Bakgrund: Migrän är en långvarig, neurologisk sjukdom som kännetecknas av mycket smärtsam pulserande huvudvärk som kommer anfallsvis. Trots intensiv forskning inom området är det inte helt klarlagt varför man drabbas och någon botande behandling finns inte. Dock finns vissa möjligheter att själv kunna minska antalet anfall, exempelvis genom att undvika faktorer som triggar igång anfall, såsom oregelbundna måltider och stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk migrän. Metod: För att besvara vårt syfte användes systematisk litteraturstudie som metod, där fem kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en som var både kvalitativ och kvantitativ inkluderades.

I Sverige drabbas mellan 12-14,5 procent av nyblivna mödrar av förlossningsdepression. På senare tid har förlossningsdepression börjat diskuteras mer både i politiska och mediala sammanhang och forskning gjord på fältet har främst koncentrerats till medicinska och hormonella förklaringsmodeller till varför depressionen uppstår. Denna uppsats utgår från ett subjektivitetsperspektiv och har som syfte att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression, detta med särskilt fokus på den motsättning som antas ha uppstått då de nyblivna mödrarna drabbades av en förlossningsdepression när de normativa förväntningarna är att de borde ha varit lyckliga. Upplevelser av förlossningsdepression diskuteras utifrån Foucault och Goffmans teoretiseringar kring avvikande, Hochschilds teori kring bedömning av känslors legitimitet samt Berger och Luckmanns teoretisering kring roller. Hantering av depressionen diskuteras utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Folkman och Lazarus coping-strategier.

Introduktion: När föräldrarna fått beskedet att deras barn fått diagnosen schizofreni väckte det många tankar och känslor. Farhågor bekräftades då deras barn förvandlats till en främling. Kan andra människor som inte har samma erfarenhet verkligen förstå vad föräldrarna går igenom?Syfte: Föräldrars känslor och upplevelser när deras barn fått diagnosen schizofreni.Metod: Litteraturstudie. Artikelsökningar i Databaserna CHINAL och Pub Med, Psych Articles and Psych INFO genom Göteborgs Universitets Bibliotek.

Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna Skuld, förtvivlan, sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

Befolkningen i västvärlden blir äldre och förekomsten av demens-sjukdomar ökar med stigande ålder. Demenssjukdomar är ett sam-lingsnamn för en grupp symtom där olika hjärnfunktioner har för-sämrats. Relationen mellan anhöriga till personer med demens-sjukdom som vårdas på särskilt boende och vårdpersonal är sällan fri från konflikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskri-va upplevelsen av interaktionen mellan anhöriga till personer med demenssjukdom och sjuksköterskan/vårdpersonal. Litteraturstudi-en är baserad på 24 artiklar.

Bakgrund: Historiskt sett är begreppet cancer mycket laddat. Det har förknippats med mycket Skuld,lidande utanförskap och död. En ökad förståelse för patienters olika strategier vid livshotandecancersjukdom kan hjälpa sjuksköterskan att stötta och styrka patienten. Sjuksköterskan kantillsammans med övrig sjukvårdspersonal hitta åtgärder som kompletterar patientens strategier för attfå styrka i sin hantering av livssituationen. Relevanta begrepp som beskrivits är palliativ vård, stress ochstressorer, distress och psykologisk distress samt Coping/copingstrategier.

Den här studien avser att undersöka hur syskon upplever att skiljas från sina biologiskasyskon som placerats i familjehem. Informanterna har förblivit i ursprungsfamiljen och delarinte upplevelsen av att ha blivit placerade. Frågeställningarna innefattar informanternas bilderav den ursprungliga familjestrukturen, hur de beskriver uppbrottet, hur de tolkar och hanterarsituationen samt hur de upplever relationen till de placerade syskonen idag. Kvalitativa,ostrukturerade, intervjuer har genomförts och därefter tolkats med hjälp av symboliskinteraktionism, anknytningsteori, systemteori samt copingteori. Resultatet visar att det sketten förskjutning av ansvar; föräldrarna har delvis gett upp sitt ansvar till barnen eftersom desjälva inte har haft förmåga att bära det ansvaret.

SammanfattningJag har analyserat fem debattartiklar, tre skrivna av Linda Skugge, författare och skribent i Expressen, och två av Sara Stridsberg, författare och frilansande journalist, i den så kallade ?bimbodebatten? som har pågått i flera år där kända kvinnor har kritiserats i media på grund av sitt ickerespektabla förhållningssätt till sig själv och sin kropp, exempelvis gällande utvik, silikoninlägg, klädstil osv. De texter jag har valt ut berör samtliga Linda Rosing, känd från dokusåpan Big Brother. Som en debatt mellan två personer förhåller sig texterna tydligt till varandra. Det hela startade med att Linda Skugge kritiserade Linda Rosing mycket hårt varefter Sara Stridsberg gick in och försvarade henne.Jag har analyserat texterna utifrån Beverly Skeggs respektabilitetsbegrepp, och har även kompletterat med Pierre Bourdieu för att synliggöra de olika aktörernas positioner i det sociala rummet, bland annat med hjälp av hans begrepp kapital och habitus.Nyckelord: Kvinnlighet, respektabilitet, bimbo, bimbodebatten, Linda Rosing, Linda Skugge, Sara Stridsberg.AbstractMy analyse is of five debate articles, three written by Linda Skugge, Swedish writer and journalist, and two written by Sara Stridsberg, Swedish writer and freelancing journalist, concerning the ?bimbodebate? which has been going on for several years where famous women have been criticised for their non respectable way of presenting their body.

Bakgrund: Sjuksköterskan utsätts ständigt för emotionella utmaningar i mötet med patienter. Empati och ett professionellt förhållningssätt är grundläggande kompetenser för att möjliggöra god omvårdnad och för att lindra lidande för patienter och anhöriga. Om sjuksköterskan inte kan hantera sina känslor kan dessa möten ge upphov till att hennes/ hans hälsa riskerar att påverkas negativt. Individen hanterar svåra situationer känslomässigt och praktiskt med hjälp av olika copingstrategier. Inom människovårdande yrken kan framgångsrika copingstrategier innebära att ångesten inför vissa situationer blir mindre.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och strider mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet innebär ett liv i rädsla, skam och lidande. Detta leder ofta till att kvinnorna söker vård först vid akut skada. Vanligare är dock att söka vård för indirekta skador och följdsjukdomar vilket ofta leder till att vårdgivare missar att identifiera våldet. Syfte: Att beskriva kvinnor som utsatts för våld i nära relationer och deras upplevelse av mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor världen över. Symtomen kan skilja sig mellan könen och kvinnor får senare vård och behandling än män. Hälsan förändras efter en hjärtinfarkt och tiden efter är turbulent både fysiskt och känslomässigt för den drabbade kvinnan. Rehabiliteringsprogrammen som finns visar sig inte vara anpassade för kvinnors behov. Det behövs ett helhetsperspektiv i vården, då det finns brister i bemötandet mot kvinnliga patienter och informationsöverföringen till patienterna är otillräcklig.Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med följderna av hjärtinfarkt.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av sökord i databaserna CINAHL,  Academic Search Premier och Medline.

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som existerar världen över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhällsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning både nationellt och internationellt i ämnet. Det har dock gjorts få kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, känslor och attityder kring barnmisshandel.Datamaterialet var från den nationella kartläggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel år 2000. Man genomförde en enkätundersökning om uppväxtförhållanden som sändes ut till 2 500 slumpmässigt utvalda tjugoåringar i Sverige.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad barn till frihetsberövade har upplevt för stöd och bemötande från professionella och sin omgivning. Vårt andra övergripande syfte var att bidra till att öka förståelsen för hur det kan vara att ha en frihetsberövad förälder. Vi insåg tidigt i uppsatsarbetet att det finns mycket lite forskning inom detta område där barnens röster finns med. Vi valde därför att ha fokus på deras subjektiva upplevelse av det stöd och bemötande de fått eller saknat. Vi har använt metoden kvalitativa intervjuer och intervjuat fyra respondenter.

Bakgrund: Sjuksköterskor och andra yrken som jobbar med traumatiska händelser och katastrofer har ett stresskydd som hjälper dem i svåra situationer. Men ibland tränger händelser igenom och utlöser en traumatisk stressreaktion. De flesta som jobbar inom akutsjukvård möter minst en traumatisk händelse i veckan, en del ännu fler. En bra copingstrategi blir viktigt för att kunna fortsätta sitt arbete.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvård upplever samt hanterar traumatisk stress. Vidare är det metodologiska syftet att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna.Metod: Sammanställning av nio stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.