I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).

Antalet barn som upplever våld i familjen är stort och upplevelsen kan leda till utveckling av Posttraumatisk stresstörning (PTSD). Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om barn som upplevt våld i familjen och som visar tecken på PTSD. Frågeställningar som studien avser att besvara är (1) vilken betydelse har våldets karaktär för utvecklingen av PTSD hos barn? (2) vilken betydelse har barnets psykosociala hälsa för utvecklingen av PTSD? (3) hur kan tillfrisknandeprocessen hos barn som visar tecken på PTSD förstås? Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats samt en pre-post design. Studien inkluderar 14 barn som upplevt våld i familjen och som besvarat Children´s revised imapct of event scale (CRIES) vid Trappan-enheten i Uppsala under 2007.

Syftet med denna studie var att undersöka grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av sin kunskap för att bemöta och vårda patienter med borderline personlighetsstörning samt undersöka vilka kunskaper de önskade att grundutbildningen skulle ge. Sju legitimerade sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri som arbetar i Mellansverige deltog i studien. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens huvudresultat visade att sjuksköterskorna tyckte att psykiatriutbildningen gav en bra teoretisk grund men att den inte alltid överensstämmer med praktiken.

Introduktion: Det finns kunskap om ungdomars sömnbehov. Tidigare forskning visar att hälsokonsekvenser kan uppstå om sömnbehoven inte tillfredställs. I en dialog med skolsköterskan har ungdomar en möjlighet att samtala om levnadsvanor såsom sömn. Ungdomars syn på sin sömn och upplevelser av dess påverkan i vardagslivet kan komma att bidra till ny kunskap. Denna kunskap kan ge skolsköterskan en ökad förståelse för hur ungdomar uppfattar sammanhanget och ge en värdefull riktning på hur och var hälsosamma insatser bör initieras.

Syftet med denna studie var att, utifrån ett lärar- och elevperspektiv, undersöka olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i skolan. I studien lades fokus på tre faktorer som, enligt tidigare forskning, har betydelse vid inkludering av elever med ADHD i skolan: förväntningar och bemötande, den fysiska miljön samt anpassat arbetssätt. Som undersökningsinstrument valdes i denna studie kvalitativa individuella intervjuer med sammanlagt sex informanter: tre tidigare elever med ADHD samt tre lärare. I svaren från eleverna framkom att lärares låga förväntningar på elever med ADHD samt den negativa stämplingen på eleverna påverkade utfallet av skolgången negativt. Den fysiska miljön hade betydelse för elevernas koncentrationsförmåga men lärarnas och elevernas uppfattningar kring de viktigaste distraktionsfaktorerna i klassrumsmiljön skiljde sig åt. Lärarna i studien ansåg att anpassning är av stor betydelse för att inkludering av elever med ADHD ska få ett lyckat utfall.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

The purpose of this study is to describe and analyze four educators? views and experiences of working with children with Autism Spectrum Disorders in relation to the concept of "One school for all". Research has shown that a segregating perspective is dominant in the school system, but the education act says that all children have a right to an equal education.My starting point for this study has been the concept of term "One school for all" and the problems that can occur in working with children with Autism Spectrum Disorders. A school for all is a school where all children are welcome and where all children sees as equals regardless of what background or disability they have. This study will be important for newly graduated teachers who are not aware of Autism Spectrum disorders.

The main purpose of the thesis was to investigate if mothers of girls with Asperger syndrome/high-functioning autism experienced the same stressors regardless of society and culture or in which way the stressors might differ.A special purpose of the thesis was to investigate if the society by different types of support could relieve stress and eliminate or reduce stressors.The method of the thesis was to interview three mothers in Sweden and three in Spain, who all had a daughter, 10 - 15 years old, with Asperger syndrome or high-functioning autism.The result shows that mothers in both countries experienced equal level of stress, though the Swedish mothers got more support from the society. However, the stressors differed. For the Spanish mothers the main stressor was the girls´ problems at school. The main stressor for the Swedish mothers was how to find time to fulfil their different roles, e.g. mother, wife, housewife, professional, friend.

Background: First Line Managers are expected to create a health promoting work environment. Research has shown that the prerequisites for accomplishing a health promoting leadership are not always the best. Aim: The aim was to elucidate the prerequisites for a health promoting leadership as First Line Manager at a University hospital in Sweden based on competence, role, support structures and own durability. Results: First Line Managers at the chosen hospital seems to have rather good conditions for conducting a health promoting leadership. All respondents did have a university degree and most thought that their competence corresponded well with the role.

This report will show the energy usage of Hotel Princess in Sandviken, Sweden. When the hotel changed owner an examination of the hotels heating, ventilation and sanitary systems were done. The report showed flaws in the ventilation system, and is why the new owner wanted a closer look at the energy use of the hotel. The original building was built in the 1930s and two major extensions have been built, one in the 1950s and the most recent in the 1980s. An assumption made is that the building parts were built to the restrictions during the time. Activities on the hotel include sleep over, conference, night club, massage and swimming in the hotels pool section.

Borderline Personlighetstörning är en psykiatrisk diagnos som definieras genom symtom som bristande impulskontroll, relationsproblem och självskadeproblem.Flera av dessa symtom är av den karaktären att de förorsakar beteenden som gör att möjligheten till att ge en god omvårdnad försvåras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors attityder och upplevelser av att vårda patienter som lider av diagnosen BPS.Resultatet analyserades utifrån Evans (2003) modell. Studien har visat vilka utmaningar sjuksköterskan upplever i mötet med patienter med BPS när det gäller relation och omvårdnad.Sjuksköterskorna beskriver negativa attityder och upplevelser i arbetet med patienter med BPS. Vidare har det framkommit att sjuksköterskorna har föreställningar om egenskaper av farlighet och manipulation när det gäller patienter med BPS.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).

Bakgrund: Sömn är ett mänskligt grundläggande behov och bör därför tillgodoses hos patienter som vårdas på sjukhus. Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar upplever dock ofta upprepade avbrott på sömnen och sömnbrist vilket kan leda till både fysiska och psykiska negativa konsekvenser. Intensivvårdsmiljön med dess oljud, starka belysning och frekventa vårdrelaterade interaktioner leder ofta till oförmåga hos patienterna att få en adekvat sömn. Syfte: Att belysa olika interventioner sjuksköterskan kan tillämpa för att förbättra sovmiljön och sömnkvaliteten hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturöversikt med grund i analys av kvantitativ forskning.

Verksamheten Spindeln i Västerås vänder sig till personer med så kallad dubbeldiagnos, människor med psykisk sjukdom och samtida missbruksproblematik. Syfte med denna studie var att söka kunskap om vad klienterna med så kallad dubbeldiagnos på verksamheten Spindeln upplevde som meningsfull sysselsättning, samt om verksamheten Spindeln bidrog till att klienterna upplevde sig inneha någon form av meningsfull sysselsättning. Empirin insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem klienter från Spindeln. De teorier som behandlades var känslan av sammanhang (KASAM), stigma samt socialt kapital. Dessa teorier användes till att tolka empirin tillsammans med tidigare forskning inom området psykisk sjukdom och meningsfull sysselsättning.

The purpose of this paper was to examine how clients on the unit for adults at Södemalms district administration (Stockholm, Sweden) with severe mental illness and substance abuse differs from other clients with substance abuse at the baseline and at follow-up one year later. We have used a quantitative method and analyzed material from ASI-interviews performed at the adult drug abuse unit at Södermalm during the time period 2002-2010. At the baseline the clients with substance abuse and co-occurring severe mental illness have more problems than other clients, primarily in the area of mental health. They spend more time alone and are more likely to engage in illegal activities. Interviewers assess their situation as more serious and that they need more help in all of ASI's areas of life than other clients.