Samhällsplaneringen idag anknyts ofta till någon form av expansion och förbättring. Genom dessa anknytningar skapas en föreställning om att Sveriges befolkningsmängd växer oupphörligt, och städer behöver ständigt utvidgas för att skapa plats för fler. Men stämmer föreställningen överrens med den verkliga situationen? I verkligheten är det många kommuner i Sverige som minskar i invånarantal. Ändå förespråkas en regionpolitik som prioriterar tillväxt.

Globalisering innebär att världen går snabbt. Varor och tjänster skickas mellan länder i rekordfart, tack vare Internet. Att flytta runt och vara rörlig har därför blivit ett krav från många arbetsgivare, och många är beredd att flytta för att få sitt drömjobb. Men vägen dit är fylld av många svåra val. Denna uppsats handlar om ungdomar som befinner sig i ?övergångsåldern?, d.v.s i övergången mellan skolan och arbetsliv.

Syftet med denna rapport är att lägga fram förslag på organisatoriska åtgärder åt Räddningstjänsten Halmstad. Genom att titta på dagens organisation utifrån sett, som en representant för tredjeman, är förhoppningen att detta ska ge ett nytt perspektiv på dagens organisation och de problem denna står inför. Räddningschefen i Halmstad, Hans Ekberg, har ålagt organisationen att rannsaka sig själva och lägga fram förslag på åtgärder inför nästa kommunala handlingsprogram för skydd mot olyckor. Uppdraget i stort är fördelat på sju deluppdrag där denna rapport kommer att fokusera på tre av dessa. Detta görs genom att besvara fem frågor: hur är dagens organisation utformad, vilka problemområden finns, hur ser kommunens framtid ut, vilka åtgärder är nödvändiga, angelägna, eller önskvärda, samt vilka fortsatta frågor finns det för den operativa förmågan? Bakgrunden till uppdraget är att Räddningstjänsten Halmstad likt många andra räddningstjänster i dagen Sverige ser ett större behov av att rekrytera Räddningspersonal i Beredskap till framförallt orter utanför centralorten.

Uppsatsens syfte är studera lärares validering och bedömning i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå på olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i fråga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lärarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden är semistrukturerade intervjuer. Sju lärare på olika skolor och orter intervjuades.

Förtätning innebär att nya byggnader placeras i anslutning till redan bebyggda områden så att befintlig service, infrastruktur och trafiksystem kan utnyttjas och förstärkas. Vårt examensarbete handlar om bostadsförtätning i Göteborgsregionen. Vi diskuterar begreppet förtätning och har genomfört fallstudier på två platser i orterna Mölndal och Mölnlycke strax utanför Göteborg. Arbetet inleds med en genomgång av olika förtätningstyper och dess positiva och negativa konsekvenser. Ökad exploatering ger fler bostäder i attraktiva områden, men innebär också ökad trafik och andra påfrestningar för dem som bor i närheten.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att författarna vill belysa den problematik som fastighetsvärdering av flerbostadsfastigheter medför ur ett privatinvesterarperspektiv. Vi vill dessutom undersöka relevansen i den teori som finns på området. Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod. Genom intervjuer av personer verksamma i fastighetsbranschen samt en observation av en fastighetsvärdering så har det empiriska materialet samlats in. Det empiriska materialet har sedan analyserats gentemot den etablerade teori som finns på området och renderat vår slutsats. Resultat & slutsats: Den problematik som författarna identifierat hos värderingsförfarandet av flerbostadsfastigheter är de godtyckliga moment som värderingsutlåtandet bygger på. För en privatinvesterare innebär detta ett bekymmer då en fastighetsinvestering ej sällan medför en väsentlig utgift och risk.

Lärare idag lever och verkar i ett samhälle där utvecklingen inom informationsteknologin går allt snabbare. Allt fler skolor får bredbandsanslutningar som möjliggör att strömma ned filmer och annat material från internet. Men det är inte enbart inom den tekniska utvecklingen som det sker förändringar. Länder ändrar gränser eller faller isär till nya, och i många svenska klassrum hänger det kartor som är förlegade sedan länge. Det finns därför stora möjligheter att inom detta område kombinera informationsteknologi och geografi till en helhet.

Studien handlar om hur jämställdhetsarbete bedrivs inom förskolans verksamhet ? utifrån ett genusperspektiv. Studien har utförts via kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på olika orter i Sverige, där informanterna redogör för sitt jämställdhetsarbete samt vilka resultat de anser att jämställdhetsarbetet gett. Resultatet visar att informanterna använder olika arbetsmetoder och tillvägagångssätt i syfte att befrämja jämställdhet. Samtal är dock en form som samtliga informanter lyfter fram som en fungerande arbetsmetod.

Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det så kallade, fria valet, till gymnasiet. Tidigare forskning inom området har visat att gymnasievalet, samt andra val i livet inte är helt fritt, på grund av att de finns en mängd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen på sina egna begränsningar. Detta är även något som framkommit i denna studie. Studiens syfte har varit att försöka få en uppfattning om vilken påverkan externa faktorer har på gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Även försöka urskilja i hur stor utsträckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet. Undersökningen har genomförts på två orter som skiljer sig i uppväxtvillkor, detta för att kunna ha ett jämförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhälle (landsbygdsort), för att få en inblick i om tankar om gymnasievalet skiljer sig mellan individer i dessa samhällen. De teoretiska begrepp som används i studien syfte berör individers handlingsutrymme, deras nedärvda kompetenser och deras sätt att tänka och agera i sin omvärld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tänker kring gymnasievalet och sin framtid användes en kvantitativ undersökning i form av enkäter som delades ut på en högstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhället. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor påverkan i hur eleverna tänker om gymnasievalet och framtiden.

Syftet med undersökningen är att studera ungdomars intressen och inställning till samhället, och dess institutioner, samt etiska ställningstaganden, rörande droger, brott och om att få respekt, i förhållande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid. Undersökningsfrågorna kretsar kring om något mönster kan ses, och hur det i så fall ser ut, när det gäller social inställning och intressen bland fritidsgårdsaktiva ungdomar i jämförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jämförelse med en större, bland barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå, separat respektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast. Teoribakgrunden består av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivå,habitus, fält och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgården och utveckling av antisocialt beteende. Studien har genomförts i form av intervjuer med användande av enkät under ledning. Urvalsgrupperna har bestått av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 år, på två fritidsgårdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar på respektive orter (kontrollgrupper). När det gäller huvudanalysperspektiven syns föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå, efter en kvantitativ analys, ha störst samband med inställningen till polisen och mopedfortkörning i Lillstad (där arbetarbarnen har en närmast antisocial inställning). I övrigt visar fritidsgårdsaktivitet i jämförelse med föreningsidrottande på tydligast mönster med störst skillnader avseende inställning till polisen i Storstad samt för båda orterna när det gäller inställning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna på denna studies fritidsgårdar har en generellt prosocial inställning. I Storstad är inställningen överlag mer prosocial bland de fritidsgårdsaktiva än de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Enda gemensamma undantaget är inställningen till polisen..

Förtätning innebär att nya byggnader placeras i anslutning till redan bebyggda områden så att befintlig service, infrastruktur och trafiksystem kan utnyttjas och förstärkas. Vårt examensarbete handlar om bostadsförtätning i Göteborgsregionen. Vi diskuterar begreppet förtätning och har genomfört fallstudier på två platser i orterna Mölndal och Mölnlycke strax utanför Göteborg. Arbetet inleds med en genomgång av olika förtätningstyper och dess positiva och negativa konsekvenser. Ökad exploatering ger fler bostäder i attraktiva områden, men innebär också ökad trafik och andra påfrestningar för dem som bor i närheten. Ibland planeras förtätning i grönområden, på parkeringsplatser och fotbollsplaner som människor gärna vill behålla. Både Mölndal och Mölnlycke präglas av närheten till Göteborg, många pendlar till arbeten i storstan. Men båda dessa samhällen har vuxit upp runt industrier och näringslivet blomstrar även i dag.

BAKGRUND De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma.SYFTESyftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

Fler och fler byar förlorar sina dagligvarubutiker på grund av befolkningsminskning och ändrade servicevanor. Detta medför att servicen på landsbygden försämras vilket innebär att många invånare flyttar från landsbygden in till tätorten. För att motverka ytterligare befolkningsminskning gäller det att ge dem som bor på orter utan dagligvarubutik en bättre tillgänglighet. Syftet med examensarbetet var att göra en kartläggning av de samhällsbetalda transporterna samt att ta fram förslag på samordning av dessa i Gällivare kommun. Detta ska i sin tur leda till en ökad tillgänglighet för de boende på landsbygden.

INVID Jönköping AB är ett IT-konsult bolag. De ingår i INVID-gruppen som totalt sysselsätter drygt 140 personer och finns representerade på tio orter i Sverige. De är verksamma inom ett flertal IT-områden, däribland utveckling och anpassning av webbapplikationer. Företaget har under en tid arbetat med att utveckla ett webbpubliceringsverktyg, INVID Publisher.NET. Små- och medelstora- företag erbjuds en komplett webbportalplattform med Content Management System/Customer Relationship Management (CMS/CRM) funktionalitet sammankopplat med webbhotelltjänster som företaget erbjuder.

Datorn är en stor del av ungdomars vardag, men hur stort utrymme får den i skolan? Min undersökning syftar till att ta reda på hur, om och varför datorn används inom svenskundervisningen på gymnasiet. Vad ser lärarna för skäl för respektive emot att ta in datorn i klassrummet, och hur får lärarna sina kunskaper om datoranvändning, är delar jag också ämnar undersöka.Jag har riktat in mig på lärarnas syn och gjort kvalitativa intervjuer med sju lärare, verksamma på fyra skilda skolor i olika orter i Sverige. I kapitlet bakgrund tas upp hur datorn har tagit sig in i skolan, vad läroplanen säger samt vilka möjligheter och barriärer som datorn har mött under vägen in i skolan. Jag har lagt min utgångspunkt i framförallt forskarna Ulla Riis, Gunilla Jedeskog och Lars Bolanders undersökningar kring detta.