Bakgrund: Varje år utses, av Dagens Industri, cirka 1000 företag till gasellföretag vilket motsvarar färre än 0,5 % av alla svenska aktiebolag.  Dessa företag uppfyller vissa kriterier där tillväxt är den viktigaste. Gasellföretagens tillväxt är viktig för Sverige då de både bidrar ekonomiskt och står för många nya arbetstillfällen. Dock är det få företag i Sverige som har kunskapen att växa. För att ett företag ska kunna uppnå tillväxt ligger det i grunden en tillväxtstrategi som måste implementeras inom organisationen på bästa sätt. Vilka tillväxtstrategier använder gasellföretag och hur implementerar de dem?Syfte: Beskriva gasellföretagens utformning och implementering av strategier samt förklara deras tillväxt genom att identifiera tillväxtfaktorer.Genomförande: Studien är av kvalitativ art och baserad på intervjuer med fyra fallföretag.Slutsats: Vi har utifrån vår fallstudie identifierat vilka tillväxtstrategier och ekonomiska styrsystem som gasellföretag använder.

Att blanda in örter i fröblandningarna till vallarna blir allt vanligare. Kunskapen om vallörter i Sverige är idag inte så stor som den borde med tanke på att användningen ökar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att öka kunskapen om örterna svartkämpar, cikoria, kummin och pimpernell då dessa säljs på den svenska marknaden. Kunskapen om gräs och baljväxter är redan stor och om vad djur kan producera med avseende på mjölk hos lakterande djur och daglig tillväxt hos växande djur är känt. Ska även örterna odlas och konsumeras av djuren borde kunskapen om vad de kan producera tack vare örterna också vara känd. De resultat som framkommit i litteraturstudien är att cikoria gav störst avkastning medan pimpernell gav den minsta avkastningen i alla avkastningsförsök utom ett där pimpernell avkastade mest.

De lagar som i Sverige reglerar avtal är till stor del dispositiva. Detta innebär att parterna själva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehålla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande använder sig många bolag av standardavtal. Det finns flera olika former av standardavtal och bland dessa former finns den typ av standardkontrakt som närmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag används vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar är det den svagare parten som måste förhålla sig till den starkare partens avtal.Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgå från motpartens avtal i jämfört med att utgå från det egna avtalet.Uppsatsen har funnit att den påverkan valet av avtal har ger olika stor påverkan beroende på vad som eftersträvas.

Bakgrunden till den nuvarande revisionsplikten i Sverige är den intensiva debatt som fördes under 1970-talet om en omfattande ekonomisk brottslighet i företagen. Föregående regering tillsatte en utredning för att se över den svenska revisionsplikten. Nuvarande regering förändrade delvis utredningens inriktning vilket så småningom ledde till delbetänkandet SOU 2008:32 och innebär i korthet att den lagstadgade revisionsplikten för små bolag ska upphöra från och med den 1 juli 2010.Syftet med denna uppsats är att diskutera möjliga konsekvenser av avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, utifrån valda teorier, angående ägarnas kontroll av företaget och övriga intressenters inflytande över företagens agerande.Kvalitativa studier har genomförts i form av intervjuer och en deskriptiv/deduktiv metod har använts.Intressenternas inflytande över företagen är stort, framför allt de intressenter som har omfattande ekonomiska transaktioner med företaget. Det är tveksamt om kostnadsbesparingen blir så stor som det lagda förslaget har angett då exempelvis bankerna kan ta ut högre ränta för de företag som inte har revision. Troligen kommer kostnaden att stanna kvar i företagen eftersom kostnaderna för exempelvis kreditgivning kommer att öka då banken bedömer det som en högre risk att låna ut kapital till företag utan revision..

SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att på så sätt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgränserna. Det tog emellertid mer än 40 år för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen på grund av motsättningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sålunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. På grund av ytterligare svårigheter att enas dröjde det ett par år innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgängliggjordes.

Ett styrverktyg som används flitigt i dagens företag är målstyrning. Syftet med denna uppsats är att undersöka processens utformning när övergripande mål bryts ner till försäljningsmål och dess påverkan på medarbetarnas motivation. Med utgångspunkt i Latham och Lockes målsättningsteori påvisas hur målens utformning inverkar på medarbetarnas motivation. Angreppssättet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att målen utformas centralt i det företag som studien utförts på.

Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och ägarna i aktiebolag har fått en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen på de etiska reglerna har förvrängts. Skandalerna har duggat tätt i hela världen och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte något undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades den 1 november 2010. Ungefär 70 % av alla aktiebolag uppfyller kriterierna för frivillig revision. Dessa företag har nu ställts inför valet att avstå eller behålla revision. Denna kvantitativa uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar aktiebolags val att behålla respektive avstå från revision.  Undersökningen är begränsad till Västerbotten och består av material från årsredovisningar och telefonenkäter.Populationen i denna studie består av småföretag. Småföretag är komplexa och det är många faktorer som påverkar hur tillväxten ser ut i ett litet företag.

Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem.Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper.

Det har på senare tid uppmärksammats att svenska fastighetsbolag paketerar näringsfastigheter i svenska handelsbolag med utländska juridiska personer som delägare. Detta fenomen är ett skatteupplägg som kallas för handelsbolagslösningen. I uppsatsen utgår vi från ett typfall där delägarna i det svenska handelsbolaget är nederländska juridiska personer. Skatteupplägget inbegriper tre transaktionsled, där det första ledet innebär att ett säljande svenskt aktiebolag underprisöverlåter en näringsfastighet till det svenska handelsbolaget. Det andra ledet är att de nederländska delägarna avyttrar sina andelar i det svenska handelsbolaget samt fastigheten, det vill säga fastighetspaketet, till ett utomstående köpande aktiebolag i Sverige.

Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny årsredovisningslag. Denna är en ramlag där lagstiftaren har överlämnat arbetet med att definiera hur tillämpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar på denna vid utformning av praxis för de små företagen. Detta leder till att utformning av praxis för små företag tar lång tid samt att innehållet långt ifrån säkert möter det informationsbehov som en användare av ett 10/24-bolags årsredovisningar har.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilken information en årsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehålla för att tillgodose användarnas behov. Med hänsyn till dessa behov ämnar vi utarbeta ett innehåll för en årsredovisning för 10/24-bolag.Avgränsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen.

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lång tid tillbaka. I mars 2008 överlämnades ett delbetänkande angående avskaffandet av revisionsplikten för små företag, där utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krävde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.Problem:  Hur ser revisorer på förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer på sin roll inom mindre företag och kommer lagändringen att ändra deras uppfattning?Syfte:  Syftet med studien är att beskriva hur tre godkända/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt små och medelstora företag.Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. Därefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer.

Syftet med uppsatsen var att förklara vilka avvikelser från redovisningsrekommendationer som företag gör samt om det är vanligt förekommande att företagen medvetet avviker från rekommendationerna. Vi gjorde en dokumentstudie med utgångspunkt från sekundärdata i form av årsredovisningar från aktiebolag i Sverige. I dokumentstudien påträffades en avvikelse från redovisningsrekommendationerna vilket medförde att någon statiskt analys inte kunde göras. Syftet med uppsatsen ändrade inriktning då vi ville förstå varför avvikelser från redovisningsrekommendationer i obetydlig grad figurerar och förklara varför man följer rekommendationerna utan att avvika när möjligheten finns. Undersökningen ändrades från en deduktiv till en induktiv ansats.

I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Eftersom aktieägarna inte har något personligt ansvar för bolagets förpliktelser finns det ett skydd för det egna kapitalet i bolaget. Fordringsägare och andra intressenter skall alltid kunna lita på att bolaget har ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Det finns bland annat regler om personligt betalningsansvar för aktieägare och ställföreträdare i bolaget vid kapitalbrist, det vill säga när det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.Studiens syfte är att ge en ökad förståelse kring de risker som ägare och ställföreträdare tar när bolagets egna kapital är förbrukat till mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet och varför de tar dessa risker.För att kunna uppnå studiens syfte har en insamling av primärdata genomförts i form av intervjuer. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en kvalitativ metod.De slutsatser som dras i studien är att ägare och ställföreträdare riskerar att bli personligen betalningsansvariga om de inte följer det regelverk som finns för att skydda det egna kapitalet i bolaget.

BakgrundOutsourcing är ett ämne som på senare år har uppmärksammat smer och mer. Outsourcing har även blivit ett allt vanligare begrepp i företagsvärlden. Det finns olika typer av outsourcing och några av dessa är: offshoring och nearshoring.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur outsourcingen av ekonomifunktioner ser ut bland aktiebolag i Västra Götalands län.FrågeställningarAv vilka anledningar väljer företag att outsourca sina ekonomifunktioner och vilka för- och nackdelar anser de att outsourcing av ekonomifunktioner bidrar med? Finns det någon relation mellan outsourcing av ekonomifunktioner och företagsbransch eller omsättning?MetodFör att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät. Studien avgränsades till företag som enskilt eller koncernmässigt omsatte 50 miljoner kronor eller mer avseende år 2010 i Västra Götalands län.