Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

Demenssjukdom drabbar var femte person över 80 Är i Sverige och befolkningsmÀngden ökar stÀndigt, vilket betyder att demensvÄrd Àr av betydelse för framtida forskning och har stor utvecklingspotential. Demens innebÀr att den kognitiva förmÄgan; minne, orientering till tid och rum, personlighetsförÀndring och förmÄga att ta hand om sig sjÀlv, försÀmras steg för steg. Att leva i en stimulerad vardag Àr av stor vikt för denna patientgrupp. Syftet med litteraturöversikten Àr att kartlÀgga hur vÄrdhundar pÄ olika sÀtt kan pÄverka livskvaliteten för patienter med demens. Studien Àr en litteraturöversikt dÀr en induktiv metod har anvÀnts.

Demenssjukdomar ökar i samband med att medelÄldern bland befolkningen i Sverige stiger. Sjukdomen innebÀr svÄra kognitiva och kommunikativa funktionsnedsÀttningar som vanligtvis leder till frustration och oro hos den som drabbats av demens. Dessa beteenden behandlas ofta med oro- och ÄngestdÀmpande lÀkemedel. Studien Àr del av en interventionsstudie som har genomförts pÄ fem olika vÄrd- och omsorgsboende i Marks Kommun. Syftet med studien var att undersöka om taktil beröring kunde öka vÀlbefinnande hos personer med demens samt om administrationen av lugnande lÀkemedel minskade i samband med taktil beröring.

Bakgrund: Demenssjukdomar kan drabba vem som helst. Antalet insjuknade förvÀntas öka vÀrlden över inom 50 Är. DÄ medicinska behandlingsmöjligheter Àr fÄ anses god omvÄrdnad och förbÀttrat vÀlbefinnande vara bÀsta behandlingen. VÄrdhunden har blivit ett begrepp inom vÄrden av mÀnniskor med demens dÄ tidigare forskning visat att vÄrdhunden pÄ ett positivt sÀtt bidragit med fysiska och psykiska förbÀttringar samt ökat vÀlbefinnande hos mÀnniskor med demens.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vÄrdpersonalen upplever att en vÄrdhund pÄverkar vÀlbefinnandet hos de boende pÄ ett demensboende.Metod: Studien Àr en sammanstÀllning av intervjuer med informanter utvalda med snöbollsmetoden. Genom att jÀmföra likheter och skillnader mellan intervjuerna utvecklades fem olika kategorier.Resultat: Resultatet visade att en vÄrdhund upplevdes frambringa mycket glÀdje och en förbÀttrad social samvaro för de boende pÄ demensboendet.

Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Med stigande Älder sker biologiska förÀndringar som innebÀr förlust av förmÄgor. Detta brukar kallas det normala Äldrandet. Demens dÀremot innebÀr inte ett normalt Äldrande. Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste formen av demens och orsakar förÀndringar i hjÀrnan som medför minnesproblematik och i sin tur pÄverkar de intellektuella funktionerna. Sjukdomsförloppet Àr av nedbrytande art.

Demenssjukdom hör till de vanligaste folksjukdomarna. ....

Syfte: Att beskriva personcentrerad vÄrd utifrÄn vÄrdpersonalens perspektiv i omvÄrdnaden av personer som lever med demens. Metod: Litteraturöversikt med 11 vetenskapliga artiklar varav 6 stycken kvantitativa och 5 stycken kvalitativa vilka sammanstÀlldes och ledde fram till resultatet. Resultat: Resultatet visar att i personcentrerad omvÄrdnad ska vÄrdpersonalen se mÀnniskan framför sjukdomen, se personens individuella behov, önskemÄl och intressen. VÄrdpersonalen Àr med och skapar meningsfulla aktiviteter efter förmÄga med hjÀlp av personernas delaktighet eller genom ta tillvara pÄ livshistorien. Personer som lever med demens Àr delaktiga i sin omvÄrdnad och vÄrdpersonalen stödjer deras sjÀlvstÀndighet.

NÀrstÄende till personer som drabbas av demens upplever att hela livssitua- tionen pÄverkas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de nÀrstÄendes upplevelse hur relationen förÀndrades till den anhöriga med demenssjuk-dom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: Förlust av anhörigs personlighet och svÄ-righet att möta nya behov, förlust av kontroll och framtidshopp, oro och för-lust av frihet, samhörighet och kÀrlek. Kategorierna gav en inblick i hur nÀr-stÄende upplever tillvaron att leva tillsammans med en dement anhörig.

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.