Sök:

Sökresultat:

874 Uppsatser om Smärtande kropp - Sida 49 av 59

Tre skolors arbete med mat och hÀlsa - Hur kommer arbetet till uttryck i undervisningen och i hela skolans verksamhet?

Barnens uppvÀxtÄr Àr en tid i livet som kÀnnetecknas av snabba förÀndringar i bÄde kropp och beteende. I Sverige har andelen överviktiga skolbarn fördubblats frÄn 1980- talets mitt till 2000- 2001. Vanor som har betydelse för hÀlsan resten av livet grundlÀggs i unga Är. Om barn vÀljer en hÀlsosam livsstil beror pÄ omgivningen, som till exempel skolan. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, vilket medför att skolan har en central roll i det hÀlsofrÀmjande arbetet.

Varför Àr det pinsamt? : En kvalitativ studie om social skam

Fysisk aktivitet Àr viktigt för alla och vÄra kroppar Àr skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att Àta rÀtt och att motionera tillrÀckligt för att kropp och sjÀl ska mÄ bra. Att leva sunt pÄ olika sÀtt Àr nÄgot som mÄnga mÀnniskor strÀvar efter idag, men tyvÀrr finns det mÄnga i samhÀllet som Àter fel och rör pÄ sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar för att fÄ med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill sÀga de elever som Àr mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte nÀrvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, dÀr Ätta enskilda intervjuer med lÀrare i Idrott och hÀlsa har genomförts.

Uppsala-HemisfÀren

UtmÀrkande för Uppsalas arkitektur Àr domkyrkan och slottet. En kÀnslighet för den sÄ kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda pÄ avstÄnd) som lÀnge har prÀglat stadens stadsplanering och Àr ett av flera skÀl till att antalet byggnader högre Àn 5?6 vÄningar anses vara lÄgt. PÄ vÀstra sidan av FyrisÄn finns ytterligare en del arkitektoniska sevÀrdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som Àven dessa ingÄr i denna kulturella och historiska nod av landmÀrken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadomrÄdet ska i bÀsta av fallen kunna ingÄ i denna knut av attraktioner.

Sömnproblem hos barn och ungdomar - en kartlÀggning av behandlingsmetoder

SAMMANFATTNINGBakgrund: Barn behöver sömn för att kropp och hjÀrna ska fungera optimalt. Funktioner som minne och koncentrationsförmÄga samt samspel med förÀldrar och kamrater har klara samband med sömnens lÀngd och kvalitet. Sömnbrist kan pÄverka den psykiska och fysiska hÀlsan med symtom som till exempel oro, Ängest och ökad risk för övervikt.  En av sjuksköterskans uppgifter inom vÄrden Àr att stÀrka och stödja patienten för att fÄ kraft att hantera sin situation. Detta stÀmmer vÀl överens med Dorothea Orems omvÄrdnadsteori dÀr grundtanken Àr att mÀnniskan i allmÀnhet bÄde har förmÄga och motivation och göra det som krÀvs för att ta hand om sin hÀlsa.Syfte: Att kartlÀgga vilka icke farmakologiska behandlingsmetoder och egenvÄrdsrÄd som finns för barn och ungdomar 0-18 Är för att frÀmja en god sömn.Metod: Litteraturöversikt dÀr 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.Resultat: Litteraturöversikten gav flera behandlingsmetoder för sömnproblem, varav de mest förekommande var KBT och andra metoder för beteendeförÀndring samt införande av fasta rutiner. EgenvÄrdsrÄd som gavs avsÄg bland annat av att minska stimuli för att frÀmja nattsömnen.

Kommunikation och socialt samspel i vardagen - boendestödets betydelse för mÀnniskors delaktighet och egenmakt : en kvalitativ studie om mÀnniskor med psykiska funktionshinder

SamhÀllet förÀndras och blir allt mer mÄngkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och förÀldrar.I min undersökning intervjuade jag tvÄ pedagoger och fem förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola, dÀr jag gjorde tre observationer. Pedagogerna Àr mycket positiva i sin kommunikation med förÀldrarna. NÀr inte det talade sprÄket rÀcker till anvÀnder man hela sin kropp och tecken, alltsÄ pekar och ritar och ber barnen hjÀlpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det hÀnder att man inte förstÄr varandra och det kan skapa frustration nÀr man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.

Upplevelsen av att leva med akut leukemi - Ett patientperspektiv

Varje Ă„r drabbas ungefĂ€r 1000 individer av leukemi, en cancerform som drabbar blodet. Knappt hĂ€lften av dessa fĂ„r diagnosen akut leukemi (AL). Patienterna fĂ„r under lĂ„ng tid genomgĂ„ mĂ„nga smĂ€rtsamma behandlingar dĂ€r biverkningar och symtom upplevs som oerhört pĂ„frestande. Fatigue (trötthet), matleda och infektionsbenĂ€genhet Ă€r ofta förekommande. Även om sjukdomen drabbar mĂ„nga varje Ă„r sĂ„ uppmĂ€rksammas den inte i lika stor grad som andra cancerformer, som till exempel prostatacancer eller bröstcancer.

Hur unga kvinnor resonerar kring abort och sin sexuella hÀlsa

Av antalet aborter som genomförs i Sverige, Àr andelen av dem 19.9 procent unga kvinnor under 19 Är. En av barnmorskans arbetsuppgifter Àr att arbeta för att frÀmja unga kvinnors sexuella hÀlsa, genom att informera om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och livsstilens betydelse i sammanhanget. I ungdomstiden ingÄr att pröva sig fram sexuellt och ungdomar Àr medvetna men utsÀtter sig ocksÄ för sexuella risker. Syftet med studien var att öka kunskap och dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för unga kvinnors tankar och instÀllning kring abort. Sju intervjuer med unga kvinnor under 19 Är utfördes.

Sjukgymnastens vÀg till behandling utav den temporomandibulÀra leden: En litteraturöversikt pÄ mÀtmetoder och behandlingar

Den temporomandibulÀra leden (TMJ) Àr den led som vi anvÀnder mest i vÄr kropp. Vi anvÀnder den nÀr vi pratar, tuggar mat och nÀr vi svÀljer. TMJ Àr sammankopplad till nÀrliggande anatomiska strukturer sÄ som cranium, clavikula, atlanto-occipitala leden, samt cervikal och thorkal och pÄverkas av dÄlig postural hÄllning. RDC/TMD Àr den mest anvÀnda protokollet för att klinisk diagnostisera temporomandiblar dysfunktion. Dysfunktion i TMJ Àr fyra gÄnger vanligare bland kvinnor Àn mÀn.

En förÀndrad livsvÀrld och levd kropp efter viktoperation : En litteraturstudie om upplevelser av viktnedgÄng

SAMMANFATTNINGBakgrundEutanasi debatteras i mÄnga lÀnder och Äsikterna Àr mÄnga. Att agera etiskt och moraliskt utifrÄn lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vÄrdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rÀtt till autonomi och sjÀlvbestÀmmande blir lidande.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors instÀllning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka ÄtgÀrder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede.MetodEn litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text.ResultatMajoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i lÀnder dÀr eutanasi Àr tillÄtet enligt lag stÀllde sig positiva till eutanasi.

Fr?n abstrakt begrepp till konkret vardag. Erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder

Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.

Morfologisk variation hos skrubbskÀdda (Platichthys flesus) : finns det en koppling till ekologi?

Fiskars morfologi, det vill sÀga dess utseende och form, kan variera beroende pÄ hur de utvecklas och fortplantar sig. Morfometriska analyser anvÀnds för olika typer av studier dÄ det ger information om grupper av individer med samma reproduktions-takt, tillvÀxt och överlevnad samt fenotypiska grupper. SkrubbskÀdda, Platichthys flesus, delas in i tvÄ olika lektyper; utsjölekande och kustlekande, dÀr de utsjöle-kande lÀgger pelagiska Àgg och de kustlekande lÀgger demersala Àgg. Morfomet-riska analyser kan vara en bra metod att skilja dessa lektyper Ät i förvaltningen. I denna studie fotograferades skrubbskÀddor och morfometriska analyser utfördes i samarbete med BONUS-INSPIRE för att avgöra om dessa tvÄ lektyper skiljer sig Ät i morfologi.

Efter hjÀrtoperationen - En litteraturstudie kring patientens upplevelser av den första postoperativa tiden i hemmet

Nya operationsmetoder inom hjÀrtkirurgin effektiviserar sjukhusvÄrden och kan medföra kortare vÄrdtider för patienten. Kunskap och förstÄelse kring patientens upplevelser efter operationen, bidrar till att vÄrd och behandling pÄ sjukhus optimeras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av den första tiden i hemmet efter en hjÀrtoperation. Metoden utgörs av en litteraturstudie. Med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys har tio artiklar analyserats.

Samspel och samlÀrande pÄ förskolans smÄbarnsavdelning : En observationsstudie

Examensarbetets fokus Àr hur smÄ barn mellan ett till tre Är interagerar och samlÀr tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlÀrande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer pÄ förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala vÀrld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning med 16 barn, dÀr 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var Àven nyinskolade pÄ avdelningen.

Skolan som organisation och arbetsplats : En F-9skola i en F-3skolas kropp

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Den ickeverbala kommunikationens betydelse. Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? Àr en fallstudie med kvalitativ metod dÀr ?BerÀttelsen om K? stÄr i centrum.Det empiriska arbetet sÀtts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. FlerÄrig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar pÄ följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom anvÀndandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sÄdan kommunikation?Hur förhÄller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser fÄr denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det Àr möjligt att konstruera en förstÄelse av sin verklighet och sig sjÀlv genom sitt handlande i kropp, rörelse, fÀrger, lera, ljud pÄ instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som sprÄk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjÀnst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] Àr av avgörande betydelse dÄ utveckling av sinne och sjÀlv Àr en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmÀnskligt omrÄde skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, kÀnslomÀssiga, intersubjektiva mötet som uppstÄr ? och att tolkning fÄr stÄ tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken Àr central för var mÀnniska.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vÄrt vara som mÀnniskor. Jag har i tidigare texter anvÀnt benÀmningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->