Sökresultat:
925 Uppsatser om Smć- och medelstora företag - Sida 56 av 62
K1-regelverket ? Ett komplicerat förenklingsprojekt
Europeiska Unionen (EU) gör stora anstrĂ€ngningar för att förenkla för de mindre ochmedelstora företagen. Som en konsekvens av detta samt att internationellaredovisningsstandarder har fĂ„tt ett allt större inflytande har BokföringsnĂ€mnden (BFN)startat ett förenklingsarbete inom redovisningsomrĂ„det i Sverige.Ă
r 2004 gjorde dÀrför BFN Àndringar inom sitt normgivningsomrÄde och startade arbetetmed att utveckla det senare sÄ kontroversiella K-projektet. Detta ska resultera i fyra nyaregelverk, dÀr företagen har delats in i fyra olika kategorier efter storlek ochföretagsform, med ett specifikt regelverk för respektive kategori. Företagen ges pÄ dettasÀtt möjligheten att inom sin respektive kategori anvÀnda sig av ett samlat regelverk. K1-regelverket trÀdde i kraft den 1 januari, 2007 och Àr specifikt utformat för mindreenskilda nÀringsidkare och handelsbolag, dÀr andelarna innehas av fysiska personer.TillÀmpningen av detta nya regelverk Àr idag fortfarande frivilligt.BFN:s K1-regelverk har kritiserats utifrÄn flera olika synvinklar.
Avskaffandet av revisionsplikten : En studie om kreditgivningens förÀndring i fristÄende sparbanker och utlÀndska bankers Sverigefilialer
I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla smÄ och medelstora aktiebolag, detta för att frÀmja det svenska företagandet. Revisionen innebÀr sedan lÀnge en kvalitetsstÀmpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebÀra Àndrade förutsÀttningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden bestÄr till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers instÀllning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs dÀrför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utlÀndska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och tvÄ personliga intervjuer med fristÄende sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen dÀrmed skulle pÄverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero pÄ storleken pÄ de företag som utgör bankernas kundkrets.
Behovs- och funktionsanalys av inköpshanteringen i FDT
Avance: frÄn kartlÀggning av brister och behov till
utvÀrdering av föreslagna förbÀttringsförslag genom
PENG-analys
FDT AB Àr ett företag som utvecklar och sÀljer affÀrs- och butikssystem till smÄ och medelstora företag i Sverige. Syftet med rapporten var att kartlÀgga och utvÀrdera huruvida inköpshanteringen i FDTs affÀrssystem Avance och dess befintliga funktioner uppfyller kundernas krav. I fall att brister upptÀcktes skulle funktionella specifikationer tas fram som löser dessa. Vidare ingick Àven att vÀrdera förbÀttringsförslagens potentiella nytta via en sÄ kallad PENG-analys. KartlÀggningen av anvÀndarnas behov och önskemÄl har genomförts med hjÀlp av tvÄ olika metoder.
BostadsrÀttsbyggande i lÄgkonjuktur : Minska byggandet eller sÀnka priserna?
I denna uppsats beskriver vi bostadsrÀttsbyggandet och byggmarknaden i Stor-Stockholm under Ären 2005-2010. Perioden Àr sÀrskilt utvald för att skildra hela konjunkturcykeln, frÄn högkonjunktur till ÄterhÀmtning frÄn en lÄgkonjunktur. Arbetet har sin utgÄngspunkt i att identifiera de strategier byggbolagen haft under dessa Är och fokuserar pÄ hur bolagen agerade under finanskrisen som slog vÀldigt hÄrt mot ekonomin, inte minst byggsektorn. NÀr vi startade arbetet stÀllde vi oss frÄgan; vad vÀljer byggbolag att göra i en konjunkturnedgÄng, sÀnka priserna eller anpassa kvantiteten? Denna frÄga gÄr som en röd trÄd genom hela arbetet dÄ det visade sig att bolagen anammade bÄda strategierna, men i en kombination.Arbetet Àr till stor del av kvalitativ karaktÀr.
Digital 3D-visualisering som gestaltningsverktyg för landskapsarkitekter
Den senaste tidens stormar medförde ett stort arbete med lagring av stormvirke för sÄgverken i södra Sverige. Valet att lagra virke pÄverkades av en mÀngd olika faktorer. Examensarbetet syftade till att ta finna vilka faktorer som pÄverkade strategivalet med lagringen mest och dÀrmed vad som varit viktigast i frÄgan om att lagra virke. Syftet var ocksÄ att kartlÀgga hur lagringen av stormtimret fallit ut kostnadsmÀssigt.Examensarbetet utfördes i samrÄd med SÄg i Syd vilket Àr en branschorganisation för de sydsvenska privata köpsÄgverken. Arbetet avgrÀnsades pÄ sÄ sÀtt att det endast behandlade företag som var anslutna till SÄg i Syd.
Information om kaniners behov till blivande köpare
Syftet med mitt arbete var att göra en litteraturstudie för att se hur man bÀst hÄller en kanin och utifrÄn denna studie utforma ett informationsblad om kanin. Syftet var Àven att med hjÀlp av en enkÀtundersökning undersöka vad nyblivna kaninÀgare ansÄg om den information de erhöll nÀr de skaffade kanin. Jag utformade en enkÀt med 20 frÄgor via det webbaserade verktyget SLU EnkÀtgenerator och lade sedan en lÀnk till enkÀten pÄ tvÄ kaninforum och Àven tvÄ hundforum. Det jag har kommit fram till i mitt arbete Àr att det Àr avgörande för kaninens vÀlfÀrd att de hÄlls i grupper om minst tvÄ individer, eftersom kaniner Àr mycket sociala djur. De har kvar alla de beteenden som deras slÀkting, den europeiska vildkaninen har, vilket gör att de Àr svÄra att ta hand om pÄ rÀtt sÀtt i fÄngenskap.
Sydsvenska köpsÄgverksstrategier vid stormtimmerlagring
Den senaste tidens stormar medförde ett stort arbete med lagring av stormvirke för sÄgverken i södra Sverige. Valet att lagra virke pÄverkades av en mÀngd olika faktorer. Examensarbetet syftade till att ta finna vilka faktorer som pÄverkade strategivalet med lagringen mest och dÀrmed vad som varit viktigast i frÄgan om att lagra virke. Syftet var ocksÄ att kartlÀgga hur lagringen av stormtimret fallit ut kostnadsmÀssigt.Examensarbetet utfördes i samrÄd med SÄg i Syd vilket Àr en branschorganisation för de sydsvenska privata köpsÄgverken. Arbetet avgrÀnsades pÄ sÄ sÀtt att det endast behandlade företag som var anslutna till SÄg i Syd.
Implementering av ett verktyg för dokumentering av riskanalyser
För att en maskin ska anses som sÀker för anvÀndning krÀvs det att den uppfyller maskindirektivet. Maskindirektivet Àr vÀldigt generellt och kortfattat. DÀrför finns det standarder som förklarar mer specifikt maskindirektivets olika delar. Uppfylls inte standarderna sÄ uppfylls inte maskindirektivet för respektive omrÄde och dÀrmed Àr maskinen inte redo för anvÀndning.Examensarbetet har utförts pÄ Rapid Granulator AB. Företaget Àr idag en av vÀrldens största producenter av granuleringskvarnar.
Sexlekar i skogen och trohet till den rÀttmÀtiga kungen. Maktstrukturer i Howard Pyles Robin Hood och Roger Lancelyn Greens The Adventures of Robin Hood
De senaste fem decennierna har vÀrldens marknader förÀndrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större Àn efterfrÄgan. Med en dylik förÀndring Àr det nödvÀndigt att profilera företagen ocherbjuda nÄgot unikt till kunderna. LÄga priser Àr en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sÄlÄngt att det endast Àr lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion Àr kalkylering avyttersta vikt. En annan Àr att erbjuda ett nÀrmare samarbete samt att Äta sig ansvar för en kundsrÀkning. Dessa tjÀnster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbÀttradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primÀrt mÄlet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillÄtit.
LuleÄ vs VÀxjö: en studie om regionalt företagsklimat
Synen pÄ företagande har under senare Är förÀndrats. Storföretagen som traditionellt sett haft en mycket stor roll i lÀnders utveckling och tillvÀxt spelar idag en mindre roll i sammanhanget. IstÀllet har lokal ekonomi och regioners tillvÀxt hamnat i fokus. SmÄ och medelstora företag fÄr dÀrmed en viktigare roll och faktorer sÄsom entreprenörskap, sociala nÀtverk, innovation och faktorflexibilitet blir allt mer centrala i diskussionen gÀllande hur tillvÀxt skapas. För att skapa tillvÀxt i regioner krÀvs en nÀringspolitik som stimulerar till nyföretagande och utveckling av existerande företag.
Segmentsrapportering med tillÀmpning av IAS 14
Bakgrund och problem: Bakgrunden till detta Àr införandet av IAS 14 dÄ de svenska börsnoterade företagen Àr tvungna att tydligt rapportera för sina segment sÄ att de finansiella rapporternas kvalitet och transparens ökar vilket gör att beslutsprocessen blir lÀttare för rapporternas anvÀndare. Vidare sÄ finns det tre problem förknippade med segmentsrapportering: den kostnaden kontra nyttan som uppstÄr vid producering av de extra rapporterna, huruvida kvaliteten pÄ rapporterna har förbÀttrats efter införandet av IAS 14 och svÄrigheten i att allokera finansiella poster mellan likartade segment. Dessa tre problem har undersökts i denna studie. Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur SKF pÄverkas av segmentsregleringarna, hur de rapporterar för sina segment, hur de har delat in segmenten i primÀra samt sekundÀra segment. Vi vill Àven undersöka hur segmentsrapportering upplevs i en analytikers ögon.
Den privata Àldreomsorgsmarknaden : etablering, utveckling, konkurrens
Den svenska Àldreomsorgen har sedan lÀnge varit en strikt offentlig angelÀgenhet. Sedan början av 1990-talet har dock stora förÀndringar skett. Bland annat har en alltmer tydlig uppdelning mellan bestÀllare och utförare etablerats. Utförardelen har successivt fÄtt ett större inslag av privata entreprenörer och Är 2003 motsvarade denna marknad ca 11 miljarder eller 14 % av landets totala Àldreomsorgssektor. Marknaden har gÄtt ifrÄn att domineras av ca 10 medelstora aktiebolag i slutet av 1990-talet till enbart 4 stora koncerner 2006.
Styrelsearbete i smÄ tillvÀxtföretag - en studie av VD:s uppfattning
Styrelsens roll och betydelse för företagets tillvÀxt Àr en mycket intressant frÄga som har belysts av mÄnga forskare frÄn olika discipliner och skolor. Gemensamt för de flesta av dessa Àr dock att deras fokus varit instÀllt pÄ stora multinationella företag och huruvida dessa Àr tillÀmpbara pÄ smÄ, nystartade företag Àr nÄgot oklart. De teoretiska bidragen som finns idag, baserade pÄ smÄ företag, Àr till viss del en snÄrig djungel och ambitionen med vÄr uppsats Àr att bidra till ökad förstÄelse för dessa samt skapa en mer strukturerad sammanstÀllning av teoribildningen. Syftet med vÄr uppsats Àr att ur VD:s perspektiv studera huruvida en styrelse i smÄ och medelstora företag med tillvÀxtambitioner hÀmmar eller frÀmjar företagets tillvÀxt. MÄlsÀttningen Àr Àven att skapa en generell förstÄelse för hur styrelsen i dessa företag faktiskt arbetar idag.
Controllerrollen - i litteraturen och i verkligheten
Termen controller började anvÀndas i Sverige runt Är 1970 och Àr idag en vanligt förekommande syn i platsannonser. Enligt tidigare forskning pÄ omrÄdet har controllerrollen utvecklats frÄn att ansvara för planering, uppföljning och analysering, till att handla om att hjÀlpa företaget att nÄ sina strategiska mÄl genom avsiktlig pÄverkan och styrning. Vi har dock fÄtt indikationer pÄ att den traditionella controllerrollen fortfarande utgör en stor del av arbetsmarknaden och vi valde sÄledes att undersöka saken nÀrmare. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om en controller idag har samma arbetsuppgifter i verkligheten som i litteraturen samt att bidra med kunskap om företagens avsikter med anstÀllningen av en controller. Med ett hermeneutiskt synsÀtt har vi valt en kvalitativ forskningsmetod.
Hur pÄverkas Skatteverket av revisionspliktens avskaffande? En komparativ studie mellan Danmark och Sverige
Inom EU pÄgÄr ett arbete som syftar till att Ästadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rÄdet Àr det nödvÀndigt att med kraftfulla och gemensamma insatser frÄn EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och dÀrigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande för smÄ och medelstora företag. Av EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv framgÄr att alla bolag som huvudregel ska genomgÄ revision.