Sökresultat:
1039 Uppsatser om Skydd- och stödsćtgärder. - Sida 12 av 70
För vem gÀller miljöbalken - vid rÀddningstjÀnst
Syftet med detta arbete Àr att klargöra hur begreppet ?verksamhet? och ?verksamhetsutövare? tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmÀnna hÀnsynsregler kan pÄverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgÄngspunkt anvÀnds ett rÀttsfall frÄn Miljödomstolen i VÀxjö. Det skall dock pÄpekas att vid tiden för denna hÀndelse var Ànnu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskÀlen baseras pÄ en tidigare rÀddningstjÀnstlag. Miljöbalken infördes i svensk rÀtt den 1 januari 1999.
Aktivt Pansar : Att nÄ verkan med dagens vapensystem i morgondagens pansar
DÄ dagens vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan Àr det inte lÀngre möjligt att endast lÀgga pÄ mer pansar för att fÄ tillrÀckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten pÄverkas negativt i allt för stor grad, dÀrför börjar nu system för aktivt skydd slÄ sig in pÄ marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot sÄsom raketer och robotar och finns redan implementerade i en rad lÀnder i vÄrt nÀromrÄde. Infanteriets huvudbevÀpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just robotar, raketer och granater, Àr i mÄnga fall verkanslös i mötet med aktivt pansar.Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt Àr utrustad med nÄ verkan i mÄl som Àr skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem.
Dynamiskt kvalitetsarbete för förbÀttring av glödgade kopparbands skydd mot missfÀrgning
Luvata Sweden AB, FinspÄng, tillverkar tunna kopparband till fordons- och elektro-nikindustrin. Koppar har en förmÄga att kemiskt reagera med den omgivande luften. Detta orsakar att kopparn missfÀrgas - det vill sÀga att metallen fÄr en avvinkade fÀrg. För att undvika att kopparn missfÀrgas under transport till kund, behandlas banden med ett missfÀrgningsskydd. Vid enstaka tillfÀllen fallerar dock detta skydd med missnöjda kunder och reklamationer som följd.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka möjligheten att reducera problemet med missfÀrgning.
TvÄngsÄtgÀrder inom demensvÄrden : En rÀttsvetenskaplig studie
I denna uppsats har studerats huruvida svensk författning reglerar möjligheterna att företa tvÄngsÄtgÀrder inom demensvÄrden pÄ sÀrskilda boenden. Fokus har legat pÄ att undersöka huruvida vÄrd- och omsorgspersonal har befogenhet att vidta tvÄngsÄtgÀrder i sitt arbete mot den demenssjuke och i sÄdana fall vilken grund denna befogenhet vilar pÄ. Det har Àven undersökts i fall vÄrdpersonal inte har stöd i lag att vidta tvÄngsÄtgÀrder om detta dÄ innebÀr att rÀttssÀkerheten hotas för den demenssjuke. Vidare har ett försök gjorts att utreda vem som ansvarar för lagbrott om en otillÄten tvÄngsÄtgÀrd vidtagits.Metoden som anvÀnts Àr den rÀttsdogmatiska metoden för att söka faststÀlla gÀllande rÀtt pÄ omrÄdet. Fokus har legat pÄ svenska rÀttsregler och att försöka tolka och systematisera gÀllande rÀtt.
Sui generis-skydd för databaser
Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar. Centrala frÄgor som behandlas Àr nÀr andelar Àr lagertillgÄngar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhÄller sig till varandra. Vidare analyseras frÄgan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgÄngar genom anvÀndandet av reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar..
Vad finns det för vaccin mot felint immunosuppressivt virus (FIV) och hur effektiva Àr de?
Felint immunosuppressivt virus (FIV) Àr ett retrovirus som infekterar kattdjur och ger ett kraftigt försvagat immunförsvar. Virus infekterar CD4+T-lymfocyter och ger symptom som letargi och feber i en initial fas. I senare skede av sjukdomen ses kroniska inflammationer och sekundÀra infektioner. Virus Àr spritt bland kattpopulationer över hela vÀrlden och flera subtyper har definierats. I Sverige rapporteras ett fÄtal fall varje Är men ett stort mörkertal kan finnas.
SAMHA?LLSANDA, MONSTERRENOVERINGAR OCH STUKADE SJA?LVFO?RTROENDEN : En kritisk diskursanalys av amerikansk va?lgo?renhets-TV
Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.
à terbÀringsskyldighet för ett aktiebolags vÀrdeöverföringsmottagare och avtalskontrahent : bör bolagets rÀtt till ÄterbÀring vara ett sakrÀttsligt skyddat ansprÄk?
SakrÀtten Àr ett rÀttsomrÄde som Àr sparsamt reglerat i svensk lag. Vad som gÀller i de sakrÀttsliga konflikterna Àr huvudsakligen reglerat i praxis och doktrin. NÀr det gÀller aktiebolag som Àr inblandade i sakrÀttsliga konflikter med en kontrahents kontrahent eller med en kontrahents borgenÀrer, Àr rÀttslÀget tÀmligen oklart. I denna uppsats Àmnar jag lÀmna en redogörelse för huruvida jag anser att ett aktiebolags rÀtt att ÄterfÄ egendom pÄ grund av en vÀrdeöverföringsmottagares eller en kontrahents ÄterbÀringsskyldighet bör vara sakrÀttsligt skyddat och dÀrmed om ogiltighet bör ha sakrÀttsliga verkningar. FrÄgan om det finns ett sakrÀttsligt skydd Àr likstÀlld med frÄgorna om det existerar en vindikationsrÀtt eller en separationsrÀtt hos bolaget.
SprutbetongförstÀrkning: förslag till förbÀttringar i
produktionskedjan
NCC Construction Sverige AB har i uppdrag att driva ort i LKAB:s gruva i Malmberget. Ortdrivningen omfattar Är 2006 cirka 8200 meter ort vilket innebÀr att 135 000 m2 bergyta ska förstÀrkas med sprutbetong. KGS anlitas som underentreprenör för utförande av sprutbetongförstÀrkning. Sprutbetong som bergförstÀrkning Àr en viktig del i salvcykeln eftersom den tillsammans med bergbultning utgör ett skydd för fortsatt drivning och permanent skydd vid utnyttjande av den fÀrdiga anlÀggningen. Rapporten beskriver sprutbetongförstÀrkningens verkningssÀtt och viktiga mekaniska egenskaper.
Resursdimensionering av oljeskyddsmaterial i SkÄne NordvÀst: Resurs- och behovsinventering samt kostnadsberÀkning för kompletterande material
Ăresund utgör förbindelsen mellan Ăstersjön och Atlanten och Ă€r ett av vĂ€rldens mest trafikerade sund. NĂ€r utskeppningen av olja frĂ„n Baltikum och Ryssland kontinuerligt ökar, ökar Ă€ven risken för ett oljeutslĂ€pp pĂ„ havet. För att kunna hantera ett oljepĂ„slag arbetar kustkommunerna i SkĂ„ne NordvĂ€st med att utveckla gemensamma beredskaps-planer, vilket utgör en del av EU-projektet Baltic Master II. MĂ„let med denna rapport Ă€r att arbeta fram ett underlag som kan anvĂ€ndas för planering av framtida investeringar av oljeskyddsmaterial. Detta genom att göra en bedömning av bland annat vilken typ av material och hur mycket material som kan komma att behövas vid ett stort oljepĂ„slag i SkĂ„ne NordvĂ€st.
Fyra revisorers upplevelser av arbetsrelaterad stress
Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.
Under samma himmel: en fallstudie om den kristna kyrkan i
Turkiet - religionsfrihet i praktiken?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida det i praktiken rÄder religionsfrihet i Turkiet. Metoden som jag anvÀnt mig av Àr det kvalitativa fallstudiet. Intervjuer har skett med tvÄ företrÀdare frÄn den kristna minoritetskyrkan i Turkiet. Fallstudiet Àr deskriptivt. Djupintervjuerna tolkas fenomenologiskt.
Publika trÄdlösa nÀtverk : Man-in-the middle attacker och skydd
Ă
tkomst till internet via trÄdlösa nÀtverk ses som en sjÀlvklarhet för anvÀndare med tillgÄng till mobil, dator eller annat typ av utrustning som kan skicka eller mottaga datatrafik. Det har gjort att utvecklingen samt tillgÀngligheten av trÄdlösa nÀtverk har blivit mer utbredd. Antingen via privatpersonens egna hem, via sin arbetsplats eller skola samt företag som bedriver tillfÀlliga boende som hotell, café eller andra platser som erbjuder internet via sitt privata nÀtverk. Med den ökade tillgÀngligheten ökar Àven sÀkerhetsrisken för anvÀndaren antingen frÄn yttre hot dÀr anvÀndare vill fÄ tillgÄng till andra anvÀndares data eller direkt attack frÄn Àgaren av nÀtverket. AnvÀndare kan kÀnna sig sÀkra med de skydd som finns tillgÀngliga som exempel antivirus och brandvÀgg men i och med att ansluta till ett publika nÀtverk kan en rad nya sÀkerhetshot uppstÄ i former av man-in-the middle attacker mot anvÀndaren.
Apparatlarm och ljudniva?er i intensivva?rdsmiljo?n : - a?tga?rder fo?r att fo?rba?ttra patientens miljo?
Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.
Betydelsen av artikel 6.2 i Rom I-förordningen : Ska regler frÄn en eller tvÄ lÀnders lagar tillÀmpas pÄ konsumentavtalet?
EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över grÀnserna Àven för konsumenter. NÀr en tvist uppstÄr i ett konsumentavtal med internationell karaktÀr Àr frÄgan bland annat vilken lag som ska tillÀmpas pÄ tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrÄgan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet dÀr konsumenten har sin vanliga vistelseort tillÀmpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begrÀnsningen att det inte fÄr vara till nackdel för konsumenten jÀmfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstÄr dÄ den partsvalda lagen till vissa delar Àr till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sÀtt att lösa tolkningsproblemet Àr genom en tillÀmpning av den sÄ kallade russinteorin.