Sökresultat:
1544 Uppsatser om Smćbolag - Sida 13 av 103
SWOT-analys av företagsavdelning
1997 förvĂ€rvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anstĂ€llda 1998. TvĂ„ Ă„r senare, Ă„r 2000, var de uppe i cirka 1200 anstĂ€llda. Ă
r 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.
VD-ersÀttningar i statligt Àgda bolag : - Ett resultat av lotteri, eller tydliga riktlinjer?
Storleken pĂ„ VD-ersĂ€ttningar i svenska bolag har de senaste Ă„ren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har pĂ„visat en stark ökning av direktörslönerna bĂ„de pĂ„ lĂ„ng och kort sikt. Ytterligare ved pĂ„ elden har belackarna fĂ„tt nĂ€r det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt Ă€n för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Ăven de statliga bolagen har fĂ„tt ta del av kritiken mot direktörslönerna, dĂ€r exempelvis Postens VD helt avstod frĂ„n ersĂ€ttning efter den massiva folkstormen mot dennes ersĂ€ttning.
Kommunal effektivitet - En jÀmförande studie mellan bolag och förvaltning
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva, analysera och jÀmföra effektiviteten i ett kommunalt bolag och en förvaltning.För att möjliggöra analysering av studieobjekten behövdes effektivitetsbegreppet karaktÀriseras, vilket utfördes genom konstruktionen av en modell, baserad pÄ en teoretisk undersökning. Vidare genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer pÄ de utvalda studieobjekten KÀrnfastigheter och Linköpings kommunala fastigheter. Empirin baseras till största delen pÄ intervjuer med personer i varierande positioner inom organisationerna. Dessa Àr för respektive studieobjekt fyra till antalet. Slutsatsen Àr att det endast gÄr att identifiera enstaka skillnader vad gÀller effektiviteten.
SWOT-analys av företagsavdelning
1997 förvĂ€rvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anstĂ€llda 1998. TvĂ„ Ă„r senare, Ă„r 2000, var de uppe i cirka 1200 anstĂ€llda. Ă
r 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.
Riskjusterad överavkastning pÄ den svenska aktiemarknaden,en studie om periodiseringsanomalin
I denna studie undersöks huruvida man som investerare kan erhÄlla riskjusterad överavkastning pÄ den svenska aktiemarknaden genom att utnyttja ett mÄtt som baseras pÄ graden av periodiseringars storlek. Detta dÄ tidigare forskning visar pÄ att marknaden ofta feltolkar periodiseringars inverkan pÄ bolags resultatrapport, vilket i sin tur leder till att investerare felvÀrderar bolagen. Genom att utforma aktieportföljer med en ettÄrig investeringsperiod och i form av en köpportfölj innehÄllande bolag med en lÄg grad av periodiseringar, en blankportfölj innehÄllande bolag med hög grad periodiseringar och en hedgeportfölj som kombinerar de tvÄ portföljerna, testas huruvida det gÄr att erhÄlla riskjusterad överavkastning genom anvÀndandet av modellen Jensens alfa. Resultatet tyder pÄ att strategin Àr framgÄngsrik betrÀffande identifiering av förvÀntat köpstarka aktier, men att den dÀremot misslyckas med att sÀrskilja svaga aktier..
Intellektuellt kapital hos svenska noterade bolag : en studie inom lÀkemedelsbranschen
UtifrÄn företagens förÀndrade förutsÀttningar att redovisa sina tillgÄngar, dÄ flera företag idag bestÄr av stora resurser i form av kunskap, ansÄg författarna för denna studie det tÀnkvÀrt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krÀvs av företagen att redovisa sina kunskapstillgÄngar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns nÄgon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen gÄr tillvÀga och varför företagen vÀljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida noterade lÀkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital i sina Ärsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfrÄga och syfte avser att granska textmaterial frÄn börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgÄngar i form av intellektuell kapital omnÀmns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehÄllsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom lÀkemedelbranschen och deras Ärsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stÀmmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att lÀkemedelsbranschen har ett stort behov av Àgande gÀllande sina stora kunskapstillgÄngar.
Bedömning i förskolan : En kvalitativ studie om sex förskollÀrares uppfattningar gÀllande att dokumentera barn i förskolan
Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhÄllandet mellan utbud och efterfrÄgan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som pÄverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jÀmförande studie har tidigare pÄpekats för att kartlÀgga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien Àr att jÀmföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebÀr att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att hÀrleda uppstÀllda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mÀta förÀndringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundÀrdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.
Joint Ventures och Internationell PrivatrÀtt
Ett joint venture Àr ett avtal om samverkan mellan tvÄ eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nÀmligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures Àr att de alla bygger pÄ ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture Àr ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat pÄ ett joint venture-avtal), medan de andra tvÄ formerna utöver joint venture-avtalet Àven bildar en form av bolag. I samtliga rÀttsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, nÄgon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rÀttsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur.Har ett samarbete i form av ett joint venture ingÄtts över landsgrÀnser och en tvist uppstÄr, gÀller det att veta vilket lands lag som skall tillÀmpas pÄ tvisten.
Private Equity : Portföljbolagsstudie
Private equity-investeringar innebÀr kapitalsatsningar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegrÀnsat Àgarengagemang. Detta kan indelas beroende pÄ tidpunkten och kapitalbehovet för investeringen och benÀmns: affÀrsÀnglar, venture capital och buyout. Det finns en allmÀn uppfattning att dessa bolag agerar som affÀrspirater, vilka suger ut tillgÄngarna i företag för att sedan sÀlja av det utan att tÀnka pÄ konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför vÀrde och pÄ vilket sÀtt detta sker. PÄ uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen skrivs dÀrför denna uppsats.
FrÀmmande kapital i kapitalstrukturen : En empirisk studie om fastighetsbolag
Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.
VÀrdering till verkligt vÀrde : En undersökning av svenska börsnoterade fastighetsbolags redovisning och dess korrelation med börsen
Ă
r 2005 fick en ny redovisningsstandard, IAS 40 sitt genomslag. IAS 40 innebar en förÀndring i hur bolag redovisar sina tillgÄngar. För svenska börsnoterade fastighetsbolag innebar förÀndringen att vÀrdering av tillgÄngar numera sker till verkligt vÀrde mot att tidigare ha skett till anskaffningsvÀrde. Tidigare studier har undersökt huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvÀrde i svenska börsnoterade fastighetsbolag innan IAS 40. Vi undersöker huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvÀrde efter förÀndringen.
VÀrdering av kommersiella fastigheter : Problem pÄ en illikvid marknad
I denna rapport har vi valt att kritiskt granska fastighetsvÀrderingar pÄ en illikvid marknad. Dels i frÄga om metodval, dels om det föreligger nÄgon form av systematisk felkÀlla och till sist om det rÄder oenighet kring tillÀmpningen av IFRS definition av verkligt vÀrde. Kassaflödesmodellen Àr den idag vanligast förekommande vÀrderingsmetoden och ger goda möjligheter till fastighetsspecifika justeringar under kalkylperioden. VÄr uppfattning Àr dock att metoden endast ger sken av noggrannhet dÄ kassaflödet ÀndÄ normeras tÀmligen slentrianmÀssigt samt att osÀkerheten i direktavkastningskrav pÄ en illikvid marknad Àr av överordnad betydelse. Vidare undersöker vi ifall det finns systematiska avvikelser i fastighetsvÀrderingar.
Mystiken kring styrelsearbete - skillnader i styrelsearbetet i ett litet börsnoterat bolag och ett litet onoterat bolag
New laws and recommendations within corporate governance during the last years have affected the way board of directors work. The board is said to have and fulfill three roles: a control role, a service role and a strategy role. These roles could be understood by three theoretical theories: the agency theory, the resource dependence theory and the stewardship theory. The purpose of this study is to investigate whether, and if so how, the board work differs between two small firms based on these roles, given that one of the firms is a publicly listed firm and the other is a privately owned firm. Using a qualitative case study as research method we find that the board work differs between the two companies when it comes to these roles.
FöretrÀdaransvar : FörutsÀttningar enligt SFL
Företagsskandaler som intrÀffat under de senaste decennierna har pÄverkat marknadens och aktieÀgares efterfrÄgan pÄ en förbÀttrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket Àr nÀra relaterat bolagsstyrning. En vÀlfungerande intern kontroll Àr viktig för att undvika att aktieÀgarnas intressen försummas och för att i allmÀnhetens ögon stÀrka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en pÄverkan pÄ effektiviteten pÄ företagets bolagsstyrning.
Sensorteknik inom flygunderhÄllet
Detta examensarbete utfördes pĂ„ uppdrag av akademin för innovation, design och teknik vid MĂ€lardalens Högskola och undersöker hur mikrosensorteknik med stöd av regelverk anvĂ€nds och kan komma att anvĂ€ndas för det tillĂ€mpade tillstĂ„ndsbaserade underhĂ„llet inom flygbranschen frĂ„n ett underhĂ„llsperspektiv. Syftet Ă€r att introducera den oinsatte i tekniken med dess möjligheter och begrĂ€nsningar. Arbetet gjordes i tre faser. Först generella efterforskningar och kĂ€llsökning, dĂ€refter fördjupning med förfrĂ„gningar till bolag och slutligen sammanstĂ€llning av insamlade kunskaper. Ăven om förhoppningen var att fĂ„ mer respons frĂ„n tillfrĂ„gade bolag, sĂ„ pĂ„visar Ă€ndĂ„ frĂ„nvaron en viss indikation pĂ„ den slutsats som dragits om det relativt lĂ„ga intresset hos slutanvĂ€ndaren i dagslĂ€get.