Syfte: Att belysa hur livssituationen påverkas av att vara anhörig till en person som drabbats av demens.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades på 13 artiklar som samlats in i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet visade att livet förändras för alltid för anhöriga till dementsjuka personer och att livssituationen kunde påverkas på många olika sätt. Livssituationen kunde upplevas olika beroende på vilken relation den demenssjuka och den friska anhöriga hade innan sjukdomen. Upplevelser som exempelvis isolering, ilska, maktlöshet, saknad och skuld var känslor som framkom i resultatet. Olika sätt att hantera den nya situationen kunde vara en positiv inställning och ett bra socialt stöd omkring sig.

Insjuknandet i hjärtinfarkt kommer ofta plötsligt och utan förvarning. Många som drabbas är friska sedan tidigare och insjuknandet innebär en förändrad livssituation för de drabbade. För kvinnor som drabbas av hjärtin- farkt är symtombilden ofta mer diffus än männens. Det medför svårigheter för kvinnorna att inse att de är sjuka och i behov av vård, vilket bidrar till att de söker vård senare än männen. Den försenade vården och behandlingen kan medföra sämre prognos för kvinnornas hjärtsjukdom.

Håller Sveriges statsfinanser över tiden? Annika Lignell och Oskar BuhreInledning: Om några år har vi anledning att misstänka att den svenska välfärden kommer att försämras om inget görs den närmast tiden. När 1940- talets baby-boom går i pension kommer troligtvis underskottet i Sveriges statsfinanser att vara högt och framtidens arbetskraft, alltså vi, får betala för 50 procent fler pensionärer än idag. Med fler sjukskrivningar, ett nytt pensionssystem och fler förtidspensionärer är det intressant att följa utvecklingen eftersom finansieringen av välfärdssystemet baseras på skatteintäkter. Syfte: Vi avser att analysera om Sveriges statsfinanser är hållbara i framtiden genom att beräkna kostnaderna för de åtaganden som kan bli följden med dagens politik och beräkna en eventuell obalans i statsbudgeten.

Statistik visar att fler och fler människor drabbas av cancer varje år. En del människor får beskedet att cancersjukdomen är obotlig. För de drabbade uppstår en mängd känslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bättre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och känslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tidigare forskning analyserats och sedan sammanställts till ett nytt resultat.

Syftet med detta arbete är att mäta hur långt Ungern äntligen har framgått i demokratins konsolidering. Denna undersökning utgår ifrån liberalistiskt perspektiv och genomförts av en kvalitativ fallstudie av Ungern i teorikonsumerande sammanhang. Under arbetet tillämpats Juan Linz och Alfred Stepans universella teori, deras empiriskt användbara definition av konsoliderad demokrati och deras fem samhälleliga arenor: ett starkt civilsamhälle, ett tjänstgörande politiskt samhälle, en konstitutionsenlig rättstat, en tjänstduglig statsbyråkrati och ett institutionaliserad ekonomiskt samhälle. Forskningen visade att landets transition från moget posttotalitärt samhälle till demokrati på det hela taget var snabb och effektiv, men under den senaste tiden har den politiska situationen snarare förvärrats, inte bara av massiv utländsk skuld och en obefintlig konsensuspolitik utan också av en ovisshet, både på elit- och massnivå. Regeringen, partierna och befolkningen verkar inte vara eniga om vad det är man strävar efter idag och i framtiden: ett utökat välfärdssamhälle med sociala försäkringar och större individuella rättigheter, ett allt mer liberaliserat konsumtionssamhälle med lägre skatter fast med osäkra framtidsutsikter eller en tillbakagång till ett strikt centrerat socialistiskt system med endast kvasiprivat ägandeskap.

Bakgrund: Missfall är ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra känslor av chock, sorg och Skuld. Vårdtiden vid missfall är ofta kortvarig och vårdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och återhämtning.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vård som ges i samband med missfall.Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och känslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, Skuldkänslor, Oro och förväntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande från vårdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist på information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och närståendes betydelse, Vårdpersonalens betydelse.Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta präglad av existentiell smärta och sorg.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Enligt WHO begås årligen cirka 800 000 självmord av människor världen över. I Sverige år 2012 begick 1151 personer suicid. Att förlora ett barn kan medföra en försämrad psykisk hälsa som följd. Studien har vårdvetenskapen som teoretisk referensram med fokus på hälsa, lidande och människan både som individ och del av en helhet.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av psykisk hälsa hos föräldrar vars barn genomfört suicid.Metod: Systematisk litteraturstudium med latent innehållsanalys av sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Den utlämnade människan, den lidande människan och den förnyande människan. Frekvent förekom känslor av skuld, maktlöshet, utanförskap och svårigheter att gå vidare i livet, självdestruktiva tankar och handlingar, ångest, depression och sorg.

Bakgrund: Sjukdomen Anorexia Nervosa är en ätstörning som drabbar främst flickor och unga kvinnor. Anorexia Nervosa påverkar personen både fysiskt och psykiskt och anses som ett allvarlig, livshotande sjukdom. Närstående involveras i denna sjukdom och åsidosättas ibland i vårdsammanhang.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenhet av att leva med en vuxen person med fastställd diagnos av Anorexia Nervosa.Metod: Systematisk litteraturstudie med 9 inkluderade artiklar som analyserades medinnehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i 5 underkategorier och utifrån dessa framkom två huvudkategorier. De huvudkategorier som bli tydliga är: Påfrestning för närstående och närståendes upplevelse av vården. Många av de närstående som ingick i studierna upplevde stor påfrestning av att vårda en person med Anorexia Nervosa.

Hjärtinfarkt ingår i begreppet hjärt- och kärlsjukdom, och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och den övriga världen. Vid en hjärtinfarkt bildas en blodpropp som täpper till något av hjärtats kranskärl vilket leder till akut syrebrist och symtom som till exempel bröstsmärta, andnöd, illamående med mera uppkommer. Då hjärtinfarkt är en vanlig diagnos kommer sjuksköterskan möta dessa patienter var hon än arbetar. Kunskap kring individens upplevelser den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt är betydelsefull för att kunna ge bästa möjliga vård. Syftet med uppsatsen är att beskriva yrkesverksamma personers livssituation den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt.

Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt.

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom karaktäriserad av episoder med mani och depression. Symtom på mani kan vara ökad energi och förhöjd sinnesstämning och depression kännetecknas av sänkt sinnesstämning och minskad aktivitet. Sjukdomen behandlas oftast farmakologiskt men det är även betydelsefullt med psykologiskt inriktade åtgärder. Då bipolär sjukdom är en relativt vanligt förekommande sjukdom är sannolikheten stor att sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa patienter. Svårigheter kan finnas för sjuksköterskan att leva sig in i livsvärlden hos patienter med bipolär sjukdom och förstå att sjukdomen genomsyrar stora delar av det dagliga livet.

Att vara syskon till ett cancersjukt barn kan innebära känslan av att vara åsidosatt. Även en stark oro för sin sjuka syster eller bror kan vara påtaglig. Bakgrunden belyser områden som är knutna till ämnet. Här tas det även upp hur det är att vara förälder till ett barn med cancer samt hur de tycker det påverkar det friska syskonet. Ett problem kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för hur hälso- och sjukvården ska stötta syskonen.

Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 år på grund av de positivaeffekterna på hälsa och välbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till våra länderfrämst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt påbland annat stress, ångest och depression. Missbruk och beroende kommer sällanensamt.

Dagens kroppsideal har blivit för många människor ett ideal som inte är realistiskt eller sunt. Dagens rådande uppfattningen angående vad som är hälsosamt för kroppen påverkar på flera sätt människor negativt. Emellertid skapar olika typer av attityder svårigheter för föräldrar som lever tillsammans med ett barn som har övervikt. I vårdrelationen ses behov av att möta föräldern och att bekräfta föräldern i dess livsvärld, varför sjuksköterskan till stora delar behöver sätta sig in i varje enskild förälders och familjs situation. Syftet med studien är att undersöka föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt.

Bakgrund: Antalet anmälda våldtäkter i Sverige ökar. Våldtagna kvinnor löper stor risk att drabbas av svåra följdsjukdomar, det är därför viktigt att våldtäktsoffren möts av kunnig personal. Syfte: Att belysa våldtagna kvinnors möte med sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt där 13 kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar bearbetats och analyserats med hjälp av resultatanalys. Resultat: Resultatet visade att våldtagna kvinnor har behov av emotionellt och praktiskt stöd.