Sök:

Sökresultat:

283 Uppsatser om Smć orter - Sida 12 av 19

VÄrgÄrda Àr pÄ G : Med fokus pÄ ÄterupprÀttandet av stationssamhÀllet.

Examensarbetet handlar om utveckling av de centrala delarna samt stationsomrÄdet i VÄrgÄrda tÀtort, VÄrgÄrda kommun. Syftet med arbetet har varit att förtÀta med ny bebyggelse i de centrala delarna av tÀtorten samt att effektivisera ytan och omrÄdet vid stationen. Arbetet Àr tÀnkt att kunna anvÀndas som ett idéunderlag av kommunen för deras framtida utveckling av tÀtorten. Litteraturstudier har gjorts kring Àmnet stationssamhÀllen och en inventering av planomrÄdet har gjorts. Som analysmetoder har jag anvÀnt mig av Kevin Lynch, SWOT-analys, en enkel bebyggelseinventering för att skapa riktlinjer för ny bebyggelse samt Àven besök pÄ orterna Herrljunga och Uddevalla, dÀr jag studerat lösningar pÄ stationsomrÄdena för att se hur dessa orter löst problemen med de nya funktioner som mÄste irnymmas pÄ ett Àldre stationsomrÄde.

Att bygga jÀrnvÀgsspÄrnÀra ? möjligt eller omöjligt?

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida det Àr möjligt eller om det Àr omöjligt att bygga jÀrnvÀgsspÄrnÀra med tanke pÄ de skydds- och sÀkerhetsavstÄnd som rÄder. Den viktigaste aktören gÀllande sÀkerhetsavstÄnd Àr Trafikverket dÄ det Àr de som planerar och projekterar hela Sveriges jÀrnvÀgsnÀt. Förutom sÀkerhetsavstÄnden kommer buller, vibrationer och elektromagnetiska fÀlt tas upp. Vidare fortsÀtter uppsatsen med ett avsnitt som förklarar hur planeringsprocessen gÄr till, vilket stÀrks genom tvÄ intervjuer. Detta föregÄs med en diskussion som bland annat avser hantera pÄ vilket sÀtt det kan vara viktigt att bygga jÀrnvÀgsnÀra samt hur trafikplanering genom tiderna har möjliggjort att bilÄkandet har ökat i stÀder och orter.

Framtagning av Arbetsprocess för Generering av Globala Elementblad med stöd av Digitala Underlag : ? Ett koncept med dagens programvaruportfölj för Scanias chassimontering

Scania verkar pÄ en global marknad med tillverkning pÄ flera orter och en förutsÀttning för att kunna garantera kvalité pÄ de produkter som levereras, oavsett vart de produceras, Àr ett konsekvent tillÀmpat standardiserat arbetssÀtt vid tillverkning och montering. Monteringsbeskrivningar - eller elementblad som de benÀmns pÄ Scania Àr en viktig del i att kommunicera detta "standardiserade arbetssÀtt" över hela företaget och alla desstillverkningsenheter.Det s.k. standardiserade arbetssÀttet Àr relativt vÀl utvecklat mellan de verkstÀder som monterar samma typ av huvudkomponenter, men i ett vidare perspektiv sÄ förekommer det mellan olika enheter sÄvÀl skillnader i presentation av data i elementblad som arbetsmetoder för att ta fram dem. Det finns dÀrför ett uttalat behov av att standardisera sÄvÀl framtagning som presentation av data i elementblad.Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla och testa en effektiv arbetsprocess för att tidsÀtta och ta fram lÀttförstÄeliga elementblad med stöd av digitala underlag. DÀrmed har en koppling mellan processerna för digital provmontering och framtagning av elementblad skapats.

Hörby centrum : förslag till förnyelse av den offentliga miljön

Hörby centrum Àr till sin fysiska struktur vÀl sammanhÄllet med vackra och vÀlproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sÀtter sin prÀgel och identitet pÄ orten. Orten har dessutom expanderat ganska jÀmnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som mÄnga andra orter har Hörby vÀxt fram kring ett vÀgskÀl och har genom motorfordonens framfart fÄtt ta del av bÄde den positiva och negativa energi detta tillför. Idag Àr de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gÄende och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Kompetensutveckling för gymnasielÀrare : med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktÀrsÀmneslÀrarna pÄ gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gÀller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktÀrsÀmnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mÄn de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrÄn frÄgestÀllningen i syftet, pÄ en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktÀrsÀmneslÀrare inom avsedda program fördelat pÄ fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade kÀnner sig kompetenta i sitt verksamma karaktÀrsomrÄde i och med att de har bÄde relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill Àgna sin tid Ät den tekniska delen som intresserar dem mest.

LinjenÀt - en fallstudie av LuleÄ och VÀxjö

Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som fÀrdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra fÀrdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra fÀrdmedel ska kunna konkurrera med bilen krÀvs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenÀt som kan göra att fÀrdmedlet anses mer vÀlfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen.

Unga mÀnniskors skÀl till att flytta: skillnader mellan
Jokkmokks kommun i Norrbotten och Vansbro kommun i Dalarna

Sverige har lÀnge fÄtt tampas med problem som de inrikes omflyttningarna i landet fört med sig. Landsbygd, glesbygd och mindre orter avfolkas medan storstÀdernas befolkning fortsÀtter att vÀxa. SÀrskilt unga mÀnniskor flyttar, och de gÀngse uppfattningarna Àr att ungdomar flyttar för att söka jobb eller för att utbilda sig. Den hÀr studien Àmnar till att ta reda pÄ vilka orsakerna till flyttning bland unga Àr och om orsakerna till flyttning skiljer sig mellan kommuner I norra Sverige och kommuner som ligger i Svealand. Studien som genomförts Àr kvalitativ och bygger dels pÄ intervjuer med utflyttade personer frÄn Jokkmokks kommun i norra Norrland, och Vansbro kommun i Svealand.

Grönstrukturplanering : En komparativ studie över tvÄ stadsbyggnadsideal

Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som fÀrdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra fÀrdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra fÀrdmedel ska kunna konkurrera med bilen krÀvs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenÀt som kan göra att fÀrdmedlet anses mer vÀlfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen.

OskÀligt hög hyra vid uthyrning av bostadslÀgenheter till företag? : om Äterbetalningsregeln i Hyreslagen

Det rÄder idag botadsbrist pÄ mÄnga orter i Sverige. MÄnga personer har inte nÄgon möjlighet att fÄ ett förstahandskontrakt till en bostad utan tvingas hyra en lÀgenhet i andra hand. De som hyr ut lÀgenheter i andra hand krÀver ofta en hyra som överstiger den hyra som de sjÀlva erlÀgger till fastighetsÀgaren. För att skydda andrahandshyresgÀster mot att bli ekonomiskt utnyttjade finns i Hyreslagen en regel som ger en andrahandshyresgÀst möjlighet att hos hyresnÀmnden ansöka om att denna ska ÄlÀgga andrahandsuthyraren att till andrahandshyresgÀsten betala tillbaka vad denne erlagt utöver vad som Àr skÀligt. PÄ senare Är har i Sverige en ny form av uthyrningsföretag (hyresvÀrdsbolag) etablerat sig.

VÄrgÄrda Àr pÄ G - Med fokus pÄ ÄterupprÀttandet av stationssamhÀllet.

Examensarbetet handlar om utveckling av de centrala delarna samt stationsomrÄdet i VÄrgÄrda tÀtort, VÄrgÄrda kommun. Syftet med arbetet har varit att förtÀta med ny bebyggelse i de centrala delarna av tÀtorten samt att effektivisera ytan och omrÄdet vid stationen. Arbetet Àr tÀnkt att kunna anvÀndas som ett idéunderlag av kommunen för deras framtida utveckling av tÀtorten. Litteraturstudier har gjorts kring Àmnet stationssamhÀllen och en inventering av planomrÄdet har gjorts. Som analysmetoder har jag anvÀnt mig av Kevin Lynch, SWOT-analys, en enkel bebyggelseinventering för att skapa riktlinjer för ny bebyggelse samt Àven besök pÄ orterna Herrljunga och Uddevalla, dÀr jag studerat lösningar pÄ stationsomrÄdena för att se hur dessa orter löst problemen med de nya funktioner som mÄste irnymmas pÄ ett Àldre stationsomrÄde.

Hörby centrum - förslag till förnyelse av den offentliga miljön

Hörby centrum Àr till sin fysiska struktur vÀl sammanhÄllet med vackra och vÀlproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sÀtter sin prÀgel och identitet pÄ orten. Orten har dessutom expanderat ganska jÀmnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som mÄnga andra orter har Hörby vÀxt fram kring ett vÀgskÀl och har genom motorfordonens framfart fÄtt ta del av bÄde den positiva och negativa energi detta tillför. Idag Àr de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gÄende och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Om besrÀmmelsefaktorer för utlÀndska direktinvesteringar- utifrÄn de nya handelsekonomin och ekonomisk geografi

UtlÀndska direktinvesteringar har ökat markant de senaste 10 Ären, en utveckling som pÄverkar det dagliga livet för allt fler mÀnniskor dÄ företagens investeringar ger upphov till sÄvÀl nya blomstrande orter som nya ödebygder. Denna uppsats syftar till att pÄ företagsnivÄ undersöka vad som pÄverkar val av geografisk plats för direktinvesteringar utomlands. I undersökningen har de faktorer som lyfts fram av den nya handelsteorin samt ekonomisk geografi undersökts. Dessa faktorer Àr tullar och andra handelshinder, transportkostnader, agglomerationseffekter, nÀrhet till och storlek pÄ marknader, positiva externaliteter samt skalfördelar. Hur viktiga dessa anledningar Àr har i denna uppsats undersökts genom en kvalitativ enkÀtmetod, dÀr företagen sjÀlva har svarat pÄ i vilken grad varje enskild anledning pÄverkat investeringsbeslutet.

Sportevenemang - Kollektivt problem eller fenomen?

Titel: Sportevenemang ? Kollektivt fenomen eller problem? Författare: Ida Jensen och Ebba Nordlund Syfte: VĂ„r uppsats har som syfte Ă€r att skapa en inblick av vad som hĂ€nder dĂ„ en liten ort blir en uppmĂ€rksammad sportevenemangsdestination. FrĂ„gestĂ€llningar: Hur har platsen betydelse för sportevenemang och tvĂ€rtom?Varför uppstĂ„r mĂ„nga olika konflikter kring sportevenemangen pĂ„ smĂ„ orter? StudieomrĂ„de: VĂ„r empiriska studie tar sin utgĂ„ngspunkt i de konflikter som uppstĂ„tt som en följd av de sandsportsevenemang som varje sommar arrangeras i Åhus. För att uppfylla uppsatsens syfte och besvara frĂ„gestĂ€llningarna har vi valt att utgĂ„ frĂ„n tre teoretiska teman; Sportevenemang som strategisk resurs, Platsen som utgĂ„ngspunkt för evenemangen och Konflikter pĂ„ platsen pĂ„ grund av sportevenemang.

Avsaknaden av relevanta motiv : en studie av fastighetsförvÀrv gjorda av privata fastighetsÀgare frÄn kommunala bostadsföretag

Syfte: GÀllande förvÀrv av kommunala hyresrÀtter har de flesta diskussioner som uppmÀrksammats, enligt vÄr uppfattning, rört ombildningen frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt. Det Àr Àven det som teoretiskt finns beskrivet. DÀrför anser vi att vÄr studie kan bidra till att belysa fenomenet och öka vetskapen, om att hyresrÀtterna kan byta Àgare och de facto byter Àgare utan att upplÄtelseformen Àndras. VÄrt syfte Àr dÀrför att studera hur fastighetsköp gjorda av privata fastighetsÀgare frÄn kommunala fastighetsföretag gÄr till.Metod: Vi har i vÄr uppsats delat hermeneutikernas synsÀtt dÄ vi Àr medvetna om att vÄr instÀllning och tolkning av studien kommer att pÄverka vÄrt resultat. Vidare har vi tillÀmpat ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vÄr studie grundar sig pÄ intervjuer.

Med hÀngslen & livrem : RusthÄll för FinlandskÀmpar i Finskt vinterkrig, 1939-1940

Jag har i denna uppsats undersökt RusthÄllningsrörelsen som den förekom under det finska vinterkriget. Jag har forskat kring hur utbredningen av denna rörelse sett ut och kommit fram till att organisationen var rikstÀckande ? om Àn ej helt homogen! RusthÄllen bildades för att ge ekonomiskt bistÄnd till svenskar frÄn regionen som Äkte över till Finland för att strida sida vid sida med vÄra finska ?bröder?. En tid efter det att de lokala rusthÄllen bildats grundades Centrala RusthÄllet. Centrala RusthÄllets mÄlsÀttning var att skapa en likformighet i de utbetalade ekonomiska understöden, samt att kunna verka som ett stöd pÄ de orter och i de regioner dÀr det inte fanns nÄgra lokala eller regionala rusthÄll.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->