Sökresultat:
1544 Uppsatser om Smćbolag - Sida 16 av 103
FöretagsvÀrdering : Finansanalytiska perspektiv pÄ vÀrdering av onoterade bolag
Problem: Det finns mycket kritik kring de teorier som anvÀnds nÀr man vÀrderar ett företag, men oftast finns det inget bra alternativ till teorierna. Samtidigt Àr dessa teorier bÀst lÀmpade för noterade företag. UtifrÄn detta har tvÄ frÄgestÀllningar utvecklats:I vilken utstrÀckning Àr finansanalytiker medvetna om de problem som finns med aktie och företagsvÀrderingar och hur hanteras det rent praktiskt?Syfte: Att undersöka finansanalytikers perspektiv pÄ företagsvÀrdering sÀrskilt för onoterade bolag.Metod: Kvalitativa intervjuer med nÀringsliv, med frÄgor som formulerats efter tidigare forskning.Slutsats: Inom branschen finns ett medhÄll om de flesta problem som har uppmÀrksammats i denna uppsats, men de har Àven en rad egen kritik. MÄnga av dem var helt oeniga kring vissa punkter som forskare inom omrÄdet har uppmÀrksammat.
Going-Concern utlÄtande : - en studie av svenska konkursdrabbade publika aktiebolag
För omvÀrlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pÄgick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstÄdd med de finansiella svÄrigheterna men valde ÀndÄ att inte pÄpeka detta i revisionsberÀttelsen. Flera studier indikerar att detta Àr fallet Àven för andra bolag dÄ resultaten visade pÄ en liten andel going-concern utlÄtanden trots hotande konkurs. Det hÀr vÀcker tankar om revisorns utlÄtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen vÀckte Àven frÄgor kring revisorns oberoende dÄ det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera Är.
Vad styr nedskrivningen av goodwill i svenska hÀlsovÄrdsbolag
Bakgrund och problem: Goodwill Àr ett aktuellt Àmne som mÄnga studier grundas pÄ. Sedan införandet av IFRS har goodwillposten i svenska bolags balansrÀkningar ökat exponentiellt. Varför Àr det pÄ det hÀr sÀttet? Vad ligger bakom avsaknaden av nedskrivningar? Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera svenska bolags goodwillpost för att ta reda pÄ vilka faktorer som driver nedskrivningar av goodwill och hur bolagens Àgare skyddar sig mot earnings management.Studieunderlag: För att undersöka vÄrt syfte kommer denna rapport undersöka hÀlsovÄrdsbolag som Àr noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholms Large Cap-, Mid Cap- och Small Caplista. De Är som kommer behandlas Àr frÄn de nya reglerna trÀdde i kraft fram till den senast publicerade Ärsredovisningen (2005 - 2013).
Konkursprognostisering i en svensk kontext : En modell utvecklad för svenska smÄföretag
Konsekvenser av konkurser drabbar sÄvÀl företaget sjÀlv som andra intressenter. Exempel pÄ sÄdana Àr investerare, kunder, leverantörer, lÄngivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags vÀg mot konkurs Àr dÀrför ett bidrag till sÄvÀl företaget sjÀlv som samhÀllet. I den hÀr studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras pÄ smÄföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan anvÀndas för att prognostisera konkurs för 18 mÄnader framÄt i tiden.
Kunskapshantering inom vÀxande IT-bolag. En kvalitativ fallstudie pÄ ett mindre IT-bolag
This paper intends to examine the knowledge challenges in small IT companies which is going through rapid growth. The movement of information and knowledge is a social and very complex process. The challenge for technology is the social as information and knowledge requires. To believe blindly that technology will solve the problem is what many people think. In order to understand how technology can support information and knowledge management one needs to understand what information and knowledge is.
Goodwill under finanskris : -  En studie kring hur revisorer, redovisningsexperter och bolag noterade pÄ large cap uppfattar att goodwill behandlas under en finansiell kris
Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela vÀrlden av en finanskris som hade sin grund pÄ den amerikanska bostadsmarknaden. NÄgra Är tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvÀrv som benÀmns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istÀllet för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit vÀldigt omfattande Àr det mÄnga företag som har blivit lidande till följd av sÀmre resultat och bristande försÀljning. Vi anser att det Àr intressant att undersöka huruvida företag som Àr under en lÄgkonjunktur vÀljer att redovisa sin goodwill eftersom det pÄverkar ett företags anseende utÄt.
HÄllbarhetsarbete: Hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hÄllbarhet
SamhÀllet har under de senaste decennierna börjat stÀlla mer krav pÄ att företag ska implementera hÄllbarhetsarbete i sin dagliga verksamhet. Det finns dock företag som vÀljer att bortse frÄn dessa förvÀntningar dÄ de anser att hÄllbarhetsarbete har en negativ inverkan pÄ lönsamheten i form av ökade kostnader, till exempel genom omstruktureringar och utbildningar. De företag som inte har valt att arbeta hÄllbart Àr de företag som inte har en lÄngsiktig syn pÄ hÄllbarhetsarbete och inte heller kunskap om de fördelar som det kan leda till, bÄde för företaget i sig, miljön och samhÀllet i stort. En undersökning har visat att flera börsnoterade bolag i Sverige fortfarande har mycket att arbeta med inom hÄllbarhetsomrÄdet. DÀremot ökar medvetenheten kring att företag kan medverka till en mer hÄllbar utveckling.Den forskningsfrÄga som dÄ blir aktuell Àr hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hÄllbarhet med fokus pÄ miljöansvar.
à hléns Marknadskommunikation
FrĂ„n och med Ă„r 2005 tillĂ€mpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillĂ€mpning av IAS 40 tillĂ„ts företag att vĂ€rdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvĂ€rde eller verkligt vĂ€rde, dĂ€r verkligt vĂ€rde som regel Ă€r det samma som marknadsvĂ€rde. I juridiska bolag tillĂ„ts i dagslĂ€get endast vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde.Syftet med denna uppsats Ă€r att jĂ€mföra och beskriva skillnaderna mellan vĂ€rderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter nĂ€r vĂ€rdering sker till anskaffningsvĂ€rde respektive verkligt vĂ€rde, utifrĂ„n Ă
RL:s definition av rÀttvisande bild. För att uppfylla vÄrt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillÀmpar och resonerar kring de olika vÀrderingsmetoderna. Detta har Ästadkommits genom intervjuer med personer företagen sjÀlva ansÄg vara mest lÀmpade.
Bolagsstyrning pÄ First North : Hur ska förtroendent stÀrkas gentemot investerare?
I en allt mer globaliserad vÀrld ökar betydelsen för ett lands ekonomi att stora konkurrenskraftiga bolag vÀxer fram. First North Àr en handelplats som erbjuder smÄ och medelstora företag en möjlighet att tillgÄ externa investerares kapital, vilket kan möjliggöra en omfattande expansion som annars ej hade varit genomförbar. För bolag listade pÄ en handelsplats, Àr investerares förtroende nÄgot avgörande för att kunna vÀxa. NÄgot som dock skett under de senaste Ären, Àr att ett starkt misstroende riktats mot handelsplatsen First North frÄn affÀrsmedia och investerare. Kritikerna menar att bolagen pÄ First North handlar girigt, och den svaga reglering som omfattar bolagen, inte garanterar en trovÀrdig förvaltning.
JÀmförbarhet i finansiell riskredovisning - En studie av svensknoterade bolag i telekommunikations- och materialbranschen ur en potentiell investerares perspektiv
Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur
jÀmförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förÀndrats pÄ senare tid
och hur innehÄllet förhÄller sig till de regler och standarder som satts upp av
IASB och IFRS. Uppsatsen ska ocksÄ ge en uppdaterad bild av hur jÀmförbarheten
i bolagens finansiella riskredovisning ser ut.
Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av Ärsredovisningar pÄ
samtliga telekommunikations- och materialbolag pÄ Stockholmsbörsens Large
Cap-lista. En innehÄllsanalys har gjorts pÄ kredit-, likviditets- och
valutarisker, lokaliserade med hjÀlp av ett mÀtinstrument baserad pÄ tidigare
forskning. Ă
rsredovisningarna som anvÀnts Àr frÄn Ären 2009-2011.
Slutsatser: Vi finner att de enskilda bolagens redovisning av kredit-,
likviditets- eller valutarisk inte har förÀndrats nÀmnvÀrt under perioden 2009
till 2011. Detta leder till att den potentiella investerarens möjlighet att
jÀmföra mellan bolag, inom branscher och mellan branscher under samma Är inte
har förbÀttrats under perioden.
CSR ? nÄgot för alla? ? En studie om CSR-redovisningens relevans för icke-direkt miljöpÄverkande företag
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera hÄllbarhets-redovisningar i icke-direkt miljöpÄverkande företag som antingen Àr svenska statligt Àgda eller noterade pÄ svenska Large Cap, samt ur företagens perspektiv undersöka varför CSR redovisas och vilket behov som finns av CSR-redovisning i dessa företag. Metod: En abduktiv ansats har anvÀnts genom hela uppsatsen. Empiriinsamlingen Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ, dÄ Ärsredovisningar har analyserats och intervjuer genomförts. Fokus ligger pÄ bolag inom sektorn Finans och fastighet. Teoretiska perspektiv: Teorin tÀcker vad CSR Àr, positiva och negativa infallsvinklar pÄ CSR, intressentteori, legitimitetsteori, kulturell- och politisk pÄverkan samt teori om kvalitetssÀkring, för att skapa en förstÄelse kring Àmnet.
Efterlevnad av IAS 36 p. 134 : en jÀmförelse mellan svenska och brittiska bolag
FrÄn den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i EU upprÀtta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB:s internationella redovisningsstandarder, vilket i teorin ska bidra till ökad jÀmförbarhet mellan bolagen. Syftet med uppsatsen var dÀrför att genom att granska Ärsredovisningar se hur vÀl noterade bolag i Sverige och Storbritannien följt upplysningskraven i IAS 36 p 134 samt jÀmföra de tvÄ lÀndernas efterlevnad gÀllande nedskrivningstestet av goodwill som Àr en förÀndring i de internationella standarderna jÀmfört med tidigare.Den deduktiva forskningsansatsen anvÀndes, och den befintliga teori som lÄg till grund för att undersöka verkligheten var IAS 36 p 134. Resultatet av undersökningen har sedan presenterats utifrÄn den kvantitativa metoden för att ge en bra översikt av resultatet. I en litteraturundersökning presentedes de kvalitativa egenskaper som redovisningen ska ha, tidigare reglering av goodwill i Sverige och Storbritannien samt de redovisningsbegrepp som haft stor betydelse för de bÄda lÀndernas redovisning. En genomgÄng av upplysningskraven i IAS 36 p 134 gjordes ocksÄ.Skillnaderna i bolagens efterlevnad och den mÀng information som de gav skiljde sig mycket Ät.
Resultatfördelning i enkla bolag : Ăr det lĂ€mpligt att resultatfördelningen i handelsbolag och enkla bolag regleras pĂ„ samma sĂ€tt?
Det enkla bolaget Àr en egendomlig företeelse i svensk rÀtt. Bolagsformen har sitt ursprung i den romerska rÀtten, den har sedan spridit sig till Frankrike, Tyskland och andra delar av Europa. I svensk rÀtt Àr reglerna om enkla bolag influerade av sÄvÀl fransk som tysk rÀtt. Enkla bolag reglerades i svensk lag först i och med 1895 Ärs bolagslag. Enkla bolag kan uppstÄ mycket enkelt, till och med konkludent, trots att lagstiftare och domstolar Àr medvetna om att lekmÀn inte har kunskap om de relevanta juridiska reglerna.Problematiken grundar sig i att ett enkelt bolag inte Àr en juridisk person och dÀrför saknar rÀttspersonlighet, vilket innebÀr att bolaget i sig inte kan ingÄ avtal.
TillÀmpning av IAS 40 i onoterade fastighetsbolag
Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller vÀrdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att vÀlja mellan att vÀrdera sina fastigheter till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde.IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillÀmpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.
LÀs- och skrivsvÄrigheter : Styrdokument
Sedan lÀnge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag frÄn olika lÀnder i aktieportföljer varit kÀnda. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lÀgre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, pÄ svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda pÄ om dessa fördelar kan uppnÄs för en svensk aktiesparare med en portfölj dÀr bolag frÄn nordiska marknader ingÄr.