Sökresultat:
1533 Uppsatser om Smćbolag - Sida 2 av 103
Redovisning av uppskjutna skattefordringar i svensknoterade IT-bolag
VÄr uppsats behandlar redovisning av uppskjutna skattefordringar i svenska noterade IT-bolag, hÀnförliga till underskottsavdrag. Uppsatsen innefattar sÄvÀl en kvantitativ som kvalitativ undersökning. Den kvantitativa delen innebar en undersökning av Ärsredovisningar frÄn samtliga, pÄ Stockholmsbörsen, noterade IT-bolag. Den kvalitativa delen bestod av en enkÀt utskickad till de tio bolag, vilka redovisade de största posterna avseende uppskjutna skattefordringar i förhÄllande till totala tillgÄngar. Vi fann att redovisningen av posten uppskjutna skattefordringar var en kÀnslig punkt för IT-bolagen.
ĂvergĂ„ngen till IFRS : Konsekvenser
Bakgrund : EU: s antagande av förordningen (EG) nr. 1606/2002 om tillÀmpning av internationella redovisningsstandarder innebÀr att alla börsnoterade bolag i medlemslÀnderna mÄste tillÀmpa de i förordningen angivna IFRS-standarderna i sin koncernredovisning frÄn och med 2005.Problem: Införandet av IFRS för noterade bolags koncernredovisningar kommer att innebÀra olika konsekvenser för berörda bolag. Trots att svenska bolag tidigare redovisat enligt RR kommer övergÄngen att innebÀra vissa vÀsentliga skillnader mot tidigare sÀtt att redovisa.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva vilka skillnader redovisning enligt IFRS innebÀr jÀmfört med tidigare sÀtt att redovisa enligt RR för bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen samt att beskriva och förklara eventuella konsekvenser som det nya sÀttet att redovisa ger upphov till.Metod: En kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer har genomförts med nio börsnoterade bolag.Slutsats: De vÀsentligaste skillnaderna av redovisning enligt IFRS jÀmfört med tidigare sÀtt att redovisa Àr vÀrdering till verkligt vÀrde samt att goodwill inte lÀngre fÄr skrivas av. De ekonomiska konsekvenserna av övergÄngen till IFRS Àr i första hand utbildningskostnader samt ökade revisionsarvoden. Organisatoriska konsekvenser Àr i första hand merarbete för berörda bolag..
Ă rsredovisningar i 10/24-bolag
Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny Ärsredovisningslag. Denna Àr en ramlag dÀr lagstiftaren har överlÀmnat arbetet med att definiera hur tillÀmpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar pÄ denna vid utformning av praxis för de smÄ företagen. Detta leder till att utformning av praxis för smÄ företag tar lÄng tid samt att innehÄllet lÄngt ifrÄn sÀkert möter det informationsbehov som en anvÀndare av ett 10/24-bolags Ärsredovisningar har.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga vilken information en Ärsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehÄlla för att tillgodose anvÀndarnas behov. Med hÀnsyn till dessa behov Àmnar vi utarbeta ett innehÄll för en Ärsredovisning för 10/24-bolag.AvgrÀnsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen.
Fria, men ÀndÄ villiga? : En studie om företagsfaktorers pÄverkan pÄ efterfrÄgan pÄ frivillig revision
Ă
r 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige vilket gör att det numera Àr frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det Àr kombinationen av Sveriges lÄga grÀnsvÀrden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden pÄ tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger pÄ ett slumpmÀssigt urval av 400 svenska smÄ bolag, testas faktorer som i utlÀndska studier tidigare funnits pÄverka efterfrÄgan pÄ frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspÄr att efterfrÄgan pÄ revision pÄverkas av företagets storlek, skuldsÀttningsgrad, risk och Älder.
Kreditbedömning av smÄ bolag : Bedömningsfaktorer och effekten av en avskaffad revisionsplikt
I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag och diskussioner har förts kring vilka konsekvenser detta skulle fÄ för bÄde bolagen och dess intressenter. En negativ aspekt som lyftes fram innan genomförandet av lagförÀndringen var att det skulle kunna pÄverka bankers kreditbedömning av företag, dÄ den finansiella informationen skulle minska i trovÀrdighet utan en granskning av tredje part. Resultatet av detta skulle kunna utmynna i en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag, och dÀrmed försvÄra kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av smÄ bolag, mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande och vad den inneburit för finansbranschen. UtifrÄn en kvalitativ studie dÀr sju banker/kreditgivare tillfrÄgades kan det konstateras att revisionspliktens avskaffande för smÄ bolag generellt sett hittills inte pÄverkat finansbranschen avsevÀrt.
IAS 40 i ljuset av ÀgarförhÄllanden : VÀrdering av förvaltningsfastigheter i börsnoterade respektive statliga bolag
Sammanfattning: Redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 har tidigare beskrivits i ett stort antal olika vetenskapliga alster. Merparten av dessa har dock tittat pÄ börsnoterade bolag men det finns Àven andra företag som tillÀmpar IAS-reglerna. En grupp företag som gör det Àr de bolag som Àgs av svenska staten. Ett av mÄlen med IFRS Àr att skapa jÀmförbarhet och dÄ bör inte Àgarformen ha nÄgon betydelse för redovisning och vÀrdering. Denna studies syfte Àr dÀrför att skapa insikt kring hur börsnoterade bolag respektive statliga fastighetsbolag skiljer sig vid vÀrdering av förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde vid tillÀmpningen av IAS 40.
Regelbördan pÄ Stockholmsbörsen - En studie om regleringars inverkan pÄ avnoteringar frÄn NASDAQ OMX Stockholm
DefinitionerInitial public offering (IPO)Den första försÀljningen av ett företags aktier pÄ den publika marknaden.AvnoteringHÀndelsen dÄ ett börsbolags aktie tas bort frÄn marknaden.Sarbanes-Oxley (SOX)Ett omfattande och för Àmnet vÀl undersökt amerikanskt regelverk.Private Equity (PE)Aktiekapital som inte Àr börsnoterat, investerare som investerar direkt i privata bolag eller köper ut publika bolag frÄn börsen.International Financial Reporting Standard (IFRS)Internationella regler som styr rapporteringen av olika typer av transaktioner och hÀndelser.Mergers & Acquisitions (M&A)FörvÀrv och sammanslagningar av bolag.Definitioner hÀmtade frÄn http://www.nasdaq.com/investing/glossary/.
Svensk kod för bolagsstyrning : En studie av kodens efterlevnad
Studiens syfte Àr att belysa hur de mest omsatta bolagen pÄ Stockholmsbörsens A-lista har valt att tillÀmpa svensk kod för bolagsstyrning. Detta utförs genom att kartlÀgga eventuella avvikelser frÄn koden samt dess motiveringar Vidare studeras samband mellan bolagens tillÀmpning av koden, och hur Àgarstrukturen i bolagen ser ut. För att Ästadkomma detta anvÀnds exit- och voiceteori. Informationen har inhÀmtats genom en omfattande granskning av berörda bolags Ärsredovisningar samt bolagsstyrningsrapporter. Resultatet visar pÄ att tillÀmpningen av koden varierar mellan olika bolag.
ByrÄrotation : Kan det vara av vÀrde för svenska publika bolag att regelbundet byta revisionsbyrÄ?
Flera allvarliga skandaler har genom Ären skadat revisorsyrkets rykte och trovÀrdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförÀndringar med syftet att öka revisorns oberoende och sÄledes revisionskvaliteten. I och med den pÄgÄende finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav pÄ obligatorisk byrÄrotation för publika bolag.I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförÀndringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrÄ. I dagslÀget Àr det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrÄrotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte Àr överförbara till en kontext med obligatorisk byrÄrotation.Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrÄ erhÄllit initiala rabatter pÄ revisionskostnaden och om revisionskvaliteten pÄverkades vid bytet.Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade Äret efter byrÄbytet. Tre Är efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra Är efter bytet hade revisionskostnaden ÄtergÄtt till normala nivÄer. Studien visade Àven att de bolag som anlitat en revisionsbyrÄ som tillhör ?The Big 4? fick betala mer i revisionskostnad Àn de som anlitat en ?mindre? byrÄ.
"Ăvervakningspanel eller blodhundar"-Hur effektiv Ă€r övervakningen
Studiens syfte Ă€r att försöka beskriva Ăvervakningspanelens eventuella effekt pĂ„ de bolag pĂ„ Stockholmsbörsen som fĂ„tt anmĂ€rkning. Detta realiseras genom att undersöka vad det Ă€r för typ av anmĂ€rkningar bolagen fĂ„r, hur de hanterar dem och vilka faktorer som kan leda till att bolag fĂ„r anmĂ€rkning. Vi började med att söka information om de teorier som vi anvĂ€nder i arbetet samt att utforma en modell som ledde till ett antal hypoteser. Vi kom fram till att positiv redovisningsteori, agentteori, institutionellteori och legitimitetsteori var de teorier som vi ansĂ„g vara rĂ€tt att anvĂ€nda.För att uppnĂ„ syftet genomfördes dokumentstudier genom att granska Ă„rsredovisningar och kritik frĂ„n Ăvervakningspanelen som lett till anmĂ€rkning pĂ„ bolag. Detta ledde till en totalundersökning av noterade bolag pĂ„ Stockholmsbörsens dĂ„varande A- och O-listor.Empiriska fakta analyserades bland annat med hjĂ€lp av olika tester i SPSS.
En lönsam affÀr : En studie om den resultatbaserade ersÀttningens pÄverkan pÄ köpeskillingsallokering.
Studien belyser skillnader mellan hur bolag med och utan resultatbaserad ersÀttning allokerar goodwill och immateriella tillgÄngar vid rörelseförvÀrv. Studien omfattar noterade bolag pÄ NASDAQ OMX Stockholm. Noterade bolag Àr efter införandet av IASBs redovisningsstandarder i Sverige 2005 skyldiga att vid rörelseförvÀrv identifiera och sÀrredovisa immateriella tillgÄngar frÄn goodwill i linje med IFRS 3. Studien uppmÀrksammar att stora delar av köpeskillingen allokeras till goodwill och att fÄ immateriella tillgÄngar identifieras. Ett av motiven till detta kan finnas inom Positive Accounting Theory dÀr företagsledningen antas handla i egenintresse genom att vÀlja en redovisningsmetod som gynnar resultatet och dÀrmed ocksÄ den personliga ersÀttningen.
Nyemissioner i börsnoterade bolag : - Hur bör en investerare agera?
Vi har valt att undersöka hur nyemissioner pÄverkar aktiekursen. Detta eftersom det den senaste tiden genomförts ett antal nyemissioner pÄ stockholmsbörsen. Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ eventstudie av ett antal nyemissioner genomförda pÄ stockholmsbörsen mellan Ären 2000-2007. I undersökningen delades de identifierade bolagen upp efter storlek och bransch för att dÀrigenom försöka finna eventuella mönster. För att kunna dra konkreta slutsatser berÀknades, med hjÀlp av ett t-test, konfidensintervall för de olika kategorierna fram.
Incitamentsprogram - till gagn för Àgarna?
ErsĂ€ttningar och sĂ„ kallade incitamentsprogram till verkstĂ€llande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremĂ„l för en offentlig debatt. Ă
sikterna om behÄllningen av incitamentsprogram gÄr isÀr. Ett argument som ofta anvÀnds pÄ bolagsstÀmmor för att fÄ aktieÀgare att godkÀnna bonusprogram Àr att dessa i slutÀndan kommer att gynna dem genom att de fÄr en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det dÄ i att bolag som lockar med bonusprogram fÄr sina anstÀllda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bÀttre Àn konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats Àr att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sÄdana program och respektive bolagskategoris vÀrdeutveckling utifrÄn specifika nyckeltal ser ut för att dÀrigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:?Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bÀttre vÀrdeutveckling Àn företag som inte har det.Med vÀrdeutveckling avses omsÀttningstillvÀxt och avkastning pÄ eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrÄn ett positivistiskt förhÄllningssÀtt och ett analytiskt perspektiv.
Beroende Oberoende : om grÀnsen mellan rÄdgivning och revision i smÄ bolag
Revisorn stÄr inför ett fundamentalt dilemma, dÀr oberoende mÄste prioriteras under revisionen samtidigt som konsulttjÀnster utgör en viktig inkomstkÀlla och krÀver en god relation till klienten. Detta dilemma kan vara extra problematiskt i smÄ bolag eftersom risken för socialt beroende antas vara större nÀr fÀrre individer Àr involverade. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur revisorer resonerar kring grÀnsen mellan rÄdgivning och revision i smÄ bolag. För att uppnÄ syftet med studien har sju revisorer intervjuats och materialet har studerats utifrÄn social identitetsteori. Resultaten indikerar att revisorer för smÄ bolag har stark identifikation med klienten, vilket kan göra att deras oberoende riskerar att nedprioriteras till förmÄn för klientens behov.
Fördelning av köpeskillingen vid rörelseförvÀrv i USA : En komparativ studie mellan USA och Sverige
Bakgrund och problem: En av de konvergerade redovisningsstandarder som finns i IFRS och US GAAP Àr standarden om rörelseförvÀrv av bolag. Enligt regelverket fÄr inte goodwillposten innehÄlla identifierbara materiella eller immateriella tillgÄngar och den ska endast utgöra en minoritet i förvÀrvsanalysen. Trots standardiseringar kvarstÄr skillnader mellan förvÀrv redovisas i Sverige och USA. Enligt tidigare forskning i Sverige utgör goodwill fortfarande en majoritet i köpeskillingen vilket gÄr emot IFRS rekommendationer. En studie av bolag i USA görs för att jÀmföra med den svenska undersökningen.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka fördelningen av köpeskillingen vid rörelseförvÀrv i amerikanska bolag under Är 2013.