Denna magisteruppsats undersöker vilka attityder, värderingar och beteenden som arbetsgivare och yrkesarbetare i den svenska byggbranschen har då det gäller användningen av personlig Skyddsutrustning..

Ombord på fartyg transporteras, hanteras och används farliga kemikalier. Ansvariga för arbetsmiljön är fartygsbefälen. Syftet med studien är att undersöka hur de ansvariga ombord förhåller sig till Skyddsutrustning och vilket ansvar de tar för att se till att Skyddsutrustning används på rätt sätt. I undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar att fartygsbefälen är medvetna om att de är ansvariga att se till att lagar och regler följs.

Bakgrund: Vid operativa ingrepp finns en risk för överföring av smitta mellan personal och patienter. Lokala riktlinjer ska reglera användningen av personlig Skyddsutrustning. Huvudskydd används för att hindra hår och partiklar att falla ner på sterilt område. Ögonskydd skyddar personalens ögonslemhinna mot stänk av kroppsvätskor och användandet av dubbla handskar minskar risk för blodsmitta vid stick- och skärskador.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka preoperativa val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar hos operatörer och operationssjuksköterskor. Metod: I en empirisk, deskriptiv studie med tvärsnittsdesign undersöktes val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar. Operationssjuksköterskor och operatörer observerades och tillfrågades med stöd av ett strukturerat frågeformulär.Resultat: På två operationsavdelningar i Stockholms län utfördes 240 observationer.

Bakgrund: Blodsmittor är ett problem inom sjukvården och stigmatisering av dessa patienter förekommer. HIV och Hepatit visade sig vara de infektioner som sjuksköterskor var mest rädda att bli smittade av, trots detta var användandet av Skyddsutrustning inadekvat. Syftet: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två teman, sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med blodsmitta och faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt vid blodsmitta.

Hälso- och sjukvårdspersonalen utsätts dagligen för risk att drabbas av stick- och skärskador. Det finns idag ett flertal lagar och riktlinjer som förordnar hur man som hälso- och sjukvårdspersonal skall arbeta för att undvika detta. Tidigare forskning visar dock att följsamheten till rutiner och riktlinjer kring patienter med blodsmitta är bristfällig. Syftet med studien var att i den vetenskapliga litteraturen identifiera faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer i vård av patienter med blodsmitta. Studien som genomförts är en littera-turstudie där tio artiklar granskats.

Härdplaster är en hälsovådlig produkt om den hanteras på ett felaktigt sätt. Sjömän tillhör en yrkesgrupp som använder denna produkt i sitt arbete ombord på olika fartyg. Det har visat sig från andra studier att andra yrkesgrupper inte tar nödvändiga skyddsåtgärder för att skydda sig mot härdplaster. Mot bakgrund till detta var syftet i denna studie att ta reda på hur sjökaptensstudenter förhåller sig till härdplaster och dess risker ombord. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer bestående av avgångsstudenter från Sjökaptensprogrammet i Kalmar.

?Nästa generations ryggskydd? är ett examensarbete vid Innovations- och designingenjörsprogrammet på Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren är Stefan Ytterborn på POC Sweden i Stockholm.POC är ett företag som satsar på att utveckla ny och effektiv Skyddsutrustning till alpinskidåkare för att förhindra allvarliga skador. Då utrustningen och åkstilen ständigt blir mer extrem måste även Skyddsutrustningen utvecklas för att ge så bra och smidigt skydd som möjligt.Uppdraget har gått ut på att ta fram en produkt eller metod som skyddar ryggen vid alpin skidåkning. Denna problemformulering har varit väldigt öppen och gett en hel del spelrum vid idégenerering och produktframtagning.Examensarbetet resulterade i en produkt som skyddar ryggen mot den nuförtiden mer frekventa skadeformen, kompressionsskador.

?Nästa generations ryggskydd? är ett examensarbete vid Innovations- och designingenjörsprogrammet på Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren är Stefan Ytterborn på POC Sweden i Stockholm.POC är ett företag som satsar på att utveckla ny och effektiv Skyddsutrustning till alpinskidåkare för att förhindra allvarliga skador. Då utrustningen och åkstilen ständigt blir mer extrem måste även Skyddsutrustningen utvecklas för att ge så bra och smidigt skydd som möjligt.Uppdraget har gått ut på att ta fram en produkt eller metod som skyddar ryggen vid alpin skidåkning. Denna problemformulering har varit väldigt öppen och gett en hel del spelrum vid idégenerering och produktframtagning.Examensarbetet resulterade i en produkt som skyddar ryggen mot den nuförtiden mer frekventa skadeformen, kompressionsskador.

I föreliggande examensarbete var syftet att undersöka vad personalen på ett energibolag har för attityder till användning av personlig Skyddsutrustning, tillbudsrapportering och till de riskanalyser/checklistor som ska utföras samt hur de anställda ser på företagets säkerhetsarbete. I examensarbetet sökes följande frågeställningar besvaras: Vad har de underställda för attityd till tillbudsrapporteringen? Vad har de underställda för attityd till riskanalysrapportering? Hur ser de anställda på företagets säkerhetsarbete? Tjugotvå intervjuer genomfördes med underställda, arbetsledare och högre chefer på företaget. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes på intervjupersonernas arbetsplats. Resultaten visar att det slarvades med viss utrustning som exempelvis hjälm.

Bakgrunden till studien är att vikten på den enskilda soldaten ökar allt mer vilket reducerar rörligheten. Om soldaten bär för tungt ökar risken för att verkan inte kan avges på rätt plats i rätt tid på grund av minskad rörlighet. Terrängen som amfibiesoldaten verkar i medför att stor del av striden sker till fots vilket torde betyda att rörligheten borde vara prioriterat för soldaten. Syftet med uppsatsen är att undersöka om rörlighet har varit prioriterat, för en amfibieskyttesoldat när den bedriver strid till fots, gentemot vikten på och plutonens anpassning av verkans- och Skyddsutrustning. Metoden som använts är en jämförelse mellan amfibieskyttesoldatens olika utrustningsalternativ med de vikter som fastställts i författarens analysverktyg som utgår från de amerikanska doktrinerna.

Det här examensarbetet om 15 högskolepoäng behandlar sågskyddstextilens bidrag till komfortnivån i sågskyddsplagg. Personlig Skyddsutrustning kräver att materialet innehar specifika egenskaper vilka ofta står i konflikt med en god komfortnivå. För sågSkyddsutrustning liksom flera andra typer av Skyddsutrustning är det främst den termiska komforten som begränsas. Det kan få inverkar på både arbetsförmåga och hälsa för användaren, så att utrustningen inte bara höjer säkerheten utan samtidigt riskerar den. Variationen i mätbar termisk komfort har studerats genom att ett urval av varptrikåvaror avsedda att användas som sågskydd testats avseende komfortegenskaperna ångmotstånd, luftgenomsläpplighet och vätskeledningsförmåga.

Examensarbetet har utförts vid ABB Power Transformers i Ludvika i plåtverkstaden, där stora transformatorlådor svetsas ihop. Tillsammans med vår handledare på företaget utformades ämnet för examensarbetet att bedöma luftkvalitet och arbetsmiljö vid punktsvetsning i koppar. Det fanns misstanke om att exponeringen för koppar var hög och en utvärdering av luftkvaliteten behövde därmed göras. Ingen tidigare exponeringsmätning vid svetsning i koppar har genomförts i plåtverkstaden. Syftet med examensarbetet var att utvärdera och komma fram till tre åtgärdsförslag för att skapa en bättre arbetsmiljö vid punktsvetsning samt att begränsa exponeringen av svetsrök som bildas vid svetsning i koppar. Tre åtgärder var företagets önskemål.

This degree projekt deals with Skanska´s safety at the construction site with focus on personal safety equipment. The purpose of this dissertation is to examine how the rules of personal safety equipment are applied and experienced at Skanska´s construction sites.In October 2004 Skanska started a projekt to make the construction sites more safe. With use of a questionnaire we have made a survey at different construction sites. 80 questionaires have been handed out to Skanska´s employees in the southeast region. While they were handed out we conrolled if the employees at Skanska´s construction sites used head protection, easy visible clothing, safety shoes and identification cards.The result of the survey shows how the rules are applied.

Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvården beror på bristande följsamhet till befintliga säkerhetsrutiner samt på att vårdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstänk i ögon, mun eller näsa samt genom stick- och skärskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvårdnadsarbetet innebär att han/hon ska utarbeta standarder för omvårdnad och en arbetsmiljö som främjar säkerhet och vårdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till säkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades på 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade två huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer.

Bakgrund: I dagens sjukvård möter sjuksköterskor patienter med många olika smittsamma sjukdomar. Smittoämnen sprids lätt när resandet i världen har ökat och sjuksköterskor står i frontlinjen när det gäller att utsättas för smittsamma sjukdomar på sina arbetsplatser.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som inverkar på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsamma sjukdomar.Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 18 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde stor rädsla och oro för att bli sjuka och smitta sina familjer, kolleger och vänner. Trots risken för att själva smittas framkommer att sjuksköterskorna accepterade dessa risker eftersom de såg det som en del av sin professionella skyldighet att vårda alla patienter. För att sjuksköterskor ska känna sig trygga i sitt arbete krävs att de har effektiv Skyddsutrustning, har adekvat utbildning, och stöd från arbetsgivare som ser till att det finns riktlinjer att följa.Slutsats: Sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, även när de står inför en risk för att själva bli utsatta för smitta. Tydliga rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rädsla för att bli smittade eller för att smitta sina familjer.