Sökresultat:
1544 Uppsatser om Smćbolag - Sida 30 av 103
Frusen Kreditmarknad : En studie i hur börsnoterade bolag finansierar sin verksamhet
Dagens finanskris Àr nÄgot som berör alla parter i ett företag pÄ nÄgot sÀtt oavsett vilken nÀringsgren företaget Àr verksamt i. Den rÄdande ekonomiska situationen vÀckte ett intresse hos oss och vi stÀllde oss frÄgande till om företagen Àr sÄ drabbade som media framstÀller dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering:Hur har finanskrisen pÄverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begrÀnsa riskerna?Studiens syfte Àr att förklara hur finanskrisen inverkat pÄ ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjÀlp av personliga intervjuer som ska visa pÄ hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen.
Förekommer low-balling pÄ svenskarevisionsmarknaden? : En studie av revisionsbyrÄbyten under Är 2002-2009 i bolagnoterade pÄ Stockholm NASDAQ OMX.
Studien undersöker huruvida revisionsbyrÄer vid revisionsbyrÄbyten initialt offererarrevisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja revisionsarvodetefterföljande Är, sÄ kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommervid revisionsbyrÄbyten under Är 2002-2009 i bolag noterade pÄ Stockholm Nasdaq OMX. Förekomstav low-balling pÄ revisionsmarknaden har studerats vÀrlden över sedan 1980-talet och har frÀmstmotiverats av oron för en negativ korrelation med revisorers oberoende. Urholkning av revisorersoberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma pÄ grund av deninitiala förlust som uppstÄr det första revisionsÄret. Det finns dÀrmed ökade incitament för enrevisionsbyrÄ att möta bolagets intresse pÄ bekostnad av anvÀndarna av en revision för att erhÄllaframtida intÀkter.
Svensk kod för bolagsstyrning - vilka faktorer förklarar graden av följsamhet?
Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term bolagsstyrning, endast haft sekundÀr betydelse inom det ekonomiska omrÄdet. Under de senaste Ären har dock bolagsstyrning utvecklats till ett av nÀringslivets viktigaste fokus. För den breda massan Àr det frÀmst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmÀnna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag sÄ att de uppfyller Àgarnas krav pÄ avkastning och dÀrigenom bidrar till samhÀllsekonomisk effektivitet och tillvÀxt, dvs. en utgÄngspunkt utöver kriminella handlingar och bedrÀgligt beteende.
Utvecklingen och tillÀmpning av den svenska koden för bolagsstyrning : ur ett institutionellt perspektiv
Bakgrund: Under början av 2000-talet intrÀffade bolagsskandaler som har fÄtt stor uppmÀrksamhet vÀrlden över. Detta ledde till att mÄnga lÀnder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stÀrka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av sjÀlvreglerande system, dÀr bolagen antingen ska ?följa eller förklara? hur de tillÀmpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillÀmpas idag av de största noterade bolagen.
Identifiering av immateriella tillgÄngar i samband med företagsförvÀrv enligt IFRS 3 -En studie av resultateffekt och resultatmanipulering
Bakgrund och problem: Goodwillpostens behandling i redovisningen Àr ett Àmne som diskuterasflitigt i branschrelaterad litteratur. Problemet Àr att bolag i olika grad identifierar immateriellatillgÄngar, en skillnad som fÄr följder för om vÀrdet skrivs av eller nedskrivningsprövas. DÄnedskrivning i litteraturen anses medföra högre resultat kan underlÄtelse att redovisa immateriellatillgÄngar anvÀndas i syfte att pÄverka resultatet. Denna resultatpÄverkan kan Àven utnyttjas som ettmedel för att gynna företagsledare i samband med sÀrskilda situationer i företaget.Syfte: Syfte med studien Àr att se huruvida de studerade bolagens redovisade resultat pÄverkas avatt företaget har identifierat samtliga immateriella tillgÄngar som ingÄr i goodwillposten, vilkaskrivs av över en bestÀmd nyttjandeperiod, jÀmfört med nulÀget att posten nedskrivningsprövas.Givet att resultaten skiljer sig Ät undersöks om indikationer pÄ resultatmanipulering finns i detempiriska materialet.AvgrÀnsningar: Studien omfattar de bolag, inom branschen för konsumenttjÀnster, som vidstudiens tidpunkt var noterade pÄ nÄgon av listorna Small Cap, Mid Cap eller Large Cap pÄ NasdaqOMX Stockholm. De Är som studeras Àr 2008-2013.Metod: Materialet som studeras Àr huvudsakligen inhÀmtat frÄn Ärsredovisningar tillhörande deföretag som ingÄr.
Arbetsmiljön i Svenska Kyrkan Partille- SÀvedalen
Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.
PrissÀttningsmetoder vid börsintroduktioner : En studie om volatilitet och avkastning
Bakgrund/Motiv: Historiskt sett tillÀmpades vanligen fast prissÀttning vid börsintroduktioner vilket innebar att aktierna ofta blev underprissatta och det var lÀtt för investerare att generera hög avkastning första handelsdagen. Numera anvÀnds i större utstrÀckning anbudsförfarande och intervallprissÀttning dÀr investerare lÀmnar anbud om pris och antal vilket har minskat underprissÀttningen. Studien utgÄr frÄn att en del av marknadens förvÀntningar inkluderas i priset vid intervallprissÀttning vilket i sin tur skulle minska aktiens volatilitet efter introduktion.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om aktiens volatilitet skiljer sig efter att den introducerats beroende pÄ vilken av de tvÄ metoderna som anvÀnts för att prissÀtta aktien samt hur val av prissÀttningsmetod pÄverkar en aktiens underprissÀttning och avkastning efter introduktionen.Genomförande: Studien bestÄr av kvantitativa historiska data i form av aktiekurser och övrig information frÄn de prospekt som upprÀttats i samband med bolagens introduktion pÄ börsen. Utöver bearbetning av data och analyser i Excel har ett flertal ekonometriska tester genomförts med hjÀlp av ickelinjÀra regressionsanalyser dÀr prissÀttningsmetod, betavÀrde, underprissÀttning och varians testats som beroende variabel mot ett flertal kombinationer av förklarande variabler.Slutsats: Studien visar att bolag som tillÀmpat fast prissÀttning uppvisar högre volatilitet efter börsintroduktion och att valet av prissÀttningsmetod dÀrmed har en viss pÄverkan pÄ volatiliteten. Vidare kan det konstateras att dessa bolag generellt varit mer underprissatta och genererat högre avkastning det första handelsÄret..
Lag 2010:879 om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag : Hur den implementerats av aktörerna
Bakgrund:Den första januari 2011 trÀdde lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ÀndamÄl var att jÀmstÀlla konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsÀgarna och de allmÀnnyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade frÀmst pÄ att de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affÀrsmÀssigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som Àgare var bland annat tvungen att stÀlla tydligare krav pÄ bolagen genom att ta ut marknadsmÀssiga borgensavgifter och lÄnerÀntor samt stÀlla marknadsmÀssiga avkastningskrav.FrÄgan Àr nu hur de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrÄn dessa nya förutsÀttningar sedan lagen trÀdde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna pÄ bostadshyresmarknaden.
Kan vi lita pÄ den externa rapporteringen? : En studie om den reviderade koden för svensk bolagsstyrning
Sammanfattning Problembakgrund/Syfte: Bolagsstyrningens utveckling kan hÀnföras till de tidigare skandaler som uppkommit inom bolag i vÀrlden, dÀr ledning och styrelse agerat oetiskt bÄde inom redovisning och revision. Syftet med bolagsstyrning Àr att frÀmja aktieÀgarnas intressen i bolag dÀr Àgarna Àr separerade frÄn kontrollen, och skapa förtroende för bolagen. Den 1 juli 2008 infördes den reviderade koden för svensk bolagsstyrning, vilket innebar att small- och mid cap bolag blev berörda av regleringen. Den reviderade koden stÀller högre krav pÄ bolagen gÀllande bland annat intern kontroll och finansiell rapportering. I och med kodens införande mÄste Àven bolagen Ärligen utge en bolagsstyrningsrapport innehÄllande information om hur de arbetar med intern kontroll och hur de anvÀnder sig av den reviderade koden.
Svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act : Bör dessa harmoniseras?
Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX Ă„r 2002 för att Ă„terskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Ăven Sverige drabbades av redovisningsskandaler, frĂ€mst Skandia-affĂ€ren, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. DĂ„ bolag agerar pĂ„ fler marknader Ă€n den inhemska kan problem uppstĂ„ med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen Ă€mnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, nĂ€r det gĂ€ller den interna kontrollen.
FörÀndringar i bolagsrÀtten : Om en sÀnkning av aktiekapitalet, ny företagsform, förenklade associationsrÀttsliga regler och SPE-bolag
Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte Àr att titta nÀrmare pÄ dessa utredningar och förslag för att se vaddet kan fÄ för konsekvenser för aktieÀgare, borgenÀrer och bolagsrÀtten i Sverige.
Hur liten kan bli stark i den konkurrerande musikbranschen : En fallstudie av Company TEN
SyfteSyftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera hur Company TEN bygger och kommunicerar sitt varumÀrke och hur de uppfattas av andra företag. Avsikten Àr att Àven beskriva och analysera hur företagets nÀtverksrelationer anvÀnds och bidrar till varumÀrkesmarknadsföringen. Med detta syfte utvecklades Àven tvÄ forskningsfrÄgor:Hur kan ett litet bolag bygga upp ett starkt varumÀrke och image i musikbranschen?Hur sköter och nyttjar ett litet bolag nÀtverksrelationer gentemot andra företag för att bygga upp ett starkt varumÀrke i musikbranschen?  MetodDenna uppsats Àr av en kvalitativ fallstudieundersökning med nÄgot av en abduktiv karaktÀr. Fallstudieföretaget jag valt Àr Company TEN, ett mindre musikbolag som arbetar med 360-avtal.
Crowdequity och dess förhÄllande till svensk rÀtt - en finansieringsform vÀrd lagstiftarens uppmÀrksamhet?
Crowdfunding Àr en relativt ny finansieringsmodell som vuxit i popularitet. Internationellt uppskattas crowdfunding till en miljardindustri. Generellt sÀtt innebÀr crowdfunding att en projektÀgare vÀnder sig till allmÀnheten, det vill sÀga en större krets finansiÀrer, via internet för att söka finansiering. Olika former av crowdfunding har utvecklats. FöremÄlet för den hÀr uppsatsen har frÀmst varit den form som baseras pÄ Àgarkapital, hÀr kallat crowdequity, och den svenska rÀttens inverkan pÄ finansieringsformen.
UtlÀndska akademikers vÀg in pÄ den svenska arbetsmarknaden
Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.
VÀrdeskapande organisk tillvÀxt
Denna uppsats kartlÀgger de centrala faktorerna som pÄverkar styrelsens storlek i noterade större bolag.Ett flertal variabler har identifierats som centrala för styrelsestorleken. De frÀmsta faktorerna Àr ökat intresse för styrelsens funktion bland allmÀnheten, ökad opinion kring mÄngfald i styrelsen samt förÀndring av styrelsens funktion.