Övervikt och fetma är ett tilltagande världshälsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan många gånger vara svårt att gå ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Dock upplever många patienter med övervikt och fetma att de inte får det stöd och engagemang från sjuksköterskor som de skulle behöva. Många patienter upplever även att sjukvården skuldbelägger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever både skuld och skam. Syftet är att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande.

Inledning: Demens är en folksjukdom i Sverige. De drabbade väntas stiga i antal och därmed stiger också antalet nära anhöriga. Att vara nära anhörig till en demenssjuk person innebär stora påfrestningar och den anhöriga kan behöva hjälp med att hantera sin sorg och andra känslor som väcks vid försämring av den sjuke och i samband med överlämnandet av den sjuke till ett demensboende.Frågeställningar: Vad är den viktigaste upplevelsen i att vara nära anhörig till en demenssjuk person? Hur påverkas man av bemötandet från vårdpersonal vid överlämnandet av vården av en nära anhörig med demens till ett demensboende?Metod: Klassisk Grounded Theory enligt GlaserResultat: Den aktuella studien visar att största svårigheten för en nära anhörig till en demenssjuk person är att släppa taget om vården av den demenssjuke. Kärnkategorin beskriver att den anhörige pendlar mellan att känna sig otrygg och utlämnad.

Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt samt beskriva upplevda hinder och strategier för att hjälpa dem till en sundare livsstil. Syftet var även att granska artiklarnas kvalité gällande datainsamlingsmetod. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrån syftet som sedan granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna upplevde stor oro över sitt barns övervikt och välmående.

Bakgrund: Ett och ett halvt år efter öppnandet av Öresundsbron märks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de ännu ej fungerande skattereglerna men även mer mjuka faktorer, såsom våra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger så nära varandra är vi mer olika än vad man från början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstånd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa de nationella skillnaderna angående de olika företagskulturerna som präglar Danmark och Sverige. Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstår i affärssammanhang och således utelämna social interaktion utanför affärslivet.

Anorexia nervosa är ett allvarligt och livshotande tillstånd. Sjukdomen kännetecknas av viktnedgång och en förvrängd kroppsbild. Denna sjukdom drabbar inte bara individen som injuknat utan hela familjen påverkas. Föräldrar till ett barn med anorexi är i stort behov av stöd och information. Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdsammanhanget då föräldrarna ofta har skuldkänslor över barnets sjukdom eller känner sig skuldbelagda av vårdpersonal.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och beräknas öka i omfattning. Det är en irreversibel sjukdom som förvärras med tiden och som innebär att lungorna får svårare att ta upp syre. Rökning är den främsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste åtgärden för att begränsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsätter många att röka efter att de har fått sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.

Denna uppsats grundas i ett uppdrag från en enhetschef inom kvinnosjukvården. Uppsatsen syftar till att samla in och systematisera den erfarenhet och kunskap som finns i arbetet med smittspårningssamtalet hos kuratorer på olika valda enheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhus. Studien syftade till att beskriva en enhetlig metod för smittspårningssamtalet. Vi utgick från dessa frågeställningar för att uppnå syftet: ? Hur ser smittspårningssamtalets struktur och innehåll ut?? Vilka strategier och samtalstekniker använder sig kuratorerna av för att skapa en arbetsallians i smittspårningsarbetet?Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi intervjuat åtta kuratorer som är verksamma inom olika enheter inom Sahlgrenskas Universitetssjukhus samt öppenvårdsmottagningen Sesam.

Bakgrund:I sjuksköterskeutbildningen betonas betydelsen av samarbete med patienters anhöriga. I takt med att synen på psykisk ohälsa förändrades avvecklades den institutionsbaserade vårdformen. 1995 års psykiatrireform syftade till att stärka dessa patienters rättigheter och ställning i samhälletSyfte:Beskriva anhörigas upplevelser av att ha en närstående med psykisk ohälsa.Metod:En litteraturöversikt gjord enligt Fribergs (2010) metod för litteraturöversikter. Efter sökningar i databaserna Academic search premiere, Cinahl Plus with Full Text, Medline och PsychInfo valdes tolv kvalitativa artiklar för att analyseras. Den teoretiska referensramen för arbetet är Katie Erikssons lidandebegrepp.

Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier.

Att drabbas av en stroke är inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan även ett slag för hela familjen. Det uppstår en förändring för familjen då den sjuke ska återgå till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll där de tvingas fungera som vårdare, de måste hjälpa till med det som den drabbade inte själv klarar att utföra och livet måste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. Vårt syfte var att studera familjens lidande då en familjemedlem som fått stroke återgår till vardagen i hemmet.

Titel: En droppe i havet?om empowerment och vardaglig miljöpraktikFörfattare: Jenny RoxeniusHandledare: Stefan SchedinTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: Januari 2008Syfte och frågeställningar:Syftet med denna studie är att söka utforska och skapa en bild av de tolkningar människor gör i fråga om sitt vardagliga miljöhandlande i ett försök att förstå varför handlandet skiljer sig åt, samt vilka sociala och socialpsykologiska mekanismer som kan ses inverka. De huvudsakliga frågeställningarna lyder: Hur relaterar självmakt och identitet till miljöpraktik? samt: Vilken roll spelar moraliska och känslomässiga aspekter för miljöpraktik?Metod och material:Datainsamling genomfördes med kvalitativ semistrukturerad intervju. Semistrukturen valdes då den tillåter informanterna att fritt utveckla egna tolkningar av sitt handlande.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det är mer stressfullt för familjen att ha ett barn med just autism, jämfört med andra kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa hur föräldrar till barn med autism reagerar känslomässigt och vilka strategier som används för att hantera reaktionerna, samt relatera detta till teorierna kring transition och lidande. Metod: Studien gjordes genom en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att det väcks starka känslor hos föräldrarna till barn med autism. Dessa känslor kan uppträda som sorg och förtvivlan, förnekelse, oro, känsla av isolering, stress, skuld, förtvivlan, hopp och hopplöshet som fyller familjernas vardag.

Bakgrund: Incest och sexuella övergrepp började uppmärksammas som ett samhällsproblem på 1980-talet. Majoriteten av sexuella övergrepp begås i hemmet. Personer som utsatts har en låg kroppstillfredsställelse vilket påverkar kroppsuppfattningen. Sjukgymnaster bör vara insatta i hur dessa patienter upplever sin kropp, då sjukgymnastik är den del av behandlingen som syftar till att förstärka kroppsuppfattningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kroppsuppfattningen hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp under uppväxten.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar?Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet.

SammanfattningSedan ändringen av Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) år 2007 har bostadsrättsföreningar inte längre rätt till avdrag för betalda räntekostnader. Det har bidragit till att fenomenet insatshöjning har aktualiserats. En insatshöjning bidrar till en ändring i en bostadsrättsförenings kapitalstruktur. Föreningens genomsnittliga kapitalkostnad sjunker vid en insatshöjning, kapitalkostnaden kan även sänkas för den enskilda medlemmen beroende på hur insatshöjningen finansierats. Besparingsmöjligheten ligger i att den enskilda medlemmen i en bostadsrättsförening har rätt att göra avdrag för betalda räntekostnader som avser egen Skuld.