Bakgrund: Den goda vården syftar till att lindra mänskligt lidande, såsom smärta. Detta är inte alltid uppnått inom den slutna sjukvården idag, och patientens smärta blir inte lindrad. Musik kan användas som en hälsointervention inom sjukvården och har visats ha en rad positiv inverkan på patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvårdnadshandling har för verkan på patientens smärttillstånd vid en akut smärta.Metod: En litteraturstudie baserad på 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan på ett akut smärttillstånd. Resultat: Resultatet visar på att musik som en individanpassad omvårdnadshandling kan lindra patientens smärttillstånd.

Detta är en empirisk studie som har syftat till att synliggöra vilka strategier elever i årskurs två har använt när de löst öppna utsagor samt vilka missuppfattningar som förekommit i samband med detta. Studien har även syftat till att synliggöra hur eleverna har kunnat relatera öppna utsagor till vardagliga sammanhang. Vid datainsamlingen, som utfördes på två olika skolor, genomfördes 15 kvalitativa intervjuer vilka kombinerades med observationer.Eftersom det i uppsatsens syfte finns en underförstådd relation till fenomenografin och hermeneutiken i form av såväl teorier som metodologier har dessa forskningsansatser varit en stor inspirationskälla i vår undersökning. Vidare har vi genom vår studie visat att de strategier som elever använder när de löser slutna utsagor till stora delar även används när eleverna löser uppgifter i form av öppna utsagor. Resultatet har visat på en bred variation i elevernas lösningsstrategier och det framgår att eleverna, vid deras lösningar av öppna subtraktionsutsagor, knappt använder de tre vanligaste subtraktionsstrategierna.

Vår studie syftar till att studera två lärares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstämmighet. Studien genomfördes i två skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan är prisbelönt för sin språksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara våra frågeställningar som ärHur skapar lärarna interaktionsutrymme för eleverna genom användning av slutna, öppna och autentiska frågor?, Vilken respons får eleverna på sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan en skola med språkinriktning och en traditionell skola med avseende på fråga 1 och 2? Resultaten visar att läraren står för största delen av dialogutrymmet i klassrummet.

Detta är en empirisk studie som har syftat till att synliggöra vilka strategier elever i årskurs två har använt när de löst öppna utsagor samt vilka missuppfattningar som förekommit i samband med detta. Studien har även syftat till att synliggöra hur eleverna har kunnat relatera öppna utsagor till vardagliga sammanhang. Vid datainsamlingen, som utfördes på två olika skolor, genomfördes 15 kvalitativa intervjuer vilka kombinerades med observationer.Eftersom det i uppsatsens syfte finns en underförstådd relation till fenomenografin och hermeneutiken i form av såväl teorier som metodologier har dessa forskningsansatser varit en stor inspirationskälla i vår undersökning. Vidare har vi genom vår studie visat att de strategier som elever använder när de löser slutna utsagor till stora delar även används när eleverna löser uppgifter i form av öppna utsagor. Resultatet har visat på en bred variation i elevernas lösningsstrategier och det framgår att eleverna, vid deras lösningar av öppna subtraktionsutsagor, knappt använder de tre vanligaste subtraktionsstrategierna.

Idag är antibiotikaresistens ett allvarligt problem. En tillfällig lösning på problemet är att utnyttja synergieffekter som kan uppstå mellan olika typer av antibiotika. Det innebär att antibiotika skulle kunna ha effekt mot bakterier som har utvecklat resistens.I denna rapport har flera olika metoder, för att mäta bakterietillväxt, utvärderats. Dessa metoder indikerar om antibiotikakombinationerna har en effekt. Däribland har både kommersiella och nyligen publicerade metoder undersökts.

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut.Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material.

Bristerna inom psykiatrin har länge varit mycket påtagliga och anhörigas behov av stöd och hjälp har i många fall varit underminerade. Många slutna vårdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning på de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gällande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades på 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och värderades.

Vi ämnade att undersöka lärares och elevers attityder gentemot nuvarande betygssystem. Studien är fokuserad på lärares och elevers uppfattningar om betyg och vad betygssättning grundar sig på samt en jämförelse mellan de båda respondentgrupperna. För att besvara syftet utarbetades frågeformulär med öppna och slutna frågor som bearbetades på ett såväl kvalitativt som kvantitativt sätt. Studiens resultat ställdes sedan i relation till tidigare forskning. Studien visade att såväl lärare som elever ansåg motivation vara den viktigaste funktionen hos betyg.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer.

Ett operahus på Stadsgårdskajen, väster om Fåfängan. Placeringen är vald för att försöka ta tillvara på många av platsens kvalitéer och koppla byggnaden både till staden och till vattnet. Detta görs genom scenernas vinkelräta relation till varandra där den lilla scenen lägger sig i fonden av Folkungagatan medan den stora vänder sig mot vattnet. Symbolen skapas med hjälp av de utkragande salongerna som. Klädda i ett stålnät av zink uppfattas de som slutna från utsidan medan man från insidan ser igenom och ges utblickar mot Stockholm och och dess natur.

Syftet med denna studie är att studera och analysera gymnasieelevers uppfattningar av vad rättvisa innebär i bedömnings- och betygssammanhang i det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Metoden vi använder oss av är den halvstrukturerade intervjun med en kombination av öppna och slutna frågor till de fjorton informanterna. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att sedan transkriberas och utgöra materialet i vår undersökning. Eleverna som medverkar i vår studie kommer från en och samma skola och könsfördelningen är hälften pojkar och hälften flickor. Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes i gymnasieskolan 1994 vilket innebär en jämförelse av elevens framvisade kunskaper och färdigheter med på förhand givna betygskriterier.

Förändring i kompetens och samband mellan olika skattningsinstrument bedömdes hos blivande telefonrådgivare under en längre utbildning i Motiverande Samtal (MI). Fjorton personer med blandad bakgrund och erfarenhet inom hälso- och sjukvård utbildades för att arbeta på Alkohollinjen. De blivande rådgivarna erhöll sammanlagt åtta dagars MI-utbildning fördelade över nio månader. Olika skattningar gjordes för att följa rådgivarnas MI-kompetens. Fem samtal med fiktiva klienter (skådespelare) spelades in under utbildningens gång och kodades av oberoende kodare med Motivational Interviewing Treatment Integrity code (MITI).

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka och beskriva elevers arbete med lässtrategier.Mer specifikt undersöktes strategier inom RT-metoden med hjälp av textrörlighetsbegreppet.Vidare ämnade jag skapa mig en uppfattning om vilka typer av textrörlighet som varrepresenterade i RT-metodens fyra olika strategier, i vilken av strategierna eleverna var mesttextrörliga samt vilka textrelaterade frågor läraren ställde och vilka typer av textrörlighet detta gavupphov till. Studien var kvalitativ och jag använde mig av observation som insamlingsmetod ochtextrörlighetsbegreppet som analysmetod.Resultatet av min studie visade att typen textbaserad rörlighet var representerad i RTmetodensalla fyra strategier medan typen rörlighet utåt var representerad i tre av strategierna.Utöver detta visade resultatet även att det var i den första av strategierna som eleverna var mesttextrörliga. Man kunde också utläsa av resultatet att textrelaterade frågor av typen ?slutna frågor?gav upphov till textbaserad rörlighet i elevernas textsamtal medan autentiska frågor gav upphovtill rörlighet utåt i samtalen. En slutsats i min studie var att läraren måste vara väl insatt i metodenför att kunna agera god förebild och vägleda eleverna samt ge dem den stödstruktur, konstruktivkritik och återkoppling som krävs för att de ska kunna använda strategierna effektivt ochmålmedvetet..

Marksaneringar görs idag i syfte att förhindra spridning av föroreningar till människa och miljö. Den vanligaste metoden för marksaneringar är att massor grävs upp och transporteras iväg för behandling. De flesta saneringar i Sverige görs i torra material såsom jord men även saneringar i sediment och andra blöta material genomförs. Vid sanering i blöta material avvattnas ofta materialet för att minska kostnader i samband med transport och förbränning. Ett material som hög förmåga att binda metalljoner och som dessutom kan hålla kvar mycket vatten är torv.

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nätverk ? en fallstudie var att ta reda på vilket ledarskap som leder till ett nätverk som främjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frågeställning för arbetet var ?Vilken inverkan har ledarskapet vid nätverksträffarna haft på de enskilda pedagogernas förmåga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt?? För att få svar på frågeställningen så har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nätverksträffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nätverk och gjort observationer samt delat ut en enkät till alla deltagare med öppna och slutna frågor.Jag kom fram till att ledarskapet och innehållet i de olika nätverken varierade och att det påverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans på olika sätt.