Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie.Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete.Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar.Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation.

I bygg- och anläggningsprojekt är ofta många aktörer samlade på ett unikt sätt och alla har sin uppgift och sitt företags synsätt. För att kunna sköta samordningen av de olika arbetena krävs en väl gjord planering, grundad på kunnande och erfarenhet. För att genomföra en organiserad tidsamordning på ett effektivt sätt krävs kommunikation och rätt verktyg. Skanska har verktygen men kommunikationen är något som de kan förbättra. Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram och skapa tankegångar bland de anställda om hur informationsflödena kan förbättras och så även samarbetet mellan de olika aktörerna på arbetsplatsen.

Människohandel för sexuella ändamål är ett brett område med många dimensioner. Många gångerkan det upplevas som ett avlägset problem och någonting som inte berör oss i Sverige.Människohandel är idag en utav världens mest lukrativa marknader och den tenderar bara till attöka. Vi vill med vår uppsats lyfta upp människohandel som fenomen och det genom att på ett merprecist plan fokusera på brottsoffrets situation. Uppsatsens syfte är således att undersöka detsvenska myndighetsförfarandet då ett människohandelsbrott för sexuella ändamål har uppdagats,med fokus på brottsoffrets situation. De centrala utgångspunkterna är att undersöka vilka rättigheterdessa offer har, samt vilka stödinsatser som finns att tillgå, men även att se till vilka faktorer somhindrar respektive möjliggör att stödinsatser kan erbjudas.Vår uppsats är en kvalitativ studie uppbyggd av två empiriska material.

Byggbranschen ställs inför stora prövningar med högt satta mål inom klimat- och energipolitiken och en omfattande påverkan på naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsättning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssättet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar på miljöanpassad nyproduktion, finns det också ett stort behov av god förvaltning av våra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas väldigt långsamt; drygt 90 procent av de hus som finns år 2020 är redan byggda (Miljövårdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan (Byggsektorns kretsloppsråd, 2001), vilket ställer höga krav på fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport är att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hållbar utveckling, men också den eventuella problematik som råder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.