar i stadsbilden.

Vandenbergh 9: Kontorskomplex till moderna bostÀder

Stockholm Àr en vÀxande stad och för att bemöta det behov av bostÀder som expansionen medför, krÀvs att befintliga fastigheter utvecklas och fÄr nya, bÀttre anpassade ÀndamÄl. Det Àr framförallt viktigt att utveckla de fastigheter som Àr belÀgna i attraktiva omrÄden med pÄgÄende stadsutveckling eller goda möjligheter för ny stadsutveckling.Denna rapport behandlar utvecklingen av Vandenbergh 9, ett kontorskomplex frÄn tidigt 1970-tal till ett modernt bostadshus. Rapporten resulterar i förslagshandlingar över hur den invÀndiga gestaltningen kan komma att se ut. Förslaget följer alla de lagar, stadgar och rekommendationer som idag stÀlls för byggnation i Sverige.Detta resulterade i sex individuella plan, men för att frÀmja hÄllbart och rationellt byggande har ett stort fokus lagts pÄ modulbyggande. Rapporten redogör för hur en fastighet i en stor skala kan utvecklas och erhÄlla ett nytt syfte..

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->