Sök:

Sökresultat:

283 Uppsatser om Smć orter - Sida 5 av 19

Kompaktaggregat till Passivhus i Sverige

Kompaktaggregat Àr ett integrerat FTX- och FVP-system som anvÀnds i passivhus. Vi har gjortenergiberÀkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera ipassivhus i Sverige.De resultat vi har fÄtt fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klararav att nÄ passivhuskraven Ànda upp till SkellefteÄ. De berÀknade vÀrdena understiger kraven förpassivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nÄs Àven efter uppförandet avbyggnaden. Vi har Àven tolkat tekniska uppgifter pÄ ett sÀtt som enligt oss har en positiv effektför passivhus pÄ kallare orter. DÀrför tror vi inte att vÀrdena för de tre nordligaste platserna Àrhelt tillförlitliga.

'quatro Helix som modell för samhÀllsutveckling : Ett pÄgÄende samverkansprojekt i norra Sverige

This study is about an ongoing project in the northern parts of Sweden. Quattro Helix is used as a model for the interaction between four institutional members of the society, in purpose of challenging existing social structures and achieveing community development. The aim is to increase the knowledge about Quattro Helix-model as an approaching method to face the problems in the society through cooperation between Civil society, state, academy and industry. Interviews with eight project members were used as the data-collecting method to capture the perceptions about the project constellations. Information was gathered from two representatives from each of the four actors.

Barn som utsÀtts för bristande omsorg i hemmet och skolans ansvar

Trots ett allt mer urbaniserat samhÀlle gÄr tillvÀxten i Sveriges glesbygder framÄt. Att nÀringslivets satsningar pÄ mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig pÄ dessa mindre orter. Detta utmynnande i vÄr problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering pÄ mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering pÄ en mindre ort, Àr IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har bÄde uppmÀrksammats och ifrÄgasatts varför vi fann sakfrÄgan intressant och givande att utreda.Syftet med vÄr studie Àr att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. VÄra delsyften Àr att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position pÄ marknaden har pÄverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bÀst beskriver vÄr arbetsgÄng kallas för iterativ strategi.

Återvinning och hĂ„llbar utveckling i förskolan : en intervjustudie om förskollĂ€rares medvetenhet kring Ă„tervinning och hĂ„llbar utveckling

Det syfte vi har med den hÀr studien Àr att undersöka hur det ligger till med förskollÀrares medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Varför arbetar förskollÀrare med Ätervinning och hÄllbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat 14 förskollÀrare pÄ tvÄ olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollÀrarnas svar om sin medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Resultatet visar att förskollÀrare vet vad Ätervinning Àr.

Kompaktaggregat till Passivhus i Sverige

Kompaktaggregat Àr ett integrerat FTX- och FVP-system som anvÀnds i passivhus. Vi har gjortenergiberÀkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera ipassivhus i Sverige.De resultat vi har fÄtt fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klararav att nÄ passivhuskraven Ànda upp till SkellefteÄ. De berÀknade vÀrdena understiger kraven förpassivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nÄs Àven efter uppförandet avbyggnaden. Vi har Àven tolkat tekniska uppgifter pÄ ett sÀtt som enligt oss har en positiv effektför passivhus pÄ kallare orter. DÀrför tror vi inte att vÀrdena för de tre nordligaste platserna Àrhelt tillförlitliga.

KartlÀggning av kontinuiteten av vÄrdpersonal vid omlÀggning av patienter med bensÄr

En kvantitativ studie genomfördes som en mindre kartlÀggning pÄ nÄgra orter i Skaraborg. Det framkom i studien att kontinuiteten av vÄrdpersonal vid behandling av bensÄr varierar. KartlÀggningen genomfördes under en mÄnads tid inom bÄde primÀrvÄrd och kommuners hemsjukvÄrd. En grupp patienter hade fÄ omlÀggare medan en annan grupp hade mÄnga som lade om bensÄret. NÀstan alla patienter med bensÄr i kommunens hemsjukvÄrd hade en patientansvarig sjuksköterska.

Etablerade och nykomlingar : En historisk studie över motsÀttningar mellan JÀrna och Vansbro 1924 - 1971

Denna uppsats beskriver utifrÄn fyra olika hÀndelser hur motsÀttningar uppkommit mellan orterna JÀrna och Vansbro i VÀsterdalarna. HÀndelserna Àger rum 1924, 1926, 1940- 1950-talen och 1960- och 1970-talen. Syftet med uppsatsen Àr att se hur motsÀttningarna yttrar sig och om dessa Àndrar sig genom tiderna.JÀrna och Vansbro har bÄda helt olika bakgrunder som orter dÀr JÀrna som ort funnits flera hundra Är lÀngre Àn Vansbro som Ä andra sidan uppstod som ort i samband med att jÀrnvÀgen drogs fram i Mellansverige under senare delen av 1800-talet. I studien beskrivs de olika hÀndelserna som varit upphov till de motsÀttningar som finns mellan orterna. MotsÀttningarna har sedan analyserats utifrÄn sociologiska teorier om motsÀttningar mellan olika grupper av mÀnniskor..

FrÄn misstro till möten - hinder och möjligheter i kommikationen mellan Lunds universitet och rikstÀckande dagspress

FrÄn misstro till möten. Hinder och möjligheter i kommunikationen mellan Lunds universitet och rikstÀckande dagspress.Lunds universitet Àr Sveriges största universitet med ca 6 000 anstÀllda och 40 000 studenter och bedriver utbildning pÄ flera olika orter. Man kommunicerar med en rad olika mÄlgrupper, varav en av de viktigaste externa mÄlgrupperna Àr journalister inom radio, tv och dagspress. Sammanfattningsvis stÀller detta mycket stora krav pÄ kommunikationsarbetet och det gÀller dÀrför att optimera sin publicitet.Under hösten planerar Lunds universitet att utveckla sin presskommunikation och vÄrt uppdrag Àr ett led i detta utvecklingsarbete. Rapporten syftar dÀrför till att fungera som ett beslutsunderlag för Informationsenheten vid Lunds universitet..

VÀnortssamarbete för kompetensutveckling: en fallstudie av
vÀnortssamarbetet mellan VÀnnÀs och Cameri

NÀr konkurrensen hÄrdnar och marknaderna globaliseras sÄ ökar kraven pÄ varje företag att utvecklas. I takt med förÀndringarna i omvÀrlden blir kunskap och kompetens inaktuella, vilket skapar ett behov av kompetensförnyelse. En avgörande framgÄngsfaktor Àr att kroka arm med flera samarbetspartners. HÀr Àr vÀnortssamarbeten en möjlighet för att ge regional och lokal utveckling, detta genom att det sker ett kunskapsutbyte vilket i sin tur leder till kompetensutveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vÀnortssamarbete kan ge företag pÄ lokal nivÄ högre kompetens genom att ingÄ i ett nÀtverk orter emellan.

Fördjupad översiktsplan för Skegrie tÀtort

Regionen kring Öresund befinner sig i ett expansivt skede, vilket bidrar till att trycket pĂ„ bl.a. smĂ„hus i omrĂ„det har ökat och Trelleborgs kommun Ă€r intresserad av att ge Skegrie en större utbredning. Skegrie Ă€r en av de tre frĂ€msta utvecklingsorterna i kommunen. Den Ă€r belĂ€gen lĂ€ngs Skegrie byavĂ€g, invid E6 mellan Malmö och Trelleborg. Det bor ca 560 mĂ€nniskor i byn.

Norsholm : i periferins mitt

Norsholm kan beskrivas som en bostadsort i ett lugnt och unikt lÀge vid sjön Roxen och Göta kanal som pÄ sommaren lever upp i och med omfattande turisttrafik pÄ kanalen, vilket Àven lockar besökande pÄ land. Det lilla samhÀllet prÀglas av smÄskalighet men har nÀrhet till en stor bostads-, studie- och arbetsmarknad. Inom regionen vill kommunerna i framtiden genom bra kommunikationer knyta samman redan etablerade orter som ett alternativ till att bygga ut nya förortsomrÄden och i detta sammanhang nÀmns Norsholm som en potentiell utvecklingsort. Södra stambanan skÀr idag genom samhÀllet, men tÄgen stannar inte hÀr. Om OstlÀnken blir verklighet, som innebÀr att Södra stambanan kan öppnas upp för pendeltÄgstrafik, skulle Norsholm kunna fÄ en egen pendeltÄgsstation med tÀta avgÄngar inom regionen.

Jag hÄller pÄ och lÀr mig : En studie om hur ensamkommande ungdomar upplever sin sociala identitetsprocess i Sverige

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste Ären ökat och statistik visar att mÄlgruppen fortsÀtter att vÀxa. Att bosÀtta sig i ett nytt land innebÀr en förÀndringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon mÄste sÄledes aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhÀllet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ensamkommande ungdomar Àr delaktiga i identitetsförÀndrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta pÄ olika orter i Sverige.

Musikaliska arbetssÀtt i förskolan

Denna uppsats handlar om musikaktiviterna i förskolan pÄ tvÄ skilda orter i Sverige, den ena i en universitetsstad och den andra i en mindre ort pÄ landsbygden. Uddén (2001) anser i sin undersökning att musikkunskapen och anvÀndandet ute i skolorna har blivit begrÀnsad. FrÄgor jag söker svar pÄ Àr vilka musikaktiviteter det kan finnas pÄ en förskola och hur deplaneras och i vilket syfte. FörskollÀrarna fÄr Àven beskriva hur de ser pÄ barnens musikaliska lÀrande och skapande i förskolan. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollÀrare varav tvÄ av dem arbetar pÄ samma förskola men pÄ olika avdelningar.

Vilka stressorer utsÀtts FN-soldater för i samband med fredsbevarande utlandstjÀnst och hur hanterar soldaterna dessa?

Vid utlandsmission stÀlls individen inför en unik prövning. Det innefattar att soldaten dagligen exponeras för olika typer av stressorer. För att hantera förekommande stressorer Àr det nödvÀndigt för soldaten att utveckla copingstrategier. Studiens syfte Àr att med en kvalitativ studie fÄ tilltrÀde till individens subjektiva upplevelse av förekommande stressorer samt vilka copingstrategier soldaterna anvÀnder sig av för att hantera dessa under fredsbevarande utlandstjÀnstgöring. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sex soldater som genomfört utlandsmission.

Vilka stressorer utsÀtts FN-soldater för i samband med fredsbevarande utlandstjÀnst och hur hanterar soldaterna dessa?

Vid utlandsmission stÀlls individen inför en unik prövning. Det innefattar att soldaten dagligen exponeras för olika typer av stressorer. För att hantera förekommande stressorer Àr det nödvÀndigt för soldaten att utveckla copingstrategier. Studiens syfte Àr att med en kvalitativ studie fÄ tilltrÀde till individens subjektiva upplevelse av förekommande stressorer samt vilka copingstrategier soldaterna anvÀnder sig av för att hantera dessa under fredsbevarande utlandstjÀnstgöring. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sex soldater som genomfört utlandsmission.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->