Bakgrund och problem: Företag i alla storlekar och inom alla sektorer utnyttjar möjligheten att leasaeller hyra tillgångar. Det finns i nuläget två olika typer av leasingavtal; operationella och finansiella.Användningen mellan de två avtalen bidrar till olika utfall i leasetagarens finansiella rapporter.Operationella leasingavtal är den mest använda finansieringsformen eftersom den inte redovisas ileasetagarens balansräkning vilket således bidrar till goda värden på deras nyckeltal. Effekten avdetta har bidragit till försämrad jämförbarhet med de företag som använder finansiella avtal. IASBhar därför utarbetat ett utkast om förslag till ny standard där olikheterna mellan avtalen eliminerasgenom att samtliga avtal redovisas i balansräkningen. Förslagets utformning har varit mycketkontroversiellt då den innehåller komplexa redovisningskrav och bidrar till försämrade nyckeltal.

Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids vanligaste sjukdomar och förväntas bli den tredje största dödsorsaken i världen inom tio år. Sjukdomen orsakar ofta andnöd, hosta och ökad slembildning. De flesta som drabbas av sjukdomen är personer som är eller har varit rökare. Personer som lever med sjukdomen upplever ofta ett lidande av att inte ha samma ork som tidigare och upplever stigmatiserande fördömanden på grund av sjukdomens troliga orsak.Syfte: Syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna är analyserade och kvalitetsgranskade av båda författarna i flera steg enligt rekommendationer för analysarbete av Friberg (2012).

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtsvikt är ett syndrom med olika bakomliggande orsaker men det vanligaste är att det uppkommer efter hjärtinfarkt, hypertoni eller annan hjärtsjukdom. Tillståndet karaktäriseras av att hjärtats pumpfunktion är nedsatt. Att drabbas av hjärtsvikt påverkar patienten genom de symtom som uppstår. De vanligaste symtomen är extrem trötthet och andnöd som har en genomgripande påverkan på det dagliga livet. Även behandlingen med läkemedel och kost- och vätskerestriktioner tvingar patienten till att ändra sin tidigare livsföring, och detta kan begränsa patientens liv.

The purpose of this thesis was to examine the relationship between feelings and visualizations of climate change. A case study was done on visualizations of climate change from a web page concerning climate change published by the Swedish newspaper Expressen and from the American photographer Gary Braasch?s web page ?World view of global warming?. The thesis is based on the article ?Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change? by Birgitta Höijer.

Bakgrund: Vid palliativ vård i hemmet förändras tillvaron såväl för den sjuke som för de närstående. Den sjuke har ofta svårt att äta vanlig mat och kan behöva tillförsel av konstgjord näring. Närstående kan uppleva ett stort ansvar för den sjukes näringsintag när han eller hon vårdas hemma. Adekvat näringsintag är av betydelse för det fysiska välbefinnandet. Men vad vi äter påverkar också livskvalitet i social, kulturell och psykologisk bemärkelse.

Suicid är idag en av de vanligaste dödsorsakerna för män och kvinnor i åldrarna 15-44 år i Sverige. Sedan ett antal år bedrivs omfattande forskning kring suicidprevention, vilken har bidragit till en minskning av suicid. Efterlevande anhörigas situation har dock hamnat mer i skymundan när det gäller forskning, och då i synnerhet unga människor som förlorat en förälder eller ett syskon. Då självmord är ett historiskt tabubelagt ämne kan stödet från vänner bli bristfälligt eller helt utebli, då omgivningen ofta har svårt att förhålla sig till den efterlevande och dennes sorg. Samhällets funktion som stödinstans blir här viktig.

Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ?genomskinlig? som jag ville tro.

Det finns forskning som pekar på att barn och ungdomar i pågående familjehemsvård presterar sämre jämfört med normalbefolkningen samt att de lämnar skolan med låg utbildningsnivå För att komma in på arbetsmarknaden ställs i dag krav på utbildning och ungdomar utan utbildning med erfarenhet av samhällsvård riskerar att exkluderas. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka hur ungdomar med erfarenhet av att bo i familjehem förstår och förklarar sin utbildningssituation. Detta är ett angeläget studieområde eftersom samhället har ett utökat ansvar för de ungdomar som placeras utanför hemmet. Uppsatsens studieobjekt är familjehemsplacerade ungdomarnas tal om sig själva, utbildning och familj. Kvalitativ metod har använts och sex familjehemsplacerade tjejer i åldern 17-21 år med erfarenhet av gymnasiestudier har intervjuats.

Studiens syfte har varit att utifrån fyra teman om: våld, relationen; våldet och barnen, iden om den gode fadern och framtiden söka djupare förståelse kring hur fyra våldsutövande fäder ser på sitt föräldraskap samt hur de talar kring relationen till sina barn. Jag avsåg även söka förståelse kring vad fäderna ansåg som viktigt i relationen till sina barn och hur de efter våldshandlingar i hemmet resonerar kring återuppbyggnad av relation till sina barn. Jag utgick från nedanstående frågeställningar:1. Hur talar fäderna kring sitt våld?2. Hur ser relationen mellan fäderna och barnen ut och hur tror de att barnen påverkas av våldet?3. Vilken föreställning har fäderna om ett gott föräldraskap i relation till sin egen roll som pappa?4. Hur arbetar fäderna idag på relationen till sina barn? Mot bakgrund av studiens syfte och frågeställning valde jag att arbeta utifrån en kvalitativ ansats där jag i studien utgått från fyra respondenters livsvärld. I studien utgick jag från det hermeneutiska perspektivet då jag ämnade söka förståelse kring hur fyra våldsutövande fäder talar om sina barn och deras relation.

Genom kriminalisering fastslår staten att ett visst beteende är önskvärt eller icke önskvärt.Syftet med detta är repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras är ett kriminalpolitiskt övervägande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrätten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrätten har pågått under en längre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans läror om Skuld. Ett antal större straffrättsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrätten i 1734 års lag och senare också 1864 års Strafflag. Någon definition av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Syftet med studien var att undersöka varför könsutredningsprocesserna i Sverige respektive Argentina ser så olika ut, det vill säga vikten av att diagnostisera transsexualism eller ej. Detta gjorde jag genom en komaprativ studie där jag samlade information om könsutredningsprocesserna i de båda länderna. Mina frågeställningar var: * Hur ser utredningsprocessen ut gällande juridiskt könsbyte och könskorrigering i Sverige respektive Argentina? * Vad innebär Argentinas lag kring byte av juridiskt och fysiskt kön i praktiken? * Vilken betydelse tillskriver mina informanter diagnostisering gällande transsexualism? * Hur kan utredningsprocesserna tolkas utifrån mina valda teorier? Jag intervjuade aktivister inom HBTQ-rörelsen i Argentina som stått bakom den nya identitetslagen samt en könsutredare i Buenos Aires. Mina svenska informanter var alla könsutredare. I både Sverige och Argentina tillhandahåller staten sina medborgare identiteshandlingar, behandlingar samt könskorrigerande ingrepp enligt önskemål.

Genom kriminalisering fastslår staten att ett visst beteende är önskvärt eller icke önskvärt.Syftet med detta är repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras är ett kriminalpolitiskt övervägande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrätten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrätten har pågått under en längre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans läror om Skuld. Ett antal större straffrättsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrätten i 1734 års lag och senare också 1864 års Strafflag. Någon definition av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Den viktigaste uppgiften vid avtalstolkning är att försöka fastställa vad parterna hade för avsikt vid avtalsslutet. Av vikt vid fastställandet av den gemensamma partsviljan är hur parterna har handlat i tidigare liknande avtal. Försäkringsgivaren har enskilt utformat försäkringsavtalet så någon gemensam partsvilja kan i dessa fall sällan fastställas.Då det inte kan fastställas vad parterna hade för avsikt vid avtalets ingående, så ska avtalet tolkas med utgångspunkt i avtalets lydelse. Det vill säga hur en utomstående part uppfattar avtalet. Uttryck med juridisk innebörd antas vara använda i sin allmänna rättsliga betydelse.