Den nya försäkringsavtalslagen (NFAL) träder i kraft den 1 januari 2006. Ett av dess syften är att stärka konsumentskyddet. För att uppfylla det syftet har lagstiftaren bland annat valt att införa en kontraheringsplikt. Kontraheringsplikt innebär ett tvång för försäkringsbolagen att ingå avtal med den som önskar en försäkring. Ett försäkringsbolag skall sålunda inte kunna neka en ansökan om försäkring om det inte föreligger ?särskilda skäl?.

AbstractTidigare studier har visat att fritidsgårdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja använda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda på om de kommunalt drivna fritidsgårdarna i Sandviken innebär risk eller skydd för unga besökare, vad gäller användning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gällande bruk av dessa substanser, skillnader mellan tobaksbrukande och icke tobaksbrukande ungdomar vad gäller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan föräldrars tobaksbruk har på ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkätundersökning gjordes bland 163 ungdomar i årskurs 8. I denna framkom att fritidsgårdsbesökare snusar i högre utsträckning än icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder på att fritidsgårdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller använda droger i högre grad än icke besökare.

Uppsatsen handlar om det förstärkta rättsskyddet i 17:1-5 BrB. Detta skydd gäller för de personer som utövar myndighet. I uppsatsen redogörs ingående för 17:1-4 BrB, det vill säga våld och hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Det redogörs också korfattat för den upphävda bestämmelse om missfirmlese mot tjänsteman, ofredande 4:7 BrB och förolämpning 5:3 BrB, då detta behövs för att förstå problematiken kring det förstärkta rättsskyddet.I uppsatsen diskuteras vilka problem som finns med det förstärkta rättsskyddet och vad som borde ändras. Fungerar det förstärkta rättskyddet och behövs det?.

Sedan trakthyggesbrukets införande har stora förändringar skett i de svenska skogarna. Viktiga negativa effekter av trakthyggesbruk på skogslevande arter är habitatförluster och habitatfragmentering. I detta sammanhang är begreppet konnektivitet viktigt. Konnektivitet beskriver i vilken utsträckning arter kan röra sig mellan lämpliga habitatfläckar i landskapet. Konnektiviteten för en art är beroende av andel lämpliga habitat och artens spridningsförmåga. Konnektivitet undersöktes för tolvtandad barkborre och lappmes vid olika spridningsavstånd.

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen?Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

Uppsatsen handlar om det förstärkta rättsskyddet i 17:1-5 BrB. Detta skydd gäller för de personer som utövar myndighet. I uppsatsen redogörs ingående för 17:1-4 BrB, det vill säga våld och hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Det redogörs också korfattat för den upphävda bestämmelse om missfirmlese mot tjänsteman, ofredande 4:7 BrB och förolämpning 5:3 BrB, då detta behövs för att förstå problematiken kring det förstärkta rättsskyddet.I uppsatsen diskuteras vilka problem som finns med det förstärkta rättsskyddet och vad som borde ändras. Fungerar det förstärkta rättskyddet och behövs det?.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur privatpersoner förhåller sig till IT-säkerhet, hur medvetna de är om de förekommande hoten och hur de skyddar sig. Undersökningen avgränsas till att undersöka IT-säkerhetstänkande, gällande datorvirus och datorintrång, hos privatpersoner i författarens närhet. Studien genomförs med en kvantitativ enkätunderökning, vilken besvaras av 39 personer.En slutsats är att det råder en omedvetenhet, bland de svarande, både vad gäller de hot som föreligger vid Internetanvändning samt de skydd som finns att tillgå. Detta kan vara en bidragande orsak till varför de svarande inte skyddar sig tillräckligt..

Genom de omarbetade direktiven, 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), har det tillkommit nya regleringar beträffande offentlig upphandling. De nya direktiven har till syfte att förbättra regelsystemet för att bättre uppnå syftet med lagstiftningen om offentlig upphandling. I båda direktiven har det tillkommit bestämmelser om användningen av ramavtal samt bestämmelser om de båda nya tilldelningsförfarandena elektronisk auktion och dynamiska inköpssystem. I det klassiska direktivet har det tillkommit ett nytt upphandlingsförfarande, konkurrenspräglad dialog. I dessa nya bestämmelser i de konsoliderade direktiven om offentlig upphandling kommer regleringar som bl a innehåller skrivningen att de upphandlande enheterna inte får använda det aktuella förfarandet på ett sätt som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen.Denna skrivning tycks vara hämtad från konkurrensbegränsningsreglerna i artikel 81 och 82 i EG-fördraget.

Den här uppsatsen syftar till att utreda vilket lands lag som blir tillämplig vid en internationell tvist gällande utomobligatoriska förpliktelser vid immaterialrättsintrång, särskilt vid upphovsrättsintrång. Tyngdpunkten ligger i de problem som uppstår då någon gör sig skyldig till ett upphovsrättsintrång med relation till flera länder.Utgångspunkten är Rom II-förordningen och dess åttonde artikel. I artikeln stadgas det att tillämplig lag för en utomobligatorisk förpliktelse som har sin grund i ett immaterialrättsintrång skall vara lagen i det land där skydd görs gällande.Vad innebär då uttrycket ?där skydd görs gällande?? När det gäller registrerade rättigheter, såsom patent och varumärken, innebär artikeln att tillämplig lag ska var lagen i det land där rättigheten är registrerad. Det går dock inte att tillämpa samma princip på oregistrerade rättigheter.

En av de största miljöstörningarna i Sverige är trafikbuller. Över 1,4 miljoner människor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller är ett hälsoproblem, inte livshotande men påverkar både hälsa och livskvalité. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvårigheter och vid exponering under lång tid, leda till problem med hjärt- och kärlsystem.Syftet med detta arbete är att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i så fall kan användas vid utformningen av en byggnad.Rapporten är utredande och utgår från två frågeställningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lämpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design?Frågeställningarna i denna rapport är besvarade med hjälp av litteraturstudie, analys och skissarbete.Litteraturstudien innehåller information angående olika typer av bullerSkydd.

Kattpest är sjukdom orsakat av felint panleukopenivirus (FPV), vilket är ett smittoämne som regelbundet ger upphov till sjukdomsutbrott både inom Sverige och i övriga världen. Sjukdomen drabbar främst unga individer där en mortalitet över 90 % kan observeras. Gällande fetal och neonatal infektion har FPV en affinitet för nervceller och infektionen ger klassiskt upphov till cerebellär hypoplasi. Infektionen yttrar sig med neurologiska symptom som ataxi, hypermetriska rörelser, inkordination, tremor och blindhet. Gällande adulta individer påvisar FPV istället en affinitet för celler i benmärg, gastrointestinalkanal och lymfoid vävnad, vilket inducerar immunosuppression, panleukopeni och segmentell enterit.

De senaste årtiondena har varumärkesrättens betydelse tilltagit till följd av varumärkets ökade värde i samhället och på marknaden. En grundläggande förutsättning för att ett kännetecken ska kunna åtnjuta varumärkesrättsligt skydd, är att det kan särskilja en näringsidkares varor eller tjänster från andra näringsidkares liknande eller identiska varor eller tjänster. Särskiljnings-förmågan kan vara inneboende och framträda omedelbart vid varumärkets tillkomst, eller successivt förvärvas genom inarbetning av det aktuella varumärket. Det bör observeras att ett varumärke även kan förlora sin särskiljningsförmåga. Efter hand som särskiljningsförmågan minskar degenererar varumärket alltmer, för att till slut övergå till att utgöra en generisk beteckning.

SammanfattningMykotoxiner är sekundära metaboliter som kan bildas av vissa mögelsvampar. Idisslare har generellt ett högre skydd mot mykotoxiner än vad enkelmagade djur har då våmmens mikroorganismer kan fungera som ett extra skydd mot mykotoxikos. Trichotecenerna deoxynivalenol och T-2 toxin bryts ner till de-epoxymetaboliter i våmmen genom att dess toxiska epoxyring spjälkas bort. Deoxynivalenol metaboliseras helt eller delvis av våmmens mikroorganismer, medan T-2 toxinets nedbrytningskapacitet inte är lika hög. Aflatoxin B1 har en låg nedbrytbarhet, och inga metaboliter har kunnat detekteras i våmmen.