ALS är en förkortning av Amyotrofisk lateral skleros. Nervceller som styr kroppensmuskulatur förtvinas och leder till förlamning. Till slut påverkas andningsmuskulaturen och man får svårigheter med andningen, vilket till sist leder till döden. Sjukdomen delas in i grupper och det skiljer sig åt i symptom och aggressivitet dock är utgången densamma. Överlevnaden är vanligtvis 3-5 år.

Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.

Bakgrund: I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 55 år. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär en dramatisk upplevelse där tiden efter hjärtinfarkten präglas av oro och tvivel på den egna kroppen. Livsvärlden hotas, vilket många kvinnor beskriver som ett djupt lidande. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikern Katie Erikssons definition av begreppet lidande. Syfte: Syftet med studien var att skildra hur kvinnor beskriver det första året efter en hjärtinfarkt.

Sjuksköterskan förväntas vara ett stöd för patienters närstående i deras sorgeprocess efter att patienten dött. För att sjuksköterskan ska kunna göra detta krävs att sjuksköterskan själv kan hantera sina känslor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser när en patient har dött. I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa vetenskapliga studier analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Denna analys resulterade i fem kategorier: Att känna förväntningar på sin yrkesroll; Att beröras känslomässigt och känna skuld när patienten dör; Att döden är en naturlig del av livet men kan vara svårt att acceptera; Att utveckla strategier för att kunna hantera patienters död; Att erfarenheter påverkar reaktionerna när en patient dör.

Syftet med denna uppsats är att belysa reparativ rättvisa och känslors roll utifrån ett medlingsperspektiv. Vidare att undersöka om det går att vidga det retributiva rättvisesystem som finns idag. Reparativ rättvisa är ett samlingsnamn som innefattar alternativa tillvägagångssätt som riktar in sig på att reparera den skada som sker vid ett övergrepp. Tillvägagångssätten ska också ha en preventiv verkan mot framtida övergrepp. Motsatsen är den retributiva (vedergällande) rättvisan som praktiseras idag, denna bestämmer skuld och förvaltar smärta mellan stat och förövaren i en tävling bestämd av systematiska regler.

Sedan 1980- talet har det psykiska välbefinnandet bland befolkningen försämrats. Socialstyrelsen började göra mätningar av folkhälsan i Sverige i slutet av 1980- talet och sedan dess har ängslan, oro och ångest ökat bland ungdomar i åldrarna 16-24 år. Även bland äldre har rapporter visat att psykisk ohälsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka får bära en tung börda och har en viktig roll i förbättringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med studien var att belysa anhörigas känslor och upplevelser.

Sjuksköterskor upplever stora krav och stor belastning i sitt dagliga arbete, dels från patienter, dels från kollegor och dels från sig själva vilket gör att de ofta känner sig otillräckliga. Den stora fysiska och psykiska belastningen leder till att sjuksköterskor känner oro över kvaliteten på vården vilket ger upphov till moralisk stress. Sjuksköterskor upplever moralisk stress i högre grad än andra professioner och är en betydande orsak till att sjuksköterskor avslutar sin anställning. I tidigare forskning har få studier moralisk stress som huvudsyfte. Därför syftar denna allmänna litteraturstudie till att undersöka närmare vad sjuksköterskan upplever i sin moraliska stress.

Bakgrund: Kvinnomisshandel är ett vanligt förekommande problem både nationellt och internationellt. Det medför allvarliga konsekvenser för kvinnors fysiska och psykiska hälsa och deras möten med vården. Grunden för ett bra omhändertagande av kvinnor som utsatts för våld är att lyssna, fråga och tro på vad kvinnorna säger. Det finns ett motstånd hos vårdpersonal att våga fråga om misshandel. Orsaken kan vara tidsbrist eller rädsla för att sätta igång en process som de inte kan hantera.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana.

Ordet dyslexi beskriver en person med svårigheter för ord, dys = svårigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. Både miljö och biologi påverkar hur väl en elev lär sig läsa och skriva. Genetiska förmågor som t.ex. minne och förmåga till koncentration, ärvs samtidigt som olika förutsättningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

Bakgrund: MRSA är i dagens samhälle ett globalt problem. Denna bakterie producerar ett enzym, vilket gör en del antibiotiska läkemedel verkningslösa. Flertalet MRSA-infekterade patienter upplever negativa känslor till följd av infektionen. Dessa tros orsakas av bristande kunskap hos både sjuksköterskor och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att vara MRSA-infekterad.Metod: I litteraturstudiens resultat har 9 artiklar med kvalitativ ansats sammanställts. Dessa har analyserats med inspiration från det beskrivande metasyntestänkandet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera vilka sociala förhållanden som kan ha haft betydelse för kvinnornas val av att stanna kvar eller lämna en våldsam relation samt vilka identiteter tillskriver kvinnorna sig själva under berättandet. Tio intervjuer med kvinnor genomfördes och analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Centralt i vår studie är intervjupersonernas livsberättelser. I resultatet används ett narrativt och hermeneutisk per-spektiv för att presentera berättelserna och förståelsen som formas mellan berättaren och den som lyssnar. Resultatet visar att de förhållanden som har haft betydelse för att få kvinnorna att stanna kvar är: hot, rädsla och normalisering.

Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per år har i Sverige genomförts de senaste åren. Detta innebär att en stor del av sjukvårdens patienter har genomgått eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan påverka kvinnan och hennes omvärld. Allmänsjuksköterskans roll i abortprocessen har också ökat. Därmed genomfördes en litteraturstudie på både kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som följd av inducerad abort.

Syftet var att utifrån familjemedlemmars perspektiv, beskriva upplevelser och hantering av att ha en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metoden tillämpades till vald design, där material till litteraturstudien söktes via databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycINFO. Studiens underlag bestod av 13 artiklar av både kvalitativ och kombinerad ansats, som efter granskning och analys valdes till resultat. Resultatet presenterades genom två kategorier följt av fem subkategorier och visade att sjukdomens medförda beteendeförändring upplevdes som förlust av den person den drabbade en gång var. Känslor som förvirring och förtvivlan upplevdes till följd av den drabbades främmande personlighet.

Bakgrund: Under år 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjärde känd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebär det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en ändring i Sveriges abortlag att träda i kraft, vilket innebär att utländska kvinnor får tillåtelse att komma till Sverige för att genomgå en abort. Samhället betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.