Personer som vårdas på sjukhus påverkas av vårdmiljöns design och atmosfär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer i livets Slut upplever den fysiska och psykosociala vårdmiljön. Fjorton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem Slutkategorier: Att ett gott bemötande och professionalitet hos vårdpersonalen ökar tryggheten, Att den fysiska vårdmiljöns utformning påverkar förtroendet för vården, Att önskemål om avskildhet ska tillgodoses, Att relationer med andra patienter ökar välbefinnandet och Att en humoristisk atmosfär ökar livskvaliteten. Resultatet av studien visade att patienterna uppskattade att känna sig väntade, sedda och inbjudna.

SammanfattningBakgrund: Stretching har använts i många år inom sport och rehabilitering med målet att minska risken för muskelskador, bland annat skador i kombination med kort hamstrings. Flera olika stretchingmetoder används för att uppnå ökad rörlighet. Tre av dessa är; 1) Statisk stretching, 2) Dynamisk stretching, 3) Proprioceptiv neuromuskulär facilitering (PNF).Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att jämföra och undersöka tre olika stretchingmetoder (statisk, dynamisk och PNF stretching) för att se vilken som är mest effektiv för att öka rörligheten i hamstringsmuskulaturen.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Sport Discus, samt Science Direct. Sökorden som användes var static stretching, dynamic stretching, pnf, flexibility samt range of motion. Totalt inkluderades till Slut 26 artiklar i den här litteraturöversikten som dels överensstämde med inklusionskriterierna och som dessutom var tillgängliga gratis och i fulltext.Resultat: De flesta studierna var gjorda på unga vuxna mellan 16 och 35 år.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de Slutliga analyserna (59 %).

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 250 barn av cancer i Sverige, men betydligt fler berörs i barnets närhet. Ett cancerbesked är ofta starkt associerat med lidande och död, vilket leder till en stressfylld tillvaro för alla i familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela familjen och involverar dem i omvårdnaden, dels för att patienten ofta har ett starkt stöd att hämta från dem, men också för att delaktighet kan upplevas ge en viss kontroll över situationen. En annan fördel är att sjuksköterskan lättare kan upptäcka och ge det stöd som föräldrar och syskon behöver.Syfte: Att beskriva familjens upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och modifierad innehållsanalys.Resultat: Att ha ett barn med cancer innebar en storm av känslor och en förändrad vardag, en händelse som upplevdes förändra livssituationen för all framtid. Föräldrarnas livsperspektiv blev annorlunda då de omvärderade mening och mål i livet.

Den 14 maj 1948 proklameras i Tel Aviv den judiska staten Israel. En nästan 2000-årig diaspora för det judiska folket har därmed nått sitt Slut. Syftet med denna studie är att undersöka hur nyhetsrapporteringen kring den judiska statens utropande såg ut i tre svenska dagstidningar: DN, Arbetet och Norrskensflamman. Dessa tidningar representerar hela den politiska, ideologiska skalan vid den aktuella tidpunkten. Den grundläggande frågeställningen kring vilken uppsatsen handlar lyder: Hur mottogs och förmedlades nyheten/beskedet om Israels utropande i DN, Arbetet och Norrskensflamman? Med hjälp av en metod som jag valt att kalla för kvalitativ ståndpunktsanalys analyseras pressmaterialet som omfattar perioden april-juni 1948.

I föreliggande studie avhandlas fenomenet afterwork. Afterwork utgör en kontext som präglas av en integrering mellan arbetslivet och privatlivet, i den meningen att arbetskollegor umgås efter arbetsdagens Slut under privata former. Studiens syfte är att beskriva upplevelsen av afterwork hos informanterna som samtliga är män, fyra kockar samt fem byggnadsarbetare.Krogen har historiskt utgjort en arena för män och denna studie använder ett genusperspektiv för att undersöka hur maskulinitet reproduceras inom fenomenet afterwork. För att besvara studiens frågeställningar används en fenomenologisk ansats och empirin har insamlats med intervjuer, samt en deltagande observation under en afterwork. Empirin analyseras med hjälp av Goffmans begrepp främre och bakre region, Gusfields begrepp ?work? och ?leisure?, samt Connells och Messerschmidts begrepp hegemonisk maskulinitet för att belysa reproducerandet av maskulinitet under afterwork. Resultaten visar att kontexten afterwork utgör en integrerad arena mellan arbetet och privatlivet där inget av det ena någonsin frångår det andra; afterwork utgör därav en förlängning av arbetsdagen då samtal om arbetet ofta förekommer.

Den genomförda lagändringen vid årsskiftet 2006 om utökad användning av DNA tekniken har redan visat tendenser på att ha stor betydelse för upplösningen av vissa brott. Lagen innebar en utökad möjlighet till DNA- provtagning på personer som figurerar i en brottsutredning. Numera går det även att ta DNA-prov på icke misstänkta personer om det har betydelse för utredningen. Samtidigt infördes nya bestämmelser i polisdatalagen som utökade registreringsmöjligheterna och ett nytt register infördes. Syftet med den nya lagen var bland annat att öka upplösningen av mängdbrotten.

Jag är skådespelare utbildad vid Statens Scenskola i Malmö 1976-1979. Sedan 1979 har jag varit kontinuerligt yrkesverksam, mestadels inom institutionsteatrar men också inom fria teatergrupper, Boulevardteatern och Moderna dansteatern. Sedan 1988 har jag varit anställd på Stockholms Stadsteater och där har jag främst arbe-tat på Unga Klara, en självständig grupp inom Stadsteatern med egen konstnärlig ledare, Suzanne Osten. Att ständigt vara i produktion eller på uppdrag in i ny produktion har gjort det svårt att hinna med att reflektera kring arbetet. Till Slut blir det en stor hög av erfarenhet och erövringar som utvecklas eller kanske faller i glömska.

Uppsatsen har syftat till att belysa Sveriges närområde ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och samtidigt finna faktorer som påverkat Sveriges säkerhetspolitiska rollval. Vidare ämnade uppsatsen att förklara, det vill säga hitta orsaksförklaringar till varför den säkerhetspolitiska miljön i Sveriges närområde ser ut som den gör. Då uppsatsen är att se som teorikonsumerande har svaren sökts genom vald teori som utgår från en regional säkerhetspolitisk analys. Vidare har även ansatser gjort ur Nils Andréns säkerhetspolitiska struktur. De teoretiska ansatserna har sedan använts som analysmodell där fyra nivåer har applicerats på empirin.

Med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag och i det faktum att mycket lite forskning bedrivits om fascismdiskursen i läroböcker, har denna studie syftat till att undersöka fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska ur ett tidsperspektiv. Frågeställningarna som legat till grund för studien har varit: Hur konstitueras fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska? samt Hur har fascismdiskursen förändrats under tidsperioden 1967-2009? För att besvara dessa frågeställningar har spanskböckernas beskrivning av Francisco Franco, hans parti och regim, francotiden samt fascismen studerats genom en diskursanalys. Undersökningsmaterialet har hämtats från 22 svenska spanskböcker utgivna 1967-2009.Studiens tillvägagångssätt har varit att fastställa ekvivalenskedjor kring vissa nodalpunkter, och genom att analysera dessa identifiera mönster i beskrivningen av fascismen. Resultatet av denna analys har visat att fascismdiskursen i spanskböckerna blir alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009, i och med att Franco och francotiden tillskrivs alltmer negativa egenskaper och en berättarröst som tar avstånd från fascismen, frankismen och diktaturen framträder allt tydligare.

Sammanfattning/AbstractBakgrund:Många patienter väljer i dag att vårdas hemma under sin sista tid i livet istället för som tidigare på sjukhus eller ett boende. Den palliativa hemsjukvården blir därför alltmer utbredd vilket samtidigt innebär att allt större krav ställs på de närstående som då ofta intar en vårdande roll. Syfte:Syftet är att beskriva hur närstående upplever sin vårdande roll i den palliativa hemsjukvården.Metod:En litteraturstudie baserad på tio resultatartiklar som består av både kvalitativa och kvantitativa studier där vi kom fram till tre teman som handlade om den närståendes upplevelser av den vårdande rollen, närståendes vårdande roll och den sjuke och närståendes vårdande  roll och sjuksköterskan. Resultat:Många närstående fann både fördelar och nackdelar med den vårdande rollen och att den innebär en stor omställning. Många närstående kände sig mer eller mindre tvingade att ta över den vårdande rollen.Tillräcklig information och en god kommunikation ansågs av de närstående som en mycket viktig faktor. Diskussion:Att vårda en svårt sjuk anhörig är ofta en belastning. Detta kräver att vårdpersonalen är medvetna om de närståendes svåra situation och upplevelsen av denna. Det är även viktigt att uppmärksamma närståendes behov av information och att ha en bra kommunikation för att vi som sjuksköterskor ska kunna stödja de närstående i deras vårdande roll.Nyckelord:Anhörig vårdare, vårdande roll, palliativ vård, döende patienter, vård i livets SlutKeywords:Family caregivers, caring role, palliative care, terminally ill, end of life care .

Diskussionerna om att ersätta flygplan 37 ?Viggen? startade 1980, mitt under det kalla kriget. Det nya flygplanssystemet skulle ha förmåga att kunna verka i de tre rollerna, jakt, attack och spaning. Efter utvärderingar och studier beSlutade man 1982 att ?Viggen? systemet skulle ersättas med ett svenskt JAS 39 system.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ungsocialisternas föreställningar om arbetarklassen. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är tanken om att klass är något som skapas genom språket som utvecklats av bland andra E P Thompson, Gerath Stedman Jones och Joan Scott. 1910 bildades en ny nationell fackförening i Sverige, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), vilket markerar undersökningen början och Slut. Ungsocialisterna var drivande i bildandet av SAC och därför är det intressant att studera deras syn på den klass de ville organisera. Materialet för studien består av ungsocialisternas två officiella tidningsorgan ? Brand och Nya Folkviljan ? under perioden 1909-1910.

Friytande bilpooler tillåter envägsresor med start och Slut vid vilken parkeringsplatssom helst inom ett avgränsat driftområde, vanligen en stadskärna. Till skillnadfrån traditionella bilpooler, vari bilar alltid ska återlämnas där de hämtats, finns riskatt fordon blir olämpligt fördelade. Driftoptimering genom dynamisk prissättning utvecklades i detta arbete med målet att möjliggöra ett kostnadsffektivt sätt att säkerställa tillgänglighet av fordon, och därmed lönsamhet, i friytande bilpooler.Två modeller för dynamisk prissättning utvecklades, samt implementerades i en prototyp av en IT-lösning för friytande elbilspooler. Grunden till den första modellenutgjordes av en verifierad modell för kostnadsminimering av stationsbaserade bilpooler med envägsresor. Modellen är baserad på MILP och hämtades ur Alvina Keksavhandling Decision support tools for carsharing systems with exible return time and stations (2006).

Nya operationsmetoder inom hjärtkirurgin effektiviserar sjukhusvården och kan medföra kortare vårdtider för patienten. Kunskap och förståelse kring patientens upplevelser efter operationen, bidrar till att vård och behandling på sjukhus optimeras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av den första tiden i hemmet efter en hjärtoperation. Metoden utgörs av en litteraturstudie. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har tio artiklar analyserats.