Vid SSAB Tunnplåt i Luleå gjuts metall som sedan valsas till tunnplåt. Den gjutna produkten kapas med skärbrännare och vid den processen uppstår skärskägg. Skägget har en negativ inverkan vid valsning och måste därför avlägsnas innan stålet når valsprocessen. Vid SSAB Tunnplåt i Luleå tas skärskägget bort automatiskt med en skrapa och sedan manuellt om skrapan misslyckats. Detta examensarbete går ut på att utreda orsaken till att skärSlagg ibland sitter kvar på ämnen efter skrapning och därefter föreslå en lösning för att minska problemet.

Skedala deponi har använts som en soptipp för hushållsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 år framåt. Sedan 1974 har området använts som en deponi för Slagg, slam från rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin ändrades 1993 när inte lakvatten fortsättningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprättades för lakvattenhanteringen och ett våtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.

Tillverkning av portlandklinker står för ungefär fem procent av världens totala koldioxidutsläpp. Det finns därför ett allmänt intresse att minska användandet av portlandklinker. Klinkern kan antingen ersättas av andra cementerande material, eller så kan nya cementsnåla recept utformas. I den här rapporten har två cement med inmald flygaska respektive Slagg från Cementa AB undersökts. För att undersöka klinkerersättnings-materialens potential har tester för tryckhållfasthet, uttorkningskrympning, bindetid, värmeutveckling och arbetbarhet utförts.

Bakgrunden vid projektet var varierande, ibland alltför höga, silverhalter i Slagg vid nedsmältning av anodslam på ädelmetallverket. Den ekonomiska utvärderingen visar att ädelmetaller (ÄM) för över 4 miljoner kr varje månad blir kvar i den Slagg som lämnar verket för att ytterligare en gång genomgå smältning, konvertering och elektrolys i kopparlinjen. Uttaget av metallerna försenas således i ca 30 dagar med räntekostnader som följd. Uppgiften var därför att försöka utröna orsaker och föreslå tänkbara åtgärder för att komma till rätta med problemet. Strategin med projektet var att hitta faktorer som kunde tänkas förklara variationerna hos silverhalten i den bildade Slaggen vid smältningen och konverteringen av anodslammet.

Betong är ett byggnadsmaterial som används i stor skala i byggbranschen. Över hela världen pågår kontinuerlig forskning för att förbättra betongens egenskaper för olika ändamål. De ingående delmaterialen i betongen har stor inverkan på hållfasthets- och värmeutveckling, vilka är mycket viktiga egenskaper för den härdande betongen. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök, kursundervisning och datainsamling av genomförda mätningar. Utifrån erhållna mätresultat har utvärdering genomförts för beskrivning av hållfasthets- och värmeutveckling för totalt fem betongrecept, som tagits fram av Betongindustri AB i Stockholm.

In this study potential health risks for employees in connection with handling of bottom ash and bottom ash water at a Municipal Waste Incineration (MWI) plant have been investigated. Air surrounding the bottom ash and the bottom ash water has been examined. MWI is one of the primary ways to manage solid household waste, and bottom ash is the main solid residue produced by the incineration process. Bottom ash constitutes about 15-20% of the original waste. The bottom ash is extinguished in a water bath (bottom ash water).The study was carried out in a MWI plant in Karlstad, Sweden.

Detta examensarbete har utförts åt Banverket Norra Banregionen, Investeringssektionen i Luleå. Syftet med arbetet var att med hjälp av lakförsök undersöka metallers lakningsbenägenhet och miljöpåverkan hos banvallsmaterial som innehåller järnsand. Banvallarna kan vara en källa till spridning av föroreningar. De innehåller föroreningar som t ex rester från oljor, tungmetaller, bekämpningsmedel och impregneringsmedel. I banvallarna har olika typer av Slagg bl.a.

Vid Masugn 3, SSAB Tunnplåt AB i Luleå, pågår arbete för att vidareförbättra råjärnets kvalitet genom minskad variation av Si och för att ytterligare minska förbrukningen av reduktionsmedel. För att få en ökad kunskap om tillståndet i den nedre delen av Masugn 3 utfördes i april 2004 en koksborrning ur tre av masugnens 32 formor. Försöken ingår i ett forskningsprojekt inom Jernkontorets forskningsprogram. Syftet med examensarbetet var att karaktärisera raceway och den döde mannen genom att studera borrkärnorna, processdata, koks från forma provtagen genom koksrakning, manuell mätning av racewaydjup och racewaydjupsmätning med radiometrisk utrustning. Till sist undersöktes bottentemperaturen tillsammans med andra parametrar, såsom råjärns- och Slagganalyser och råjärnstemperatur, för att fastslå om den döde mannen var aktiv eller inaktiv.

Återvinningsstation Holkesmossen ligger cirka två kilometer öster om Hagfors i Värmland. Deponiverksamhet påbörjades på platsen under 1960-talet, och fortsätter fortfarande.Tidigare forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet har, tillsammans med Hagfors kommun och Uddeholms AB, tagit fram en design för sluttäckningen av avfallsdeponin. I denna lösning används restprodukter ifrån det lokala stålverket tillsammans med konventionella jordar.Delar av deponin började sluttäckas år 2005. I dagsläget pågår sluttäckning av deponins norra slänt. Arbetet utförs etappvis och i takt med att de Slaggmaterial som används till tätskiktet har producerats och finns tillgängliga.I denna rapport har släntstabiliteten för sluttäckningen utvärderats.

Vid torrgranulering av masugnsSlagg med roterande disk hälls den smälta varma Slaggen i en stråle på den roterande disken. Slaggen slungas sedan radiellt ut åt sidorna från disken och sönderdelas till partiklar. Torrgranuleringen bidrar både till att en värdefull produkt i form av cement kan framställas, samtidigt som energin från den varma Slaggen återvinns. I dagsläget finns dock inte tillräcklig kunskap om hur olika processparametrar påverkar sönderdelningen och storleksfördelningen av partiklarna för att kunna tillämpa processen inom industrin. Syftet med projektet var att skapa en experimentell och en numerisk modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk för att undersöka hur olika processparametrar påverkar sönderdelningen och storleksfördelningen på partiklarna, samt att utveckla en bildanalysmetod för att validera den numeriska modellen mot de experimentella resultaten.En experimentell modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk skapades i laboratorieskal och förenklades genom att vatten användes istället för masugnsSlagg.

Tillgången på metallurgiskt kol och koks har under de senaste åren minskat kraftigt p.g.a. en kraftig efterfrågan, främst i Ostasien. För att hålla nere kostnaderna behöver SSAB se över sina kvalitetskrav på kol och koks och en viktig parameter i detta samband är fosforhalten. Om företaget väljer att höja den tillåtna halten på fosfor i kol och koks genom billigare inköp av råvaror kan detta resultera i en ökad fosforhalt i råjärn, vilket kan leda till negativa konsekvenser vid stålframställningen. Samtidigt har kraven på tillåten fosforhalt i färdigt ämne för vissa av specialstålen blivit hårdare, vilket ytterliggare ökar behoven på uppföljning av ståltillverkningen med avseende på fosfor.

Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial.

Rönnskärsverken är ett smältverk som fokuserar på kopparframställning. Vid framställningen av koppar uppstår en Slagg som främst består av järn och kisel. Slaggen bearbetas och granuleras till ett svart grovkornigt material, som sedan säljs under namnet järnsand. Järnsandens tekniska egenskaper gör att den är lämplig att använda som vägfyllnadsmaterial. Eftersom järnsanden uppstår som en biprodukt till följd av kopparframställningen vid Rönnskär så räknas järnsanden som en restprodukt.

GIA industri AB är ett industriföretag som designar och monterar maskiner och hjälpmedel till gruv- och stålindustrin. GIA har blivit kontaktade av en kund där glidlagren till en lyftkrok på en skänklastare har skurit. Syftet med projektet var att utreda varför dessa glidlager har skurit och, om det var möjligt, föreslå lämpliga åtgärder för att undvika att liknande haverier sker i framtiden.Inledningsvis gjordes en omfattande litteraturstudie över olika vanliga lagerhaverier och vilka primära krav ett glidlagermaterial och tillhörande smörjmedel bör uppfylla. Utvalda provbitar från de skadade lagren undersöktes med hjälp av ljusoptisk mikroskopi, svepelektronmikroskopi, energidispersiv röntgenanalys och optisk ytprofilometri. Mikroskopistudierna visade att ytan var väldigt ojämn och att det skyddande fosfatskiktet var bortnött på flera ställen vilket gav kontakt metall mot metall där smörjningen inte fungerat optimalt, vilket skapat en kraftig adhesiv nötning.

GIA industri AB är ett industriföretag som designar och monterar maskiner och hjälpmedel till gruv- och stålindustrin. GIA har blivit kontaktade av en kund där glidlagren till en lyftkrok på en skänklastare har skurit. Syftet med projektet var att utreda varför dessa glidlager har skurit och, om det var möjligt, föreslå lämpliga åtgärder för att undvika att liknande haverier sker i framtiden.Inledningsvis gjordes en omfattande litteraturstudie över olika vanliga lagerhaverier och vilka primära krav ett glidlagermaterial och tillhörande smörjmedel bör uppfylla. Utvalda provbitar från de skadade lagren undersöktes med hjälp av ljusoptisk mikroskopi, svepelektronmikroskopi, energidispersiv röntgenanalys och optisk ytprofilometri. Mikroskopistudierna visade att ytan var väldigt ojämn och att det skyddande fosfatskiktet var bortnött på flera ställen vilket gav kontakt metall mot metall där smörjningen inte fungerat optimalt, vilket skapat en kraftig adhesiv nötning.