Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förändringar skettbåde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har påverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta påverkar landskapet i samhälletBettna, Södermanlands län. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som är involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

Bakgrund: Hyressättningsproblematiken är idag ett hett diskussionsämne, något som år 2005 ledde till att regeringen tillsatte en särskild utredning med uppdrag att formulera förslag och normer till en allmännytta anpassad efter dagens hyresbostadsmarknad. Faktorer som ligger bakom problematiken är det faktum att det byggs allt färre hyresfastigheter, samtidigt som fler ombildningar till bostadsrätter genomförs. Med hänsyn till bostadsmarknadens utvecklingsförlopp är det angeläget att undersöka faktorer som ligger till grund för dagens hyresnivåer, vilka således bestäms genom förhandlingar mellan allmännyttiga bostadsbolag och hyresgästföreningar och därmed inte av det ursprungliga bruksvärdets syfte. Dagens system påstås vara i behov av en förändring, i det avseende att de allmännyttiga bostadsbolagens hyresnormerande roll bör tas bort och istället baseras på hyresgästernas egna värderingar gällande sitt boende. Något som även bör beaktas är frågan om hyresregleringen är en bidragande faktor till minskade investeringar i och nyproduktion av fastigheter och dessutom vad en fastighets värde har för betydelse gällande hyresnivåerna.

Den här studien handlar om unga vuxnas identitetsskapande. Syftet med studien är att analysera hur åtta unga vuxna i samtida Stockholm identifierar sig själva och hur de upplever sig bli identifierade av sin omgivning. Utifrån ett material, bestående av åtta intervjuer gjorda med unga vuxna, undersöker jag hur meningssammanhang som ålder, utbildning, etnicitet och plats förstås, används, gestaltas och kommuniceras i de unga vuxnas berättelser och hur dessa meningssammanhang skapar identifikation. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som dels utgörs av intersektionell kulturanalys. Studien visar att meningssammanhang som kläder, umgänge, språk, bloggar, graffitti, studier och boende osv.

I denna uppsats presenteras en studie som handlar om att ungdomars etablering blir en allt mer utdragen process. Mitt syfte är att undersöka ungdomars föreställningar av etableringsprocessen.Samhället är en ständig föränderligt och så även förutsättningarna för ungdomarna. Studier som gjorts mellan åren 1989 och 1997 visar att etableringsåldern stigit från 21 till 27 år under denna period, och att den idag fortfarande ligger på den nivån. En orsak till den stigande etableringsåldern är förändrade utbildningskrav som är en del av den sysselsättningspolitik som EU arbetar med mål att minska ungdomars tid i arbetslös. En annan orsak till den stigande etableringsåldern är att arbetsmarknaden har förändrats och det i sin tur skapas nya strukturella problem.

Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär halva miljöbelastningen i Sverige och 40 procent av energianvändningen. Att minska den skulle därför bidra mycket till att minska miljöbelastningen och nå ett mer hållbart samhälle.I skånska Glumslöv har AB Landskronahem byggt kvarteret Nornan, som består av 35 lägenheter i form utav 11 rad- och parhus med vision om en bra inomhusmiljö och hög komfort utan fast uppvärmningssystem. I den här studien har byggnaderna granskats och miljöbedömts, framför allt ur energi- och innemiljösynpunkt. De metoder som använts för analysen är Miljöklassningsmetoden och EcoEffect-metoden. Till grund för dessa ligger fältstudier i form av mätningar på plats, ritningsunderlag samt en enkätundersökning bland de boende.Resultatet av miljöbedömningen visar på en överlag god innemiljö i kvarteret.

Framför dig har du nu en studie som berör ämnet självbestämmande ur ett personalperspektiv. Studien bygger på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerande intervjuer. De frågeställningar som ställs i denna studie är: Hur kan personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning i sitt professionella förhållnings- och arbetssätt ta hänsyn till den enskildes rätt till självbestämmande? När personal och den enskilde har olika åsikter om vad som ska bestämmas för den enskilde, hur utvecklas då rätten till självbestämmande för den enskilde? Vilka normer och värderingar kan bli dominerande från personalens sida när oenighet uppstår mellan personal och den enskilde om vad som ska bestämmas för henom?Det viktigaste resultatet från denna studie är att personalen upplever en svårighet i att den enskilde ska bestämma själv och samtidigt få stöd och hjälp..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra hur klassrumsundervisning bedrivs i två svenska och två finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmänna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut?MetodDe metoder som använts i studien är löpande och på förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lärarintervjuer och två intervjuer med rektorer genomförts vid två högstadieskolor i Storstockholm och vid två högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehållet och tiden lagd på olika moment, elevernas självständighet, det disciplinära klimatet och relationen mellan lärare och elev samt klassrumsklimatet.

Huvudsaklig målsättning i uppsatsen är att undersöka om cideräppelsorter använda till att framställa  cider Pays d´Auge går att odla i Falun/Borlänge. Andra mål är att undersöka vilka odlingsförutsättningar som kan ge ett gynnsamt mikroklimat för äppelodling i Falun/Borlänge samt undersöka andra omständigheter som kan ge ett äppelträd en positiv utveckling i Falun/Borlänge.De metoder som används i uppsatsen är : Litteraturstudier, informationsökning över internet samt intervjuer.Resultat visar på att 14 av sammanlagt 48 för uppsatsen undersökta cideräpplesorter troligen har tillräcklig härdighet för att kunna odlas i Falun/Borlänge.Resultat visar också på att värmealstrande mikroklimat samt positiv utveckling av ett äppelträd kan fås genom ?rätt? läge, utforming av odlingytan samt skötsel.I disskussionen sammanställs och analyseras  ett destillat av informationen från resultatdelen. .

Examensarbetet tar upp frågan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden består av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvärs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan två grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen är de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgänglighet till viktiga målpunkter med gena och trygga vägar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka makten kring läxan och hur läxan kan påverka människor. Jag vill också undersöka hur läxan framställs och bibehålls i dagens läxdiskurser.Teori: I den här uppsatsen studerar jag hur läxan och dess normer kan uppfattas ur ett maktperspektiv. Foucaults perspektiv på hur sociala fenomen skapas i och genom diskurser är centrala i uppsatsen. Jag studerar Foucaults syn på hur makten i dagens samhälle har flyttats från makthavarna till att individerna styr sig själva. Därför behöver makten olika tekniker och strategier för att disciplinera och styra.

Sammanfattning Titel: Dagens agenda: Nöjd kund Fastighetsföretags syn och arbetssätt för att få nöjda hyresgäster i Malmös bostadsområden. Författare: Stina Pettersson & Isabella Gadde Avdelning: Teknik och Samhälle vid Malmö Högskola Handledare: Peter Hansson & Sarah Jaxell Syfte: Syftet med rapporten är att göra en undersökning av hur fastighetsföretag arbetar med service i centrala Malmö samt i Malmös ytterområden som Fosie, Hermodsdahl, Holma, Södervärn och Bellevuegården. Vi vill få fram om fastighetsföretag arbetar med service på olika sätt i olika områden, inre samt yttre områden. Vi vill få reda på hur fastighetsföretag skapar trivsel för deras bostadsgäster i inner- och ytterområden i Malmö. På så sätt försöker vi skapa en helhetsbild av hur man arbetar med service och kundrelationer i inre och yttre bostadsområden i Malmö. De tre frågeställningarna lyder: - Hur arbetar fastighetsföretag för att få nöjdare kunder? - Vilken inställning har fastighetsföretag till att skapa trivsel och nöjda kunder? - Skiljer sig fastighetsföretagens arbetsinsats för att skapa nöjda kunder i olika bostadsområden? Metod: De tre frågeställningarna har undersökts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod.

Detta arbete täcker utvecklingen av ett hemautomationssystem som tillåter hushåll att sänka sin elkonsumtion och miljöpåverkan. Samtidigt som det ger den boende ett sätt att spara pengar samt ett bekvämt sätt att fjärrstyra sitt hem.Arbetet utvärderar också vilka delar som är viktiga för att i framtiden hitta en lösning som täcker alla problem med det utvecklade systemet.Systemet består av en nätverksenhet som vidarebefordrar signaler/meddelanden till en s.k. fjärrströmbrytare för att kunna kontrollera t.ex. lampor och värme i ett hus. Den kan också ta emot data från sensorer och skicka denna tillbaka till användaren.

Syftet med denna studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn arbetar med jämställdhetsfrågor. Detta undersöktes genom fyra halvstrukturerade intervjuer med personal på HVB-hem för ensamkommande flickor och pojkar mellan 14-17 år. En kvinna och en man på respektive boende intervjuades. Intervjuerna spelades in och det transkriberade materialet analyserades utifrån socialkonstruktivistisk teori samt utifrån ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen visar hur stereotypa föreställningar kring kön konstruerades i det sociala arbetet med ensamkommande barn.

Skogens biologiska mångfald hotas främst genom den påverkan som människan har på naturen. Skogsbruk och bekämpning av skogsbränder leder bland annat till att landskap och habitat fragmenteras samt att mängden död ved minskar i skogen. Naturvårdsverket och länsstyrelser arbetar inom ramen för de nationella miljömålen med åtgärdsprogram för hotade arter. Detta som ett led i arbetet med bevarandet av den biologiska mångfalden. Många hotade arter har en dålig spridningsförmåga, därför krävs planering utifrån ett landskapsperspektiv där stora sammanhängande områden sätts av och restaureras.

Förhållandevis lite har skrivits om vilken inverkan olika väderfeno-men har på människan. Däremot finns mer forskning angående mil-jön och vikten av dagsljus. Den här studien ville undersöka om det ligger någon sanning i att vädret verkligen styr både vår fysiska och mentala hälsa. Vad är det egentligen som gör människan så engage-rad i ett fenomen, är det vädret i sig eller ?bara? föreställningar.