Skyfall kan leda till stora konsekvenser för samhället, framförallt i en stad då den urbana miljön är känslig för extrema händelser. Västerås stad har tidigare drabbats av Skyfall där följderna har varit kostsamma. Den senaste forskningen pekar på att intensiva regnhändelser kommer bli allt mer vanligt förekommande, därför är det intressant att undersöka vilka konsekvenser dessa regn kan leda till.En analys har gjorts med utgångspunkt från SMHI:s lågpunktskartering över Västerås. Utifrån denna kartering undersöktes vilka förorenade områden, bostadsområden, exploateringsområden, infrastruktur, vårdcentraler, skolor, nätstationer och prioriterade pumpar som ligger i lågpunktsområden. Denna jämförelse har gjorts i ArcGIS.

Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga Skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver.

Världen står inför ett klimat i förändring. Redan idag märker vi av dessa förändringar och då främst i form av temperatur- och nederbördsförändringar. Den nederbörd som faller över en, av människan, bebyggd miljö osynliggörs snabbt och leds effektivt bort i underjordiga ledningar för att slutligen hamna i våra sjöar och vattendrag eller i ett reningsverk. Förutom att dessa traditionella kommunala ledningssystem inte är ekologiskt hållbara så är de dessutom underdimensionerade och uttjänta och klarar inte av de flödesvariationer som uppstår vid extrema Skyfall, vilket resulterar i översvämningar och bräddning av avloppsvatten i sjöar och vattendrag. Det har byggts och byggs fortfarande ett samhälle som är ytterst väderberoende och sårbart.

Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga Skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver.

Natural disasters are becoming more common due to climate change and it is important to adapt the society and its infrastructure to withstand events such as extreme rainfall. Precipitation is an important climatic factor affecting the transport and annually generates the cost of millions in damages, over the past 40 years heavy rain has increased and will continue to increase in the future. The extreme rainfall that occurred in Kramfors municipality in September 2013 led to flooding and destroyed several roads, including highway 90, which recently both had been rebuilt and given a new stretch of road. Extreme rainfall had also occurred in the municipality earlier.  The aim of the thesis was to examine how the Swedish Transport Administration handles new knowledge gained after natural disasters and how this is used in the planning of new roads.

Behovet av produktplaceringssamarbeten ökar eftersom traditionell reklam minskar i effektivitet samtidigt som filmproduktioner kräver större budgetar. Bondfilmer har lockat publik i 50 år vilket gör det möjligt att studera relationen mellan filmernas karaktär och produktplaceringar ur ett historiskt perspektiv. Materialet består av den första filmen Dr. No (1962) samt den senaste filmen Skyfall (2012). Semiotiska analyser görs av scener med framträdande produktplaceringar.

Idag finns ett växande engagemang för hållbar dagvattenhantering. Ämnet är högaktuellt då vi står inför klimatförändringar med fler Skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hållbar planering av våra städer för att säkerställa en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hållbar dagvattenhantering, med fokus på ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala åtgärder och öppna dagvattenanläggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet på naturlig väg.

Avsikten med den här rapporten var dels att lära mig mer om utformning av vägkroppar samt avbördning av dagvatten och vattendrag intill för att på så sätt kunna bidra till utveckling av vägbyggande. Intresset för detta har väckts sedan rikliga nederbördsmängder ställde till översvämningsproblem vid E4:an i Västerbotten hösten 2012. Målet var att ta reda hur nederbördsmängderna förväntas bli i framtiden och komma fram till förslag på bästa möjliga vägkroppsutformning efter dessa förutsättningar. Problemformulering:1) Hur ser en normalsektion av vägkropp ut när det gäller lagertjocklekar och materialtyper? Vilka tekniker används idag för bortledning av vatten från vägkroppen?2) Vilka utgångspunkter används idag vid vägutformning när det gäller nederbördsmängder och vilka är de förväntade förändringarna av nederbörd i Sverige?3) Hur skulle en vägkropp med tillhörande vattenavledning behöva se ut med de förväntade klimatförändringarna? Behöver även vägens underbyggnad förändras?En normalsektion beskriver den generella uppbyggnaden av en väg i genomskärning längs hela den projekterade sträckan.

Förtätning tillsammans med klimatförändringarnas effekter som är synliga redan i vår samtid ställer krav på en annan syn på dagvattenhantering där öppna dagvattenlösningar är ett komplement till ledningsnätet och där dagvatten är en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lägger grunden för en hållbar dagvattenhantering där det främst är genom planområdets utformning som dagvattenfrågan kan regleras. Genom en genomtänkt höjdsättning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön så som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats även i den täta staden.Kommunernas arbete mot en hållbar dagvattenhantering försvåras av de begränsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begränsade möjligheter att styra med planbestämmelser och få möjligheter att påverka eller ålägga fastighetsägarna att utföra åtgärder.Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering är otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns få rättsfall att utgå ifrån vilket lämnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser är att det finns svårigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda områden utanför planområdet samt att ställa krav på lokalt omhändertagande (LOD).