Denna uppsats behandlar hur trafikplanering möter olika mål, vilka konflikter som kan uppstå samt hur trafiksäkerheten kan öka. Arbetet är upplagt som en fallstudie och undersökningen har ägt rum i Växjö tätort.Det finns flera olika mål som står i konflikt med varandra i samhällsplaneringen och dessa konflikter kan även ses i trafikplaneringen. De mål som har granskats i denna uppsats är trafiksäkerhet, miljö och estetik. Fokus har legat på hur trafiksäkerheten påverkas när det estetiska och miljöfrågorna ska involveras i planeringen. Det finns risk att trafiksäkerheten hamnar i skymundan av de andra målen, särskilt när det kommer till miljöfrågor.I Växjö kommun arbetas det aktivt med trafikfrågor, både ur ett miljöperspektiv som ett säkerhetsperspektiv.

Några av de stora sjöteoretiker som vi utbildas på idag var verksamma i en tid innan insatsförsvaret, men deras teorier anses fortfarande vara användbara idag. Idag genomför svenska flottan andra typer av insatser än på slutet av 1800-talet, då teoretikerna Mahan och Corbett var verksamma. Kriget ser inte likadant ut idag och både tekniken och taktiken har utvecklats. Är de teorier vi utbildas på, tillämpbara idag? Syftet med denna uppsats är att undersöka teorier om skydd av handelsfartyg och jämföra hur detta skydd genomförs i nutid med fokus på insatsen i Adenviken.

106 personer omkom eller skadades allvarligt under 2011 på järnvägen i Sverige. Trafikverket jobbar ständigt med att förbättra säkerheten både inom och på järnvägen, allt i enighet med deras vision som lyder, Målet för säkerhet inom järnvägstransportområdet är att antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstranssportområdet fortlöpande ska minska.Trafikverket är en statlig myndighet i Sverige som ansvarar för långsiktig planering av infrastrukturen samt för byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna och järnvägarna. De är också skyldiga att utreda alla olyckor som sker på järnvägen och komma med åtgärdsförslag så att liknande olyckor inte sker i framtiden.Den här rapportens huvudsyfte var att granska och följa upp de åtgärdsförslag av fysisk karaktär som Trafikverkets olycksutredare har angivit i sina utredningsrapporter och se vilka åtgärder av dessa som blivit genomförda. Rapporten behandlar olyckstyperna personpåkörningar, suicid samt plankorsningsolyckor i Region Väst, som består av Hallands, Västra Götalands och Värmlands län. Tidsperioden för olyckorna är 2005-01-01 till 2012-05-31.

I avtalsförhållanden mellan näringsidkare råder det inte alltid jämlikhet utan den ena parten kan på grund av olika omständigheter inta en underlägsen ställning. Även om näringsidkare ofta har möjlighet att själva ta tillvara på sina intressen, behöver de ett visst skydd. Vilka dessa skydd är och mot vilka missförhållanden näringsidkare skall skyddas ämnar denna uppsats utreda.Huvudprincipen i avtalsrätten är att avtal skall hållas och att parterna fritt får avtala vad det önskar. För att skydda part som intar en underlägsen ställning har dessa principer lättats upp och skyddsprinciper vuxit fram. Skyddsprinciperna har till syfte att skydda parts intressen när behov föreligger.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Målet med denna rapport var att hitta ett skydd som bättre uppfyller de amerikanska och internationella standarderna för frekvensskydd, spänningsskydd och fasavbrott vid strömsättning av flygfarkoster, än de skydd som Saab idag använder.Inledningsvis sammanställdes standarderna till 2 st. kravspecifikationer, frekvensskydd och spänningsskydd. För att göra en kravspecifikation för fasavbrottsskyddet användes en av Saabs tidigare dokument, då de amerikanska och internationella standarderna saknade information om detta.När kravspecifikationerna var färdiga, började letandet efter produkter som matchade kravspecifikationerna bäst. Detta gjordes genom att söka på internet, skicka förfrågningar till företag och genom telefonsamtal. Efter 5 veckor valdes den bästa produkten ut med tanke på funktion och tillgänglighet.

Huvudprincipen inom avtalsrätt är avtalsfrihet. En frihet att själv bestämma om man vill ingå avtal, med vem och hur avtalet skall utformas. Ett av undantagen från denna huvudprincip är kontraheringsplikt. Kontraheringsplikt är ett tvång att ingå avtal trots brist på egen vilja. Kontraheringsplikt finns reglerad på olika rättsområden och är ett skydd för den beroende parten i ett avtalsförhållande.

Idag riktas stort fokus på den enskilde soldatens skydd och säkerhet i krigsdrabbade områden runt om i världen. BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik bidrar till att skydda dessa soldater genom deras splitterskyddade fordon, både genom skydd på fordonen men även genom att öka fordonens tillgänglighet och minska risken att de slås ur funktion. Företaget är idag på väg att utveckla morgondagens terrängfordon kallat SEP. Det nya fordonet har stort fokus på skydd och detta bidrar till att fordonets vikt ökar. Till följd av detta blir dörrar och luckor på fordonet tunga och ibland omöjliga att öppna och stänga för hand beroende på vilken vinkel fordonet står i.

Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjänster som använder TCP för kommunikation över datanätverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begränsas hotet från SYN flooding avsevärt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gå tillväga för att säkra tjänster som riskerar att utsättas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nära tjänsten först  samt  därefter ytterligare lager allt längre ut i nätverket..

Detta kandidatarbete utreder hur väl två operativsystems inbyggda brandväggar fungerar i symbios med en användares vanligaste tjänsteutnyttjande på Internet, samt att se hur likartade de är i sitt skydd från hot. De två operativsystemen som vi utgick ifrån var Microsoft Windows XP samt Red Hat Linux 8.0. Den hypotes vi arbetat kring lyder enligt följande: De två inbyggda brandväggarna är i stort likartade rörande skydd från hot på Internet och uppfyller användarnas tjänsteutnyttjande. De metoder vi använt, för att svara på vår frågeställning, har delats upp i ett funktionalitetstest och ett säkerhetstest. I funktionalitetstestet provades de vanligaste Internettjänsterna med den inbyggda brandväggen och ifall det uppstod några komplikationer eller ej. De två inbyggda brandväggarna genom gick i säkerhetstestet skannings- och svaghetskontroll via ett flertal verktyg. Genom resultatet kan vi konstatera att de inbyggda brandväggarna klarar av de vanligaste tjänsterna på Internet, men att en skillnad föreligger hos dem vad gäller exponeringen ut mot Internet.

Räddningstjänsten har under lång tid kännetecknats av en homogen organisation med en utpräglad manlig jargong. 1997 påbörjade räddningstjänsten sitt jämställdhetsarbete på uppdrag från regeringen. Arbetet med jämställdhet har kantats av motstånd och fördomar från både allmänheten och inom räddningstjänst. Genom tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med kvinnor som examinerats från brandmansutbildningen, Skydd mot olyckor(SMO), ger uppsatsen en inblick i hur jämställdhetsarbetet inom räddningstjänsten har utvecklats fram till i dag. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplever en attitydförändring mot kvinnliga brandmän både bland allmänheten och på brandstationerna.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext.

I en värld full av teknik och information som flödar är det viktigt att ha kontroll över den data som anses vara viktig för organisationen. Skulle informationen hamna i orätta händer kan det innebära förödande konsekvenser för organisationen och i vissa fall även deras kunder. För att undvika detta bör rätt sorts skydd anpassas till den typ av data man avser att skydda men även organisationen som helhet. Aspekter som frekvens och förödelse vid ett hot men även hur viktig datan är, är olika aspekter som måste utvärderas för att kunna anpassa och investera i rätt typ av skydd. Denna studie jämför två svenska IT-relaterade företag i varierande storlekar med avsikten att undersöka om det finns en relation mellan datasäkerhetsmedvetandet och företagens storlek, eller om det finns en annan relation som påverkar graden av säkerhetsmedvetenhet i en organisation.

Ett arbete om det som kommit ur mina händer via en ledsam tanke.Detta är ett kandidatarbete i smyckekonst om bärbara smycken. Jag har arbetat med frågeställningar kring sorg, lycka och ironi. Visuellt sett handlar det mestadels om tårar, tyngder, flöten och skydd. Större delen av smyckena är tänkta att bäras i ansiktet. Om hur vi i dagens samhälle kan visa sorg eller elände med smycken.